Pensioner En stor del av pensionssparandet kan förvinna i avgifter för den som inte ser upp. För att öka kunskapen har Pensionsmyndigheten tagit fram ett nytt riktmärke om fondavgifter. Men få fonder når den nya riktlinjen.
I dag betalar många relativt höga avgifter i sitt pensionssparande i fonder, och det kan innebära att de missar flera hundra tusen kronor när de går i pension. Nu har det kommit en ny rekommendationen som kan hjälpa en del av spararna, bland annat för att den kan leda till en prispress.
– Man får hoppas att det påverkar. Min förhoppning är att priserna nu pressas ned, säger Småspararguidens Andraes Runnemo, som företräder en av de få oberoende spar- och pensionsrådgivarna i Sverige.
Pensionsmyndighetens riktmärke rör globala indexfonder, en fondkategori som ofta rekommenderas pensionssparare. I dessa fonder sprids nämligen riskerna över världens börser, samtidigt som de så betydelsefulla avgifterna är relativt låga.
Myndighetens analytiker har nu upptäckt att priserna på denna form av pensionssparande sjunkit så mycket att riktmärket inte längre kan ses som lågt. Den gamla nivån, 0,4 procent i årlig avgift, ligger till och med över medianen, vilket myndighetens analytiker redogör för i ”Riktmärke för låg avgift för sparande i global aktieindexfond”.
Därför halverar de nivån till 0,2 procent, vilket är den nya ”låga avgiften”. Det är dock få fondbolag eller pensionsbolag som kan erbjuda en så låg nivå på fondavgifterna i dag.
– Det finns inte så många globalfonder som ligger så här lågt, säger Andreas Runnemo och nämner tre globala fonder för vanligt fondsparande som finns på marknaden.
I myndighetens rapport hänvisas till ytterligare två, och ytterligare ett par ligger nära gränsen. Till saken hör att utbudet av fonder att spara i är mycket stort. Särskilt bankerna har ett stort utbud, och det är inte alltid deras rådgivare lyfter fram de billigare alternativen.
Hur lätt eller svårt är det att hitta dessa fonder för den oinsatte?
– Bankerna gör lite olika. Om man går in på deras webbplatser, får man oftast först se deras utvalda fonder. Sedan måste man klicka både en och två gånger för att hitta dem med lägst avgifter, säger Andreas Runnemo.
Hur ska spararen tänka kring alla de andra typer av fonder som finns. Är det ok med högre avgift där?
– Det kan vara läge att komplettera med tillväxt- och småbolagsfonder, och då kan man tänka sig lite högre avgift, kanske 0,4 procent. Men så mycket som 1 procent i avgift ska man aldrig betala.
Orsaken till att indexfonder kan ha låga avgifter är att fondförvaltaren mer eller mindre automatiskt investerar enligt ett index, en lista, som används för att se till att fonderna följer de utvalda börsernas genomsnittliga värdeutveckling.
Snittet på en avgift i de aktivt förvaltade fonderna ligger betydligt högre, kring 1,2 procent. Argumentet för höga avgifter är ofta att de dyra fondernas kapitalförvaltare kommer att investera så smart att de kommer att klå den genomsnittliga börsutvecklingen. Men flera studier visar att dessa dyrare fonder har svårt att slå de billigare indexfonderna när effekten av de dyrare avgifterna räknas in.
Hur kommer det sig att de här höga avgifterna finns kvar år efter år, trots att effekten av dem diskuteras alltmer i medierna?
– Det är en olycklig kombination av att det är väldigt mycket pengar som står på spel och att folk rent generellt är ointresserade. Man förstår inte hur mycket man betalar. Man tänker kanske ”den här fonden verkar bra, 1 procent låter inte mycket”. Men det är det.
Hur ser då Pensionsmyndigheten på att det finns så få fonder som ligger under eller på deras nya riktmärke.
– Vi pekar inte ut någon specifik fond, men vill göra det tydligt för sparare att avgiften har stor betydelse i synnerhet vid ett långsiktigt sparande, vilket sparande till pension innebär, svarar Bengt Norrby, analytiker på Pensionsmyndigheten.
Han ger ett räkneexempel på varför avgiften är viktig. Betalar du en fondavgift på 0,2 procent och sparar 500 kronor i månaden under 40 år, sänks den totala summa du sparat ihop i slutändan av avgifterna med blygsamma 5 procent.
Men betalar du en avgift på 1,5 procent och sparar samma summa lika länge krymper summan du sparat med cirka 29 procent. Andra uträkningar visar att cirka hälften av sparandets värde kan gå till avgifter. Då utgår man från att den sparade månadssumman är högre.
Den kraftiga effekten beror på att pensionsspararen missar det som kallas ränta-på-ränta effekten på en betydande andel av det som hen sparar. När spararen betalar sin årsavgift på till exempel 1,5 procent, 1 500 kronor av sparkapitalet 100 000 kronor, kostar det i praktiken mer än själva avgiften. Spararen missar också framtida värdeökningar på de 1 500 kronorna som gick till avgift.
SEB:s fond Hållbar Global Indexnära är bland de tre dyraste globala indexfonderna i Pensionsmyndighetens sammanställning över de 20 globala aktieindexfonder som de identifierat i sin rapport. Avgiften är 0,45, alltså en bra bit över det nya riktmärket. Det är ett ändå konkurrenskraftigt erbjudande, säger Niklas Magnusson, pressansvarig på SEB Investment Management.
Han framhåller att fonden är förvaltad i enlighet med en hållbarhetspolicy som gör att vissa aktier exkluderas från indexet man följer. Han betonar också att fonden följer ett index som gör att man investerar bredare än andra.
– Till skillnad från många andra globala fonder som endast omfattar utvecklade länder, inkluderas tillväxtmarknader, vilket föranleder något högre kostnader, skriver Niklas Magnusson till Dagens Arena.
Pensionsmyndighetens nya riktmärke har skapat viss irritation i fondbranschen. Fondbolagens förenings vd, Fredrik Nordström, anser att det är anmärkningsvärt att en myndighet fastställer en nivå på vad man tycker att fondsparare ska betala när de köper fonder.
– CSN lämnar inga rekommendationer kring rekommenderad ränta på lån. Konsumentverket rekommenderar inte heller några produkter framför andra, säger han.
Fondbolagens förenings vd säger också att myndigheten missar att många av bolagen och förvaltarna som säljer fonderna ofta erbjuder rådgivning, vilket kostar pengar.
– Du som sparare kan få hjälp med att lägga upp ditt sparande och välja risknivå och hur du ska tänka kring fondsparandet och då är det ofta dyrare fonder eftersom ersättningen för rådgivningen tas ur fondavgiften. De för inga resonemang i sin rekommendation kring det, säger Fredrik Nordström.
Bengt Norrby på Pensionsmyndigheten svarar att myndigheten har i uppdrag av regeringen att ge information och vägledning till pensionssparare och pensionärer för att stärka deras ställning som konsumenter inom pensionsområdet.
Vad säger ni på myndigheten om att det kan vara värt med en högre avgift om det ingår rådgivning?
– När det gäller globala indexfonder är det sätt på vilket fonderna förvaltas likartade. En rådgivning om att man ska välja den ena eller den andra indexfonden borde utmynna i att rekommendera fonder med låg avgift, säger han i ett e-postsvar.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
