krönika Barnkonventionen är svensk lag sedan över ett år tillbaka. Samtidigt får Sverige kritik för hur barn i isolering behandlas, skriver Jehna Al-Moushahidi.
Det är nu över ett år sedan Barnkonventionen blev svensk lag. Det gör att det går att ställa större juridiska krav på att myndigheter och andra instanser lever upp till barns rättigheter i större utsträckning än tidigare. Det är många verksamheter som inkluderar barn som inte strukturerats om efter lagen trädde i kraft – något som lett till att barns rättigheter inte uppfylls.
Sverige har fått kritik från Barnrättskommittén som granskar hur stater fullföljer Barnkonventionen. Kommittén arbetar på uppdrag av FN och består av 18 oberoende experter som tittar på hur väl stater lyckats implementera barns rättigheter.
En av delarna i kritiken handlar om isoleringen av barn. Denna typ av isolering sker bland annat på hem som Statens Institutionsstyrelse (SiS) ansvarar för. SiS ansvarar för tvångsvård av både vuxna och barn. Detta görs genom att tillhandahålla boenden och andra resurser. Syftet med hemmen är att rehabilitera kriminella barn och ungdomar.
Den senaste tiden har en del av dessa boenden fått medial kritik för att man ska ha låst in barn med trauma och psykiatriska diagnoser. 70 procent av de barn som kommer till SiS-hemmen har psykiatriska diagnoser, men det saknas resurser för att hjälpa dem. Barn med funktionsnedsättningar har också placerats i myndighetens händer, där resurserna redan är otillräckliga.
Barn med psykiatriska sjukdomar eller med funktionsnedsättning hör inte hemma på SiS-hem
Särskilt utsatta är de unga tjejerna. Historier om personal som brukar våld och sexuellt utnyttjar dem har blossat upp i media på sista tiden. Personal som utnyttjar tjejerna och erbjuder dem droger i utbyte mot sex. Det kom tidigare en dokumentär som visade hur bland andra Björkbacken hade stora problem, som ignorerades gång på gång. Det ses som viktigare att kunna ha verksamheten öppen än att säkerställa barns rättigheter.
Det tog således lång tid innan Björkbacken stängde. Den viktigaste artikeln i Barnkonventionen borde här ha kommit ifråga. Är dessa boenden i enlighet med principen om barnets bästa? Hur stor roll spelar barnets särskilda behov? Unga tjejer berättar dessutom om isolering, med galler för dörren och endast en madrass på golvet, när de är så unga som 12 år gamla. Innan konventionen blev lag kunde kommittén kritisera Sverige och rekommendera oss att se över detta. Men sedan den första januari 2020 har barns rättigheter blivit inskrivna i lagen på ett annat sätt. Vi bör därför se detta som ett juridiskt problem. Det staten gör är olagligt. Frågan är bara var de juridiska konsekvenserna är?
I mars tog Europakommissionen fram en ny strategi för implementeringen av Barnkonventionen. Syftet är att säkerställa att den efterlevs på ett kvalitativt sätt. Inför utformningen av strategin har 10 000 barn konsulterats. Strategin trycker på att motverka våld mot barn och ungdomar under 18 som särskilt viktigt. SiS har inte kunnat uppfylla denna del av strategin. De åtaganden man har är inte ens i närheten av att vara uppnådda. Det krävs att man ser över hur systemet fungerar, tillsätter mer resurser och börjar ha barnets bästa i åtanke.
Barn med psykiatriska sjukdomar eller med funktionsnedsättning hör inte hemma på SiS-hem. Och unga tjejer ska inte utnyttjas i någon del av samhället, men särskilt inte när staten har det yttersta ansvaret för dem.
Jehna Al-Moushahidi är statsvetare och praktiserar som opinionsskribent hos Dagens Arena.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
