Fortsatt oklara villkor för egenanställda 

ledare Företaget Frilans Finans har slutit ett kollektivavtal för den växande gruppen av egenanställda. Men det är oklart om avtalet ger något stöd för dem som är missnöjda med sina villkor.

I dagarna har egenanställningsföretaget Frilans Finans tecknat ett kollektivavtal med Säljarnas riksförbund. Avtalet påstås omfatta 20 000 egenanställda, det vill säga knappt hälften av hela gruppen. Det är arbetsgivaren, Frilans Finans, som tagit initiativ till avtalet. Syftet är ge legitimitet åt en bransch som karakteriseras av otydliga och otrygga villkor.

Egenanställning är inte en juridisk term, utan ett begrepp som uppfunnits av företagen i branschen. Upplägget är att den egenanställde själv drar in sina uppdrag, men det är egenanställningsföretaget som fakturerar kunden. Frilans Finans, som är den största aktören, tar sedan ut 6 procent av det fakturerade beloppet. Provisionen hos andra egenanställningsföretag varierar från 8,5 till 3,9 procent. Den återstående summan betalas ut som lön till den egenanställde.

Avtalets huvudregel är obegränsad visstidsanställning

Egenanställningsföretagen hävdar att den egenanställde är anställd av dem. Juridiskt sett är det osäkert. Vad som räknas som en anställning är inte förhandlingsbart. När egenanställda tidigare drivit ärenden i domstol för att få rätt till a-kassa har frågan ställts på sin spets.
Stundtals har domstolarna ansett att det handlat om en anställning, men att det har varit det företag som den egenanställde jobbar för, det vill säga ”kunden”, som har varit arbetsgivare och inte egenanställningsföretaget.
Likaså ansåg kammarrätten 2019 att egenanställningsföretaget Cool Company inte var att betrakta som arbetsgivare och därför inte hade arbetsmiljöansvaret för en byggnadsarbetare som jobbade utan fallskydd.

Frilans Finans har länge fört diskussioner med olika fackförbund, däribland Unionen, om att upprätta ett kollektivavtal för de egenanställda. Dessa fackförbund har varit kallsinniga och inte ansett att företag som Frilans Finans tar ett tillräckligt arbetsgivaransvar.
Säljarnas riksförbund, som nu slutit avtal med Frilans Finans, har som namnet anger sin bas bland säljare. Nu vidgar förbundet sina ambitioner och öppnar för nya grupper av medlemmar, endast en liten del av de egenanställda är säljare.
Riksförbundets karaktär är samtidigt fortsatt diffus. På förbundets webbsida kallas inte organisationen för ”facklig”, men däremot som ett förbund med ”fackliga rättigheter”.
Journalistförbundets förhandlingschef, Johan Lif, ger en detaljerad beskrivning av det nya avtalet på sin blogg. Han konstaterar att det endast omfattar ”arbetstagare” som utför uppdrag för egenanställningsföretags ”räkning”. Det betyder, som Lif, konstaterar att de matbud som kör åt exempelvis Wolt och Uber Eats inte kan hänvisa till avtalet. I deras fall är uppdragsgivaren Wolts och Uber Eats och inte ett egenanställningsföretag.
I övrigt visar Lifs genomgång att avtalets huvudregel är obegränsad visstidsanställning, inget anställningsskydd och en minimilön på 125 kronor i timmen för den som fyllt 20 år. Arbetstiden ska vara 40 timmar i veckan och ingen ska jobba mer än 48 timmar om inte parterna kommer överens om ett ”undantag” även mot den regeln.

Det är dock oklart hur brott mot avtalet ska drivas i praktiken. Om en egenanställd utfört ett uppdrag som visar sig ta mer tid än beräknat och arvodet per timme underskrider 125 kronor i timmen, vad händer då?
Kommer Frilans Finans att vägra hantera ärendet och avsluta samarbetet med den egenanställde? Kommer Frilans Finans kräva att den anställde själv förhandlar upp ersättningen?
Eller kommer Frilans Finans att ta kontakt med ”kunden” och hävda att arvodet måste höjas? Eller kommer Säljarnas riksförbund att slå näven i bordet och klaga och kommer i så fall den klagan att riktas mot Frilans Finans eller mot kunden (som i själva verket kan vara den juridiska arbetsgivaren)? Det vore intressant om någon av de involverade parterna kunde ge ett svar på dessa frågor.