Sverige festar trots ekonomiska frågetecken

ledare Pandemin är över och många hoppas att ekonomin ska skjuta fart. Men det normala vi längtar efter kanske inte längre finns.

I veckan som gick tog Sverige bort de sista restriktionerna efter coronaviruset. Det blev fest och fullsatta krogar.
Konjunkturbedömare tror att den svenska ekonomin nu tar rejäl fart.
Känslan för många är att nu är vi snart tillbaka till där vi var innan pandemin bröt ut. Men är det verkligen så, att vi kommer tillbaka till där vi var?
Frågetecknen är många.
Restaurangägare ska klara anstormningen av besökare med kanske hälften så många av de tidigare anställda och dyrare livsmedel. Hur ska man klara det? Var fjärde klädbutik i de stora kedjorna har försvunnit till förmån för e-handel. Men ska vi också i fortsättningen köpa så mycket nya kläder med tanke på klimatproblemen i tillverkningen?

Utan ytterligare stimulanser kan vi fastna i en stagnerad ekonomi.

Man kan säga att den globaliserade ekonomi vi vant oss vid nu börjat hacka.
Tydligast ser vi det i industrins problem med brist på halvledare.
Vad hjälper det de svenska lastbilstillverkarna Volvo och Scania att efterfrågan på nya bilar är stark? Istället för att sälja för fullt gör bristen på vitala elektroniska komponenter att tillverkningen tvingas stå still då och då.
Att det saknas halvledare har sänkt takten också i tillverkningen av kylskåp och tvättmaskiner. Det bör nog inte uteslutas att vi kan få brist på andra viktiga delar utifrån, som kan bli en broms på tillväxten.
Sårbarheten för ökade fraktkostnader blev uppenbar när ett jättelikt containerfartyg med viktiga leveranser gick på grund i Suezkanalen. Nu råder fraktkaos och containerbrist för många export- och importföretag.
Elpriserna rusar i höjden, men också priset på gas och bensin. Hushållens el beräknas bli 30–40 procent dyrare framöver. Det kan bli ett problem också för företag.
Den nedrustade Arbetsförmedlingen gör att det tar tid och är svårare än förut att få fram massor av utbildad arbetskraft för att klara av de stora industriella projekten i norra Sverige.
Bristen på bostadspolitik i vårt land är en annan broms på dessa framtidsplaner.

Många tror att den jättelika börsbubbla som märkligt nog växt dag efter dag under pandemin till slut kommer att spricka. Många proffs lämnar aktiemarknaden.
Det gigantiska kinesiska byggbolaget Evergrandes möjliga konkurs kan bli en utlösande faktor. I Europa kan företagens och hushållens höga skuldsättning kanske också driva fram ett plötsligt ras. Cyberattackerna mot svenska företag tilltar. Hittills i år enbart ett hundratal, det senaste nätmäklarna Aktieinvest. ”En mardröm” säger en av konkurrenterna. Detta därför att attackerna blivit proffsigare.  Även om man inte betalar några utpressningsbelopp, kostar det tid och pengar att trassla sig ur attackerna och försöka förebygga nya.
Och sist men inte minst: Är pandemin verkligen över? Eller väntar nya varianter av smittan?

Vi ska vara glada över att restriktionerna nu tagits bort. Samtidigt är det svårt att tro att vi kommer tillbaka till hur det var förr. Det normala vi längtar efter kanske inte finns längre.
Varken den epidemiska eller den ekonomiska utvecklingen framöver är självklar. Över alltsammans vilar kraven på företagen att bli fossilfria.
Det är lätt att se att utan ytterligare offentliga stimulanser kan vi fastna i en stagnerad ekonomi.