söndagskrönikan Under de senaste veckorna har hinduer i Bangladesh åter blivit måltavlor för muslimska fundamentalister. Detta säger något om religionsfriheten i landet och hur svår situationen har blivit, skriver Tanvir Mansur.
För två veckor sen firades den hinduiska högtiden Durga Puja i Bangladesh. Samtidigt hade rykten på sociala medier lett till stora protester, där hinduer blev måltavlor. Under flera dagar blev tempel i olika distrikt attackerade av muslimska fundamentalister, hinduiska affärer och hem blev vandaliserade. Det kan vara bland de värsta angreppen mot hinduer i Bangladesh på lång tid. Minst sex personer miste livet. Regeringspartiet i Bangladesh har uttryckt sorg och deltagit i demonstrationer mot våldet. 450 personer ska nu ha gripits och 71 personer har blivit åtalade. De här händelserna säger något om läget för religionsfriheten i landet, och hur svår situationen har blivit för hinduer i Bangladesh.
21-åriga Pranta Chandra Das var student, och bodde just då i ett av templena i Noakhali-distriktet, i sydöstra Bangladesh. Han blev misshandlad till döds av mobben av människor som tog sig in i templet.
Hans mamma, Bonolata Das, trodde att han skulle vara säker i templet. Hon berättar för BBC:
“My youngest son was so close to my heart. After his death, I have lost my heart and have lost everything”.
Efter attackerna är hon rädd för att återvända till sitt hus och sover i ett av templena.
Cirka 8,5 % av Bangladeshs invånare är hinduer. Det kanske låter som lite människor, men det är 12,5 miljoner personer. Det hinduiska communityt i Bangladesh är en av de mest förföljda och sårbara minoriteterna i landet. En del fundamentalistiska grupper kan välja just hinduer som måltavlor, oavsett om det är hinduer de för tillfället är arga på.
Trots det sårbara läget för hinduer i Bangladesh lyckas staten inte skydda dem.
2013 dömdes Delwar Hossain Sayeedi, vice ordförande för islamistpartiet Jamaat-e-Islami, för krigsbrott under frihetskriget 1971. Statens egna krigstribunal tilldelade honom dödsstraff. Inte långt efter det gick medlemmar och sympatisörer till partiet ut på gatorna och vandaliserade hinduiska tempel och hus runt om i landet. Sen 2013 har det skett 3600 attacker mot hinduer i Bangladesh, enligt människorättsorganisationen Ain o Salish. De här attackerna omfattar vandalisering och anlagda bränder på över 550 hus och 440 affärer. Och 1670 av attackerna skedde mot hinduiska tempel, statyer och böneplatser.
Trots det sårbara läget för hinduer i Bangladesh lyckas staten inte skydda dem.
I det senaste fallet började attackerna genom ett rykte på Facebook. Det handlade om en video där Koranen ska ha placerats på en hinduisk gudastaty. Det är inte ovanligt att visklekar på sociala medier leder till våld. 2017 lynchades sju män av en mobb i den indiska staten Jharkhand efter ett rykte på Whatsapp påstod att de hade kidnappat barn. Efter det följde en rad mord baserade på falska nyheter i appen. Den etniska minoritetsgruppen Rohingya i Myanmar blev också måltavlor för attacker genom Facebook-inlägg från 2013 och framåt. Plattformar som Facebook och Whatsapp har ett stort ansvar för att stoppa falska nyheter på sina sajter och appar.
Och eftersom våld alltid sker i spiraler, så har nu moskéer och muslimska hem blivit attackerade i Indien. Svaret på hatbrott kan så klart aldrig vara hämnd.
När Storbritannien lämnade Indien 1947, efter 200 år av kolonialt styre, delades landet upp i två delar. Det som skulle bli det hinduiska Indien och det muslimska Pakistan. Tanken var att skapa enhetliga nationer, där en religion skulle få vara i centrum. Men det orsakade också en av de största migrationerna i modern historia. Om du var hindu i Pakistan, så kunde du bli fråntagen land och ägodelar. Om du var muslim i Indien, kunde du fördrivas bort från staden.
Under fyra år flydde 14,5 miljoner människor från sina hem, och upp till två miljoner människor miste sina liv. På grund av att någon hade bestämt att deras religionstillhörighet var fel för den platsen de bodde på. Och för exakt 50 år sedan fick Bangladesh sin frihet från det dåvarande Västpakistan. När de vann det blodiga inbördeskriget lämnade de också namnet Östpakistan, och till slut föddes landet Bangladesh. Det som skulle bli ett sekulärt land, där religiösa minoriteter också skulle få skydd.
Men det här tänkandet finns kvar i Pakistan, Indien och Bangladesh. Statsvetaren Pratap Bhanu Mehta säger till Washington Post: “the dominant political forces of our time want to see a conclusion of the logic of 1947”.
Istället för att Bangladesh ska vara ett mångreligiöst och mångkulturellt land, så vill vissa av de här grupperna tillbaka till kolonisatörernas tankesätt. En stat, en religion.
Det kan inte vara dit landet är på väg.
En av de största händelserna på Dhaka University i Bangladeshs huvudstad är firandet av den hinduiska högtiden Saraswati Puja. Där samlas människor varje år på en fotbollsplan för att titta på olika statyer (murti). Studenter på varje institution bygger egna färgglada statyer för att hedra kunskapens gudinna, Saraswati. Högtiden firas på universitetet oavsett om du är muslim, hindu, katolik eller inte har någon tro alls. Alla är välkomna, och du blir inte bedömd utifrån hur du skiljer dig från normen. Så borde också framtiden för landet se ut.
Tanvir Mansur är skribent och producerar podcasts.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
