Nyhet Regeringens utredare föreslår en ny skolform där förskoleklassen tas bort och en tioårig grundskola införs. Men Lärarförbundet och forskare är kritiska till förslaget.
I dag presenterade utbildningsminister Anna Ekström (S) och regeringens särskilda utredare Eva Durhan förslagen i utredningen om en tioårig grundskola. Förskoleklassen förslås nu att försvinna som skolform och ersättas av en ny årskurs ett. I den nya skolformen utökas lågstadiet från ett–tre till ett–fyra och med 534 utbildningstimmar. Detta motsvarar tre timmar undervisning per skoldag för nya årskurs ett.
– Utredaren Eva Durhan har haft att förhålla sig till att det också framöver är viktigt att utforma regelverket och utbildningen på ett sådant sätt att det är anpassat för just barn i sexårsåldern. Men också utifrån barnens olika behov och förutsättningar. Leken kan vara ett kraftfullt verktyg för lärande och utveckling, sade Anna Ekström under presskonferensen.
Eftersom förskoleklassen sedan 2018 är obligatorisk menar flera att grundskolan redan är tioårig. Men syftet med att ta bort förskoleklass som skolform och ersätta med en ny årskurs ett är att ge eleverna mer tid för undervisning och större chans att klara kunskapskraven.
– Syftet med den här reformen är att förbättra kunskapsresultaten genom att eleverna ges mer undervisning inom ramen för respektive skolforms kursplaner, sade Eva Durhan under presskonferensen.
Den nya skolformen kommer att innebära att det i nya årskurs ett görs en kartläggning av språklig medvetenhet och matematiskt tänkande, för att tidigt kunna fånga upp elever som behöver stöd och anpassning i undervisningen. I årskurs två, tidigare årskurs ett, kommer man att ha ett kunskapskrav i svenska eller svenska som andraspråk och matematik.
Om den nya skolformen godkänns av riksdagen beräknas den träda i kraft 2026. Reformen innebär att förskollärarna inom fem år efter det måste gå ett lärarlyft om minst 30 högskolepoäng, 15 i matematik och 15 i svenska, för att bli behöriga att undervisa i det nya lågstadiet. Däremot ställs inte motsvarande krav på grundskollärare att läsa in förskolepedagogik, även om Skolverket ska få i uppdrag att bereda möjlighet till att läsa in detta. Det här har fått både forskare och Lärarförbundet att reagera.
– Det här är ett problem då det också behövs specifik kompetens för att undervisa sexåringar. Det skulle behövas liknande krav på lärare i nuvarande årskurs ett till tre för att få behörighet att undervisa sexåringar, att de också behöver kompetensutveckling för ett nytt uppdrag, säger Christian Eidevald som är docent i förskoledidaktik på Göteborgs universitet.
Han framhåller att när sexåringarna 1998 flyttade från förskolan till skolan och förskoleklassen infördes var syftet att grundskolan skulle influeras av förskolans arbetssätt. Att man i undervisningen skulle arbeta mer ämnesövergripande utifrån lek, estetik, tematiskt och utforskande.
– Forskning och utvärderingar visade redan efter något år att det i stället blev tvärt om, att sexåringarna i stället tidigare introducerades i ämnesuppdelade aktiviteter, där lek, omsorg och undervisning mer skildes åt. På så sätt var den reformen ett misslyckande. Nu finns en möjlighet rätta till det och tydligt markera att förskolans arbetssätt också behövs i lågstadiet. Jag har inte hunnit läsa hela utredningen än, men i direktiven, på presskonferensen och i sammanfattningen är det inte vad som lyfts, säger Christian Eidevald.
Lärarförbundet anser också att det skulle behövas en mer balanserad kompetensutveckling. Både från förskollärare och grundskollärare som inte läst förskolepedagogik. Särskilt eftersom det i dag är förskollärarna som genomför kartläggningen av hur eleven tänker kring språk och matematik.
– Det är en bristande logik i det. Den kompetensen har man inte per automatik, den måste man också lära och tillämpa. Det är ett obligatorium åt det ena hållet men inte det andra, det kommer nog många att ifrågasätta. Huvudproblemet är inte heller lärarnas kompetens, det är bristande förutsättningar att få ta sitt yrkesansvar, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Att grundskollärare kan få möjlighet att utbilda sig vidare i pedagogik riktad mot sexåringar är inte detsamma som att det ställs krav på det, menar Lärarförbundet. Särskilt eftersom att det är arbetsgivaren som måste ge förutsättningar för det, och det är svårare för dem om det inte ställs krav från politiken.
– I slutändan kommer det att handla om vilka förutsättningar arbetsgivaren kan erbjuda att få den här kompetensutvecklingen. Detta i en redan väldigt pressad arbetssituation och arbetsorganisation, där lärarbristen och resursbristen står i vägen för såväl kvalitet som arbetsmiljö på de flesta skolor i Sverige, säger Johanna Jaara Åstrand.
Lärarförbundet är positiva till att implementeringen kommer att ta lång tid. De som jobbar som förskollärare i förskoleklass när reformen genomförs 2026 är fortsatt behöriga att undervisa i nya årskurs ett i fem år. I grundsärskolan är det åtta år som gäller.
Men Lärarförbundet och Christian Eidevald vill också lyfta att det som verkligen behövs är fler behöriga lärare, och att detta vore det bästa att satsa på för att kvalitetssäkra undervisningen och för att alla elever ska uppnå kunskapsmålen. När lärare som i dag är behöriga ska ut och studera för de nya behörighetskraven kan det bli svårt att täcka upp för dem, menar de.
– I utredningen beräknas kostnaderna för att utbilda förskollärare för att få ökad behörighet till knappt ett par hundra miljoner per år, vilket samtidigt kommer innebära att de som i dag jobbar behöver gå ur verksamheten en period för att läsa upp behörigheten. Det kommer tillfälligt ytterligare öka bristen på behöriga lärare och även om de efteråt får ökad behörighet tillförs inte fler lärare totalt. Det vi vet har avgörande betydelse för kvaliteten är just behöriga lärare, säger Christian Eidevald.
Samtidigt är Christian Eidevald positiv till att samma lärare kan följa elever från nya årskurs ett och genom lågstadiet, mot i dag där sexåringarna går ett år i förskoleklass innan de byter skolform till årskurs ett. Detta är också ett av motiven bakom förslaget om en tioårig grundskola.
– Dessutom skapar den här uppdelningen brister i kontinuiteten för unga barn. När de går från förskoleklass till grundskolan byter de ofta lärare och annan personal. Detta sker ett år efter att de har lämnat förskolan, sade Anna Ekström under presskonferensen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
