Nyhet Flera kommuner siktar numera på att så snabbt som möjligt få bort EU-migranternas tältläger. Men politiken skiljer sig åt mellan kommunerna. I Linköping har en mjukare linje lett till ett öppet bråk.
I Linköping brakade debatten om EU-migrantlägren loss ordentligt efter ett pressmeddelande och en motion från Socialdemokraterna i början av året. Lokalavdelningen krävde nolltolerans mot olovliga bosättningar. De innebär både miljöproblem och nedskräpning och gruppen försörjer sig i allt högre grad på svartarbete, hävdade Socialdemokraterna.
– Vi anser att det ska vara nolltolerans mot dessa bosättningar utifrån det parallellsamhälle som växer fram, säger Kristina Edlund, som är kommunalråd och gruppledare för Socialdemokraterna och en del av oppositionen i Linköping.
Hon är inte ensam om att efterlysa hårdare tag. I Lund sa nyligen tekniska nämndens ordförande där att lägren ska tas bort ”snabbt som ögat”. I Västerås har man i flera år haft en tydlig linje, som det kallas där. Detta har lett till att kommunens tidigare problem med de otillåtna bosättningarna sedan något eller några år är ”nästan obefintligt”, som stadens säkerhetsdirektör uttrycker det. Oppositionsrådet i Västerås, Elisabeth Unell (M), har inte hört eller sett något om frågan på länge.
– Jag minns att diskussionerna handlade om att tolka hur tydlig man kunde vara och vi blev tydliga med att det var otillåtet. Kommunen, länsstyrelsen och polisen samarbetade, säger hon.
Till saken hör att en förändring i lagstiftningen från 2017 har gjort det lättare för kommuner och andra markägare att i praktiken tillämpa något som liknar nolltolerans. Syftet med lagförändringen var att snabbare kunna få bort olovligt uppförda tält- och koj-läger. Men även i dag finns ett tolkningsutrymme, och det är delvis detta som ligger bakom konflikten i Linköping.
– Vi tycker att den styrande alliansen är ganska passiv i denna fråga, och vad polisen gör kan ha att göra med vilka signaler kommunen ger och hur man jobbar med frågan. Flera av de olagliga bosättningarna har stått ganska länge. Man har avhyst men bosättningarna kommer tillbaka efter något dygn, säger Kristina Edlund (S) som var en av dem som undertecknade motionen.
Reaktionerna lät inte vänta på sig.
Jessica Eek är gruppledare för Vänsterpartiet i Linköping och hon reagerade mycket negativt på Socialdemokraternas utspel.
– Vi kan inte lösa en EU-migrantfråga ur ett Linköpingsperspektiv, men vi kan i alla fall ha schyssta villkor i Linköping. Det är ett ganska populistiskt sätt att förhålla sig, om man ska förhålla sig till människors oro i stället för sin ideologi, säger hon.
I motionen ”Inför nolltolerans mot svarta hyreskontrakt och olovliga bosättningar”, skriver de undertecknande oppositionsråden från S att de vill att kommunen samverkar mer med polisen. De vill ha en uppsökande verksamhet som kontrollerar och informerar när olovliga bosättningar uppstår.
– Vi har i över tio års tid diskuterat frågan om EU-migranter som bor i tält, husvagnar och bilar, trots att det ej är tillåtet. Samtidigt som vi diskuterat denna fråga har vi sett hur ett parallellsamhälle brett ut sig de senaste åren med svartarbete och indikationer på att kriminaliteten runt omkring boendena har ökat. Vi har också fått uppgifter om att prostitution förekommer. Eftersom vi inte kan acceptera att ett parallellsamhälle växer fram har vi landat i att vi måste ta tag i denna fråga, säger Kristina Edlund (S).
Centerpartiets gruppledare och kommunalråd Muharrem Demirok, som representerar majoriteten, ställer sig frågande till att Socialdemokraterna tar upp frågan om kriminalitet i anslutning till lägren.
– Det är märkligt att S har sådan informationen när inte polisen har tydliga besked om kriminalitet. Att vi har problem med till exempel svart arbetskraft, beror ju inte på att vi har 20 EU-migranter, säger Muharrem Demirok.
Han säger att han blev överraskad av oppositionspartiets linje.
– Frågan är svår, ingen förnekar det. Men när lösningarna kommer i form av pressmeddelanden, och när S går i armkrok med SD, då är inte ambitionen att hitta lösningar. De tar väl stort intryck av sina partikamrater i Eskilstuna och Katrineholm och gör ett strategisk valt inför valrörelsen, säger C:s kommunalråd.
