Läsning Ungas bristande läsande engagerar många. Läraren Karin Herlitz brinner för frågan och har länge jobbat för att inspirera till mer läsning i undervisningen. Något som hon menar gynnar samhället i stort.
Karin Herlitz är gymnasielärare i svenska och engelska på Nacka gymnasium i Stockholm. Hon har arbetat som lärare sedan tidigt 2000-tal och har i flera år engagerat sig i att öka läslusten hos eleverna. Hon har bland annat skrivit två läroböcker om läsning i undervisningen. Den senaste boken ”Skönlitteratur i undervisningen” kom ut i februari och med den vill hon inspirera lärare att använda mer skönlitteratur i klassrummen. Dagens Arena har intervjuat Karin Herlitz som ger lite tips på hur man kan arbeta med läsning i undervisningen och berättar om vinsterna med det.
Hur började ditt engagemang i frågan om skönlitteratur i undervisningen?
– När jag började som lärare var det vanligt att man läste utdrag ur romaner med eleverna. Man får något slags sammanfattning och sen går man vidare. När jag började jobba mer med att läsa böcker märkte jag snabbt att det är många elever som inte läser alls, som aldrig läst en bok. Det var då jag lade märke till att det inte fanns några läromedel som redogör för hur man kan använda hela romaner som bas i undervisningen. Så jag började själv med att jobba fram material och gav ut ett läromedel 2017 som heter ”Läs mera”, som är för gymnasiets alla kurser. Sen fick jag Helgepriset för två år sen för att skriva den här metodboken, säger Karin Herlitz och fortsätter:
– Traditionellt sett har läsningen hamnat utanför klassrummet. När jag gick i skolan på 80-talet kom läraren in och gav oss en bok som man skulle läsa och så fick man göra någon uppgift till den. Men i klassrummet gjorde man helt andra saker, boken var utanför. Jag gick hem och läste mina böcker, men också min storebrors böcker som han gav till mig. I stället hjälpte han mig med matten, som att vi bytte tjänster. Många vill vi få det till att det funkade bra förut, men det funkade inte jättebra då heller. Vissa läser, andra läser inte.
Hur arbetar du för att engagera eleverna i läsningen?
– Läsning tycks vara en komplex syssla. Bara för att man lärt sig att avkoda så kan man nödvändigtvis inte ta sig an en bok. Så därför baserar jag en stor del av min undervisning på läsning i klassrummet. Jag väljer en bok som hela klassen läser under delar av lektionen. Alla sitter först tysta och läser och sen diskuterar vi tillsammans. De får först tänka lite själva men alla är med och diskuterar hela vägen. Det vinner man ganska mycket på, dels för att jag är ganska säker på att mina elever har läst boken, och inte deras lillasyster eller att de googlat fram någonting. Dels skapar diskussionen med andra förutsättningar för att också vara säker på att de förstår vad de läser, säger Karin Herlitz.
– Just vid introduktionen av en roman så är det väldigt tacksamt att knyta an till elevernas verklighet. Man vill få de engagerade i något tema som kan återfinnas i boken, innan de ens vet vilken bok det är. Försök hitta frågor som alla kan ha en åsikt om utan förkunskaper, det är ett bra sätt att fånga deras intresse. Om man vill läsa ”Doktor Glas” till exempel, där mord och att döda någon är centralt, då kan man börja med att ställa frågan, den som alla kan ta ställning till: är det någonsin rätt att döda en person? Sen kan man smalna ned: dödsstraff då, eller dödshjälp? Då kommer fler att ändra sig lite. När eleverna börjar tänka på det där kan man berätta om doktorn som svurit en ed att han ska rädda liv men nu funderar på att faktiskt mörda någon. Då vill de väldigt gärna och läsa och veta hur han tänker.
Vad är det som är så viktigt med just skönlitteratur framför annan typ av litteratur?
– De läser ju ganska mycket annan litteratur i samhälls- och naturämnena. Att samlas kring skönlitteratur som landar så olika hos olika människor och där det kanske inte finns ett rätt eller fel eller ett enda svar på en fråga, det gör dels att ordförståelsen och omvärldsförståelsen kommer naturligtvis, men också den här förståelsen för hur olika det är. Att samla människor som kommer från olika bakgrunder, många gånger med olika kulturer och läsa samma bok för att sen ta del av alla tankar. De här diskussionerna ger jättemycket och skapar kreativa tänkare.
Hur viktigt för bildningen är det att få in litteratur från andra delar av världen, inte bara den västerländska?
– Det är viktigt i bildningen. Eftersom jag har eleverna både i svenska och engelska har jag mycket att välja på så att vi inte bara täcker in den västerländska litteraturen. Det är klart att det är viktigt att man får med sig den, men jag försöker absolut att plocka in författare från alla delar av världen. Vi läste till exempel Chimamanda Ngozie Adichies ”Lila Hibiskus” som utspelar sig i Nigeria, någon gång på 80-talet under en turbulent tid. Även om miljön är väldigt annorlunda kan elever lätt relatera till det som huvudkaraktären upplever och går igenom. Jag tror att allt kan bli relaterbart om man hjälper eleverna att göra kopplingar. Och att det är bra för eleverna att kunna relatera, om inte till sig själva så till andra saker i omvärlden.
Vilken vägledning ska läraren ge eleverna under läsningen?
– Lämna eleverna aldrig ensamma med läsning. Jag kan till exempel bestämma att vi ska läsa 30 sidor och efter det får de tänka lite själva kring några punkter av det de har läst, och formulera egna tankar. Sedan får de diskutera i par och sen i grupper. Det är viktigt att de först får tänka lite själva och faktiskt fundera över vad de har uppfattat, men också att de får höra vad andra har uppfattat. Täta stopp och kontroller, ingen lämnas ensam, ingen behöver någonsin låtsas att man förstått för vi förstår tillsammans, säger Karlin Herlitz och tillägger:
– I grund och botten handlar det här om vår demokrati. Om man vi ska fortsätta vara ett demokratiskt samhälle måste vi ha utbildade medborgare och då måste vi se till att vi utbildar ungdomar som läser och förstår, kan fatta väl grundade beslut och delta i samhället. Den här demokratiaspekten är viktig att få med.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
