Forskare: Föräldrastöd avgör betygen

NYHET Hemarbete och läxor är i dag så viktigt att stödet hemifrån avgör vilka som lyckas. Många högstadieelever ser också hemmet som den bästa miljön för skolarbete. Det visar en ny avhandling.

Avhandlingen ”Jag vill ha bra betyg” visar hur högstadieelever i tre klasser går till väga när de får bra betyg.

– Det visade sig att hemarbetet var mycket viktigare än vad jag trodde, säger forskaren Göran Nygren, som nyligen la fram sin avhandling på institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala universitet.

Enligt forskaren är den förhärskande bilden i samhället att det i stort sett är arbetsmoral och begåvning som leder till bra betyg. Denna bild fann han även bland eleverna. Men bilden stämmer inte. Nästan alla med goda betyg hade nämligen ett mycket starkt stöd hemifrån.

– Dels gjorde de högpresterande eleverna väldigt mycket hemma och dels fick de ett omfattande och avancerat föräldrastöd där. De utan resurser förstod att de var i underläge men kände inte till att de saknade dessa resurser som de andra hade.

Stödet till dem med bra betyg kunde vara omfattande. För vissa elever fanns föräldrarna med hela tiden, medan andra kom in i slutfasen för att läsa igenom och föreslå förbättringar. Vid uppsatsarbeten som upplevdes som stressiga kunde vissa föräldrar till och med skriva ut texterna utifrån sina barns handskrivna anteckningar.

”Jag läser upp uppsatsen och han skriver ner det på datorn”, säger till exempel en elev som kallas Louise i en av intervjuerna.

Till skillnad från flera internationella studier var det här både papporna och mammorna som stod för hjälpen.

Åttondeklassaren Ludvig beskriver det så här:

”Mamma vill alltid förhöra mig när jag har glosor. Pappa vill gärna vara med och skriva, främst historia, så jag måste ändra. Han skriver mycket bra saker, men svenskan är så gammalmodig så det låter inte som att en fjortonåring har skrivit, så jag måste radera och skriva om litet så där. Men det är många fina synpunkter han kommer med”.

Hemarbetet har fått en allt större betydelse för elevernas resultat, enligt Göran Nygren.

– Skolan ger sken av att ha rättvisa villkor, men det är ju inte rättvisa villkor. Att det varit så har man känt till i årtionden, och man känner även till att detta har förstärkts. Vad jag visar är hur det går till ur ett elevperspektiv.

Han upptäckte att lärarna la många viktiga och betygspåverkande moment till elevernas fritid och därmed till deras hem.

– Föräldrarna kunde ofta ge avancerad hjälp där, då flera av dem hade akademisk utbildning i de ämnen som eleverna jobbade med. Och kunde inte eleven få hjälp av föräldrarna fanns det ofta andra släktingar som kunde hjälpa till.

Det visade sig att de flesta av de intervjuade eleverna gjorde stora delar av sina självständiga skolarbeten hemma. Nygren kunde nämligen konstatera att för flera elever kunde eget arbete i skolan innebära att de slappnade av och började göra annat än skoluppgifter, särskilt under de lärarfria lektionerna. En del elever fokuserade då mer på att ha kul, att umgås och att prata med skolkamrater.

Niondeklassaren som kallas Arvid i avhandlingen slog till exempel igen historieboken mitt under ett självständigt grupparbete under en lektion. Han förklarade sedan för forskaren att han skulle läsa hemma i stället, för han ville ta del av kamraternas sociala umgänge. ”Det pratas så mycket här och då vill jag lyssna på vad de säger”.

Utifrån elevernas perspektiv var det paradoxalt nog i skolan som det mesta av det sociala umgänget skedde, medan hemmet och fritiden blev en plats för skolarbete och prestation. Detta bidrog till den avgörande betydelse för elevernas resultat och betyg som hemmet fick, konstaterar Göran Nygren.

Avhandlingsförfattaren beskriver det som att flertalet elever, med några få undantag, tyckte att hemmet var en bättre plats för skolarbete. Orsaken som eleverna uppgav var att det var bekvämare. De studerade mer effektivt där, i synnerhet vid självständiga uppgifter.

Åttondeklassaren David beskrev det så här: ”Det är skönare att jobba hemma och jag jobbar dubbelt så fort hemma”.