S menar att ni som styr gör för lite, och att man ska förhindra boendena mer? Hur ser du på den kritiken?
– Ja, vissa boenden har funnit kvar lite längre, men man ska veta att polisen är på dem väldigt ofta. Vissa perioder vintertid är det inte heller en högprioriterad fråga att riva lägren, säger Muharrem Demirok (C).
De lokala Socialdemokraterna anklagades efter sitt utspel av V och C för att ge sig på de svagaste och spä på främlingsfientlighet. Ett av Kristina Edlunds (S) svar på detta var att V och C inte hade några konkreta lösningar.
Vad säger du om anklagelsen om att ni är populistiska i denna fråga?
– Jag tycker att det är oacceptabelt att kalla oss det för att vi adresserar svåra samhällsproblem. Här kan vi också vara självkritiska. SD har många gånger varit de enda som diskuterat dessa frågor, säger Kristina Edlund (S).
Vänsterpartiets förslag är att Linköping uppför ett härbärge.
– Man ska inte frysa ihjäl i Linköping. Då är det bästa att bygga upp ett härbärge, om man inte vill ha tältläger, säger Jessica Eek (V).
Om människor hellre bor i tält i skogen än att vara kvar i sina hemländer, då vet man att de kommer att fortsätta att vara här, resonerar hon. Men hur länge en person skulle erbjudas boende på härbärge har inte Vänsterpartiet ett färdigt förslag om ännu.
För några år sedan öppnade kommunen ett omklädningsrum i anslutning till en idrottsplats några timmar varje natt, men få EU-migranter sökte sig dit.
– Vi har haft samarbete med civilsamhället och kyrkorna, vi har haft ett öppet omklädningsrum, det har varit liknande lösningar, och vi har sett att problemen ändå finns kvar. Vi har ännu inte landat i frågan om härbärge, säger Kristina Edlund (S).
Centerpartiets Muharrem Demirok är inte heller säker på att lösningen är att bygga ett härbärge.
I en fråga är lokalpolitikerna i alla fall överens. Det är i mångt och mycket en EU-fråga.
– Ja, och här blir Socialdemokraternas beteende så konstigt. Vad är det vi ska göra?, utbrister Muharrem Demirok.
– Ska vi bussa i väg dem varje morgon? Alla är överens om att detta ska lösas i deras hemländer. Men vi i Linköping kan inte upprätta internationella förbindelser med Rumänien och Bulgarien. S borde lyfta frågan med sina ministrar i stället, och sedan kan vi som en lokal part vara del av den diskussionen, fortsätter Centerpartiets kommunalråd.
Kristina Edlund (S) håller med om EU-dimensionens tyngd.
– Vi behöver ta tag i frågan på nationell nivå och på EU-nivå, med deras hemländer, och vi behöver trycka på. De måste sluta att diskriminera sin romska befolkning. Vi har flera olika ministrar som jobbar med frågan, och jag förväntar mig att man blir väldigt tydliga i dessa frågor, både mot Rumänien och Bulgarien. Vi måste också få koll på vilka människor som är här. Det finns en tremånadersregel, men de butiksägare jag pratar med säger att det är samma personer som sitter utanför deras butiker i sex, sju år.
Vänsterpartiet i Linköping skrev för ett tag sedan en debattartikel i Corren.se om att EU kan sätta press på Rumänien och Bulgarien för att lösa problemen på lång sikt. Länderna borde efterleva kraven på mänskliga rättigheter och skydd för nationella minoriteter för att få ekonomiskt stöd, menar man.
– Det är svårt att friställa sig från EU-politiken här, och då får man ta till de medel man har, de ekonomiska incitamenten. Men nu är det i debatten mest bara hårdare tag som gäller, säger V:s gruppledare.
Vad är viktigast, bygga härbärgen eller att påverka EU-migranternas hemländer ?
– De som sover i skogen i natt har föga att vinna på att man vill ändra på det ekonomiska förhållningssättet till vissa EU-länder nästa år. Det går inte att vikta. Det är som att välja mellan att arbeta mot rökning eller att ta hand om en hjärtinfarkt. Vi måste göra både och, säger Jessica Eek.
Läs också:
Ny lag ökade trycket på EU-migrantläger
Bråk, eld och razzior – så är det att bo i skogen
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
