Hemlöshet Under en längre tid har hemlösheten i Europa ökat, och mycket talar för att pandemin har förvärrat situationen. Men i Finland går utvecklingen åt ett annat håll. Det framgår av en ny rapport.
De europeiska organisationerna Feantsa och Abbé Pierre satte i veckan än en gång ljuset på att en betydande andel av invånarna i EU är bostadslösa, och att en stor grupp dessutom saknar tak över huvudet.
– Vi har under en längre tid sett en ökning av hemlösheten i EU, sa Feantsas Chloé Sermé-Morin, en av rapportförfattarna, inför en större grupp europeiska journalister under onsdagen.
Av rapporten, Sixth overview of housing exclusion in Europe 2021, framgår att det ännu inte finns en heltäckande bild av hur pandemin påverkat hemlösheten, inte minst på grund av att vissa undersökningar ställts in.
Men utifrån rapporter från en rad europeiska storstäder tecknas dock bilden av att den redan ansträngda situationen har förvärrats. I till exempel Bryssel ökade antalet hemlösa med 28 procent mellan 2018 och 2020, och före pandemin hade större ökningar uppmätts i bland annat Wien och Barcelona.
Men den negativa utvecklingen gäller inte hela EU.
– Vi har data som visar att långsiktiga åtgärder ger effekt i arbetet mot hemlöshet. Det gäller till exempel i Finland och Danmark, sa rapportförfattaren från Feantsa, som representerar 130 europeiska organisationer som arbetar mot hemlöshet.
I danska Odense har den så kallade housing first-principen, bostad först-politiken, lett till en drastisk nedgång av antalet hemlösa. Kommunen har 40 procent färre hemlösa än för tio år sedan. I flera mindre danska kommuner har dock utvecklingen gått bakåt .
Finland kan visa upp mer entydiga framgångar. Landet kan notera en nedgång av antalet hemlösa med 45 procent de senaste tio åren, och 2020 var det åttonde året i rad som antalet hemlösa sjönk, vilket gör landet unikt i EU, skriver rapportförfattarna.
Särskilt nämns att organisationerna som arbetar med student- och ungdomsbostäder arbetar tillsammans för att unga inte ska drabbas av hemlöshet, och att de kontrakt som unga utan bostad erbjuds ofta är långsiktiga, snarare än tillfälliga. Dessutom finns investeringsstöd för olika former av “social housing”, subventionerat boende för dem med dålig ekonomi.
Bilden bekräftas av Hannu Ruonavaara, professor i sociologi vid Åbo Akademi, och även gästprofessor på Institutet för bostadsforskning, IBF, i Uppsala.
– Det är en allmän uppfattning bland experter att framgången bygger på en tillämpning av en finländsk version av housing first-principen: att ge den bostadslösa bostaden först och först efter det börja lösa hans eller hennes andra problem, skriver Hannu Ruonavaara till Dagens Arena.
Han berättar att Finland mellan åren 2008 och 2019 har haft tre stora lyckade nationella program för förebyggande och minskning av bostadslöshet, och är nu inne på sin fjärde satsning.
– De har varit lyckade. Staten har satsat i arbetet mot bostadslösheten, men man får inte glömma det arbete som aktörer i tredje sektorn har gjort, särskilt Y-Stiftelsen.
Det handlar också om nytänkande och samarbete mellan flera olika aktörer, framhåller den finske bostadsforskaren.
Finland nämndes flera gånger av arrangörerna under presentationen, och då inte bara i samband med den värsta formen av bostadsproblem – hemlöshet. Landet låg bäst till, eller i alla fall bland de tre till fem bästa, på flera av rapportens listor som baseras på statistik från EU:s statistikmyndighet Eurostat.
Ett exempel var andelen med ”extrema bostadskostnader”, vilket betyder att man betalar över 60 procent av inkomsten. Bara drygt 6 procent av finländarna betalade så mycket av sin inkomst i bostadskostnader, att jämföra med EU-snittet på cirka 19 procent och Sveriges cirka 12 procent av befolkningen. Även om Helsingfors pekas ut i rapporten som mycket dyrt att bo i för unga, då de ofta inte tjänar så mycket, är bilden att Finland som som helhet inte är speciellt dyrt att bo i.
Detta krockar dock mot landets självbild, enligt professor Hannu Ruonavaara.
– När man presenterar uppgifter om att Finland klarar sig bra i detta avseende börjar experter och publiken fråga hur mätningarna egentligen har gjorts. Den generella uppfattningen i Finland är att boende här är dyrt. Enligt min uppfattning är det onekligen så att Finland i genomsnitt klarar sig bra men genomsnittet täcker stora skillnader mellan olika grupper i olika typer av bostadsmarknader, säger han.
En annan lista där Finland utmärker sig är hur stor andel som bor med allvarliga brister i sitt boende. I undersökningen mäts detta som att man bor både trångt och har någon form av materiell brist i sitt boende: att man saknar dusch eller att man bor med skadade väggar, fönster eller ett tak som läcker. Enligt enkätundersökningarna var det bara 0,9 procent av finländarna som bodde så, att jämföra med EU-snittet på 3,8 procent. Sveriges andel låg på 2,8 procent av befolkningen.
En bostadspolitisk parameter stack ut på ett tydligt negativt sätt för finnarna. Relativt många av invånarna i vårt östra grannland är sena med hyran eller amorteringen. Cirka en av tio uppgav att de låg efter, vilket placerade landet bland de fem sämsta länderna.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.