Söndagskrönikan Att ständigt kräva någons avgång urholkar ordens betydelse. Till slut blir det bara skrattretande, skriver Jonas Nordling.

Inom sportens värld haglar avgångskraven så tätt att frasen Avgå! Alla! blivit ett skämt. Så fort fotbollsfans yppar missnöje med minsta snedspark så finns där någon som droppar kravet. Med ironi, eftersom orden sedan länge har tappat sin betydelse på grund av överanvändning. Det är därför det går att köpa tröjor med frasen i supporterbutiker. I valfri kulör.

Det är svårt att inte tänka på denna urholkning av ordens innebörd vid läsning av denna skriftliga fråga, ställd av riksdagsledamoten Björn Söder (SD) häromveckan. Med anledning av den stenkastning som drabbat danska bilister längs E65:an i Skåne ställde Söder frågan till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson: ”Avser ministern att avgå?”

Häromdagen frågade Söder samma sak i en annan skriftlig fråga på grund av händelsen med skottskadade barn i Visättra: ”Tänker ministern avgå?”

En snabb sökning i riksdagens databas visar att Björn Söder ställer den här typen av avgångskrav via skriftliga frågor till Morgan Johansson så fort det finns en dagsaktuell händelse att knyta an till. Frågornas karaktär har gått från att tidigare efterfråga insatser till att numera fokusera på avgången i sig.

Vilket naturligtvis är en riksdagsledamots fulla rätt att göra. Justitieministern har förstås, liksom alla statsråd, ett stort ansvar att visa på handlingskraft när så behövs. Den före detta partisekreteraren Björn Söder följer dessutom samma strategi som sin partiledare, som också gärna luftar avgångskrav närhelst chans ges.

Är det verkligen ministrar som avgår så fort det skakar lite som en demokrati behöver?

Målet för Björn Söder i det aktuella fallet är rimligtvis att ministern ska framstå som handlingsförlamad. Och Söder slår därmed fast att avgångskrav är rimligt vid varje enskilt tillfälle som extraordinära störningar sker i samhället.
Men är det en rimlig bild av ett statsråds arbete, eller dennes ansvar? Är det verkligen ministrar som avgår så fort det skakar lite som en demokrati behöver? Björn Söder tycks anse det. Men han inser kanske inte att återkommande avgångskrav samtidigt innebär att en sanktion av liknande framtida reaktioner från en annan opposition.

Lek med tanken att Söder själv blir statsråd; att han lovar ordning och reda. Men all brottslighet upphör inte, trots Söders löften. Någon blir skjuten, någon stjäl pengar, någon kör rattfull. I riksdagen ställer en ledamot plötsligt frågan när ministern ska avgå.
Men nu när Björn Söder har makten lär han tycka att det är löjlig retorik. Förstås. Och retoriska frågor kräver inga svar, som bekant. Men det kommer den förre talmannen Söder inte kunna säga eftersom han själv tidigare massproducerat liknande retoriska avgångsfrågor i riksdagen.
Ett återkommande krav på någons avgång riskerar till slut att byta innebörd. Orden får ett löjets skimmer över sig. De blir helt enkelt skrattretande.

När Björn Söder därefter vandrar ut från kammaren passerar han riksdagens lilla souvenirbutik, där en t-shirt oväntat har blivit säsongens storsäljare. Tröjans budskap går att få med bokstäver i valfri kulör: Avgå! Alla!

Ha en fortsatt bra sommar!

 

Jonas Nordling är chefredaktör och utgivare för Dagens Arena