söndagskrönikan Oljejättarna försöker att framstå som del av en grön omställning. Men samtidigt stöttar de en branschorganisation som lägger hinder i vägen för klimatarbetet, skriver Jonas Cullberg.
New York-bor drunknade i sina källarlägenheter i översvämningar efter orkanen Ida. Himlen över Kalifornien färgades orange av skogsbränder. Hundratals dog i värmeböljan i nordvästra USA. Nästan var tredje amerikan bor i ett område som drabbades av någon form av väderkatastrof under sommaren och förhösten. Även i ett land utan flygskam har det gett avtryck i opinionen. För första gången svarar nu majoriteten av amerikanerna i mätningar att USA tar skada av den globala uppvärmningen.
Det borde vara rätt tid för president Joe Biden att baxa reformpaket Build Back Better, som innehåller satsningar på minskade utsläpp och förnybar energi, genom kongressen. Men trots det har han problem med inre slitningar i sitt parti. Alla republikanska senatorer är emot paketet, och det krävs att samtliga demokrater i kongressen säger ja. Två av dem – Joe Manchin och Kyrsten Sinnena – blockerar dock Bidens planer.
I själva verket handlar det om astroturfing, det vill säga en fejkad gräsrotsrörelse.
Mot sig har Joe Biden inte oväntat även en av reformpaketets förlorare: oljeindustrin. På Facebook visas sedan ett par månader tillbaka mängder av annonser som varnar för att ”skattehöjningar för energiföretag riskerar amerikanska energijobb”. Annonserna pekar ut enskilda demokrat-senatorer, särskilt sådana som är sårbara eftersom de har svaga opinionssiffror inför nästa kongressval.
Som avsändare står gruppen Energy Citizens, som tidigare utmärkt sig för demonstrationer runt om i USA mot strängare klimatlagstiftning. Energy Citizens försöker framstå som en folkrörelse för medborgare som är oroliga över hur hårdare tag mot oljeindustrin kan påverka arbetstillfällen och ekonomi. Men i själva verket handlar det om astroturfing (termen är hämtad från ett fabrikat av artificiellt gräs), det vill säga en fejkad gräsrotsrörelse.
Bakom Energy Citizens ligger American Petroleum Institute, API, som är USA:s största intressegrupp för oljeföretag som Exxon, Chevron, Shell och BP. Organisationen har ofta lyckats stoppa hårdare miljöregleringar, och har gett massivt ekonomiskt stöd till fossilbranschvänliga senatorer – däribland Joe Manchin.
API har en lång historia av att lägga ut dimridåer om klimatfrågan. Organisationen hade tack vare oljeindustrins egna forskningsavdelningar kännedom om problemen med klimatförändringarna redan på 1970-talet, och lyckades framgångsrikt sprida desinformation och allmän skepsis till vetenskap, särskilt bland konservativa, under de följande decennierna. Det banade väg för dagens livsfarligt förvirrade politiska klimat i USA, med vaccin- och pandemiskepsis.
Bland oljejättarna, framförallt de europeiska, pågår idag ett försök att framstå som del av en grön omställning. Shell lägger ner oljeraffinaderier med hänvisning till klimatet, investerar i solenergi och har lovat installera tusentals laddstationer för elfordon. Samtidigt donerade företaget under förra året drygt tio miljoner dollar till API – som motarbetar många av Joe Bidens klimatåtgärder, däribland att finansiera fler laddstationer. Medan företagen utåt sett verkar ta klimatfrågan på allvar stöttar de en branschorganisation som lägger hinder i vägen för klimatarbetet.
Tidigare i år spelades en lobbyist för Exxon i hemlighet in av Greenpeace, när han talade om API som en ”strykpojke”, som vänder uppmärksamheten bort från enskilda oljeföretag. Oljeindustrin tvingas navigera en allt ogästvänligare opinion och extremväder som gör klimatkrisen allt svårare att vifta bort. Men den visar inga tecken på att ge upp.
Jonas Cullberg är journalist och författare. Han bor för närvarande i New York.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