Det fanns till och med elever som valde att skolka, ibland hela dagar, för att göra sitt arbete hemma för att de upplevde att arbetet blev bättre så.

Varför har skolbarnen till viss del kastat om betydelsen av vad skolan och hemmet är i förhållande till studierna, där de ser hemmet som en bra studieplats och skolan som ett bra ställe för socialt umgänge?

– Jag tror att det finns flera förklaringar. En är att eleverna gör mer skolarbete i hemmet än tidigare. För eleverna var också som sagt hemmet en bättre studieplats än skolan och dessutom fick de ett så omfattande föräldrastöd där. En annan förklaring var att eleverna inte umgicks spontant så mycket med jämnåriga under fritiden. Skoldagen var därför en tidpunkt då eleverna gavs möjlighet att umgås med jämnåriga.

Ett annat av hans resultat var att nästan alla som hade bra betyg hade ett stort utbildningskapital i familjen, det vill säga två akademiskt utbildade föräldrar som i flera fall också i sin tur hade akademiskt utbildade föräldrar.

Ett tredje resultat i etnologens studie var att elevernas vardag dominerades av betyg, prov och examinationer.

– Skolvardagen handlade inte så mycket om att kunskap och lärande var något positivt i sig. Det var endast en mindre grupp elever som tyckte att kunskap och bildning var roligt och viktigt och bra för deras framtid. Ofta hade de då forskare i sin familj eller släkt.

De flesta elever som Göran Nygren studerade hade alltså utvecklat ett instrumentellt förhållningssätt till kunskapen: målet med ansträngningarna var att få höga betyg, så att de kunde bli antagna till det gymnasium och det program de vill in på.

– Det var begränsat med studieglädje bland eleverna i min studie. Prestations- och examinationsfixeringen får effekten att eleverna inte ser skolkunskaper och bildning som något roligt och värdefullt i deras liv.

Göran Nygren är kritisk till hur stora delar av skolan är organiserad.

– Skolan förstärker den ojämlikhet som finns i och med att elevernas resurser i form av familjen får en så stor roll för deras framtidsutsikter.

Kan man inte också se det som positivt att det finns så många engagerade föräldrar?

– Det är positivt att föräldrar är engagerade i sina barns skolgång, men det blir ett rättviseproblem om elever får höga skolresultat i ett skolsystem för att de är privilegierade och gynnade, medan andra missgynnas.

Om skolan ska bli rättvis och fungera kompensatoriskt, och alltså lyfta dem som har mindre resurser hemifrån, måste politikerna göra om skolsystemet, anser han.

– Man måste se till att det inte görs så mycket skolarbete i hemmet och även se över fokuseringen på examinering och prov. Det måste också finnas mer personal och fler pedagoger, och inte så många elever i varje klass.

Varför missgynnar många prov och examinationer dem från studieovana hem, menar du?

– Volymen är så stor att det mest är de som har en stark motivation som gynnas. Dessutom sker många examinationer i hemmet. I åttan och nian blir dessa hemexaminationer allt viktigare, och här blir då föräldrarna viktiga.

Det är cirka 60 elever i resursstarka klasser som du studerat. Hur mycket kan man generalisera ditt resultat till andra skolmiljöer?

– Visst är det en specifik del av samhället, men alla kan förhålla sig till de här miljöerna, då de finns i alla större städer. Vad som framträder är också ett elevideal som är etablerat, det vill säga att höga betyg är viktigast och att man ser på eleven som en blivande akademiker.

Då studien har undersökt klasser med meritvärden över medel i stadsdelar i Uppsala där utbildningsnivån är hög är en frågeställning för framtida forskning om det kanske finns andra vägar till höga resultat och bra betyg i andra typer av skol- och samhällsmiljöer.

– Ja, absolut kan det finnas det. Lärare kan påverka, och de gör redan mycket bra i skolan, och skolan kan organisera skolarbetet så att det inte blir så mycket hemarbete. Studiemiljön och den pedagogiska kompetensen är viktig.

Du har ju studerat utvecklingen under 20 år. Har du sett några större förändringar under tiden?

– Både examinationerna och hemarbetet blir allt viktigare. En del forskare menar att det är en internationell trend med allt mer fokus på prestationer och granskningar av eleverna. Skolan har i och för sig alltid handlat om prestationer och betyg, men det har skett ett ökat fokus på detta sedan 90-talet.