Ny rapport En höjning av pensionsavgiften kan kosta staten 21 miljarder kronor. Höjningen skulle främst öka pensionerna för dem som är unga i dag, men Pensionsmyndighetens lösning kan även ge de äldre stora pensionslyft.
Pensionsmyndighetens nya rapport, ”Effekter av höjda avgifter till det allmänna pensionssystemet”, hamnar mitt i den hett omdebatterade frågan om pensionsavgiften. Kan och bör den höjas till 18,5 procent? Och hur skulle höjningen genomföras?
Myndigheten tar inte ställning, men deras huvudscenario visar på stora effekter.
– Vi visar att en pensionsavgiftshöjning ger stora och ganska komplexa effekter, och att den mest gynnar medelinkomsttagare. De som har låga pensioner och höga pensioner gynnas inte lika mycket, säger Ole Settergren som är analyschef på Pensionsmyndigheten, till Dagens Arena.
Oavsett om dagens pensionärer eller inte inkluderas i satsningen innebär huvudscenariot, bland annat:
* störst höjd pension i procent för medelinkomsttagare.
* minst procentuell effekt för dem som i dag får en stor del av sin pension genom garantipension, bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd.
* ingen ökning för dem som får all sin pension från garantipension och bostadstillägg.
– För dem som enbart har grundskyddet kan effekterna bli noll, men det är å andra sidan ganska få som har all sin pension i garantipension och bostadstillägg, säger Ole Settergren.
Att de med lägst pensioner inte gynnas av höjningen i så stor utsträckning som medelinkomsttagare beror på att de till stor del får sin pension från systemen som ska skydda mot fattigdom, vilka ligger utanför det i stort sett självreglerande allmänna pensionssystemet. Bostadstillägget trappas till exempel av då inkomstpensionen ökar.
Att inte heller de med högre inkomster i så stor grad gynnas beror på att myndighetens huvudalternativ höjer inkomsttaket för allmän pension, vilket enligt dagens kollektivavtal automatiskt innebär sänkta tjänstepensionsavsättningar för höginkomsttagare. De får nämligen stora tjänstepensionsavsättningar för den lön de tjänar över inkomsttaket. Konsekvensen av förslaget innebär en sänkning av inbetalningarna till tjänstepensionsförvaltarna med omkring 10 miljarder kronor.
En stor fråga är om de nya pengarna in i systemet skulle användas enbart till att höja pensionerna för framtidens pensionärer, eller om även dagens pensionärer ska få ta del av förstärkningen.
Om förändringarna bara skulle komma framtidens pensionärer till del skulle det ge mest till de yngsta. En genomsnittlig person född 2000 som börjar arbeta vid 23 års ålder skulle får cirka 1 000 kronor mer i pensionärsplånboken i framtiden. För äldre årskullar blir effekten mindre, och för de som går i pension de närmaste åren nästan obefintlig.
Dagens pensionärer kan dock hjälpas genom en engångshöjning av det index, den ränta, som läggs på de pensionsrätter som de har tjänat in tidigare. Om politikerna väljer att använda en eventuell pensionsavgiftshöjning på detta sätt höjs pensionerna även för dagens pensionärer. En ränteuppräkning ger följande effekter:
* drygt fyra procent mer efter skatt för en genomsnittlig skattebetalare som är född mellan 1958 och 1968.
* en höjning av den disponibla inkomsten för en 63-årig undersköterska med 600 kronor i månaden om hon går i pension 2022 (800 kronor för en mer genomsnittlig exempelperson).
* en genomsnittlig höjning av pensionen för alla över 65 efter skatt och bidrag med 2,2 procent.
Men dagens pensionärer påverkas mycket olika beroende på tidigare inkomstnivå och om pensionären i fråga är ensamstående eller inte.
Medan en genomsnittlig manlig pensionär född 1946 skulle få en höjning av sin disponibla inkomst med 750 kronor skulle en genomsnittlig kvinnlig ensamstående pensionär född 1946 endast få en höjning av den disponibla inkomsten med 100 kronor.
Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi, som tidigare sagt att en pensionsavgiftshöjning utreds även på socialdepartementet, sa enligt TT i helgen att han uppskattade att det nu finns en detaljerad teknisk lösning på hur en pensionsavgiftshöjning kan gå till, men att en höjning går att finansiera på olika sätt.
“Vi kommer ju naturligtvis använda oss av det här underlaget i vårt arbete på departementet”, sa Ardalan Shekarabi till TT.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.