Nyhet Vid ett regeringsskifte kan a-kassan komma att stöpas om. Flera av partierna i högeroppositionens regeringsalternativ vill sänka ersättningen och dessutom göra a-kassan obligatorisk och statlig.
Även om Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas gemensamma budgetreservation inte innehöll något om a-kassan, framgår det av partiernas skuggbudgetar att de tre partierna och Liberalerna vill ha stora förändringar.
Tre av de fyra av högeroppositionspartierna vill sänka ersättningsnivåerna från och med januari 2022. För KD och L handlar det om att återgå till de nivåer som gällde före pandemin, medan M vill sänka nivån ännu mer.
Så sent som i somras var det osäkert vilka nivåer Liberalerna ville se. De förde då diskussioner med regeringspartierna om en a-kassereform, inklusive ersättningsnivåerna. Men i och med att januariavtalet försvann förs inte längre några sådana diskussioner, förklarar Malin Danielsson (L), som är en av partiets två ordinarie ledamöter i riksdagens arbetsmarknadsutskott.
Vilka nivåer anser ni ska gälla när det gäller a-kasseersättningen i förhållande till den tidigare lönen?
– För kommande år 2022 innebär vårt förslag att vi går tillbaka till nivåerna som gällde före pandemin. Nu när arbetslösheten sjunker ser vi inte samma behov av den högre nivån. I en normal konjunktur går det snabbare att få jobb.
Regeringen införde tillfälliga höjningar av ersättningstaken för att möta coronakrisen, och har föreslagit i sin budget att de högre nivåerna ska gälla även under 2022. Liberalerna motsätter sig detta, men vill längre fram återkomma till förslag om nivåer, tak och nedtrappning.
När det gäller den tydliga nedtrappning av a-kassan som januariavtalet föreskrev, är det en politik ni fortfarande står bakom?
– Ja, det tror vi på. Vi ser på a-kassan som en omställningsförsäkring som gör att du inte behöver gå från hus och hem. Men om du blir av med jobbet så ska det vara en omställningsperiod. Det ska vara en kortare period som det allmänna går in och stöttar, säger hon.
Från vänsterhåll säger man att det redan finns tydliga incitament till att söka jobb i och med att det är 80 procents ersättning och upp till ett tak. Hur ser du på det argumentet?
– Det finns ett tydligt incitament, men vi vet att ju längre man är i arbetslöshet, desto svårare blir det att få jobb. Då vill vi att det finns incitament längs vägen, där den arbetslöse kan se att det efter en viss månad blir sänkt ersättning, säger Malin Danielsson (L).
Även Kristdemokraterna motiverar sin föreslagna sänkning av a-kassan med att ekonomin går bra, eller i alla fall är i ”en kraftig återhämtningsfas”, och att det då är ”centralt att a-kassan inte hämmar människors omställning och återgång i arbete, utan att drivkraften till egenförsörjning förstärks”.
KD vill dessutom att framtidens ersättningsnivåer är flexibla i förhållande till den ekonomiska konjunkturen. När ekonomin går bra kan a-kassan vara lägre, men vid en djup lågkonjunktur kan samhället sänka förväntningarna på att arbetslösa ska hitta arbete snabbt. Nivåerna kan därför hållas högre, utan att det behöver betyda en högre arbetslöshet, resonerar partiet.
Moderaterna vill sänka nivån även i förhållande till hur det såg ut före de tillfälliga pandemireglerna. De första 100 dagarna ska taket i a-kassan vara som före krisen, men därefter ska den maximala a-kassan vara 680 kronor per dag.
Av M:s skuggbudget framgår också att de vill ha fler karensdagar än regeringen, och att de även vill ha en tidsgräns på två år för det statliga aktivitetsstöd som följer då a-kassedagarna tar slut. I dag kan den arbetslöse gå på a-kassa i 300 dagar. Moderaterna vill sänka denna period till 265 dagar.
Partiet motiverar förändringarna med att förslaget ger starkare drivkrafter till arbete. Den stramare a-kassepolitiken förväntas öka antalet sysselsatta med 48 000 personer jämfört med nuvarande regler, skriver partiet.
Till skillnad från de andra partierna i regeringsalternativet vill Sverigedemokraterna se högre a-kassenivåer. SD delar regeringens uppfattning när det kommer till både tak- och ersättningsnivåer, meddelar Magnus Persson, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, via sin pressekreterare.
– Vi tror att det är bättre för individen och för samhället att den som blir av med jobbet får så bra förutsättningar som möjligt att hitta rätt arbete så snabbt som möjligt. Det är därför vi har föreslagit ett höjt tak i a-kassan under de första 100 dagarna som sedan trappas av, svarar Magnus Persson via e-post.
När det gäller en a-kassefråga skiljer sig dock SD från Socialdemokraterna rejält. Det handlar om a-kassan ska vara obligatorisk och statlig eller ej. Precis som L och KD vill man att a-kassan ska täcka alla som arbetar och uppfyller kriterierna, vilket för övrigt också Centerpartiet och Miljöpartiet vill. Det ska alltså inte längre vara nödvändigt att söka medlemskap i en a-kassa. SD anser att a-kassan ska bli helt och hållet statligt finansierad, och att administrationen ska tas över av Försäkringskassan.
Skälen är att arbetslöshetsförsäkringen i hög grad är skattefinansierad, och att det därför är rätt att alla löntagare ska ges möjlighet att ta del av denna trygghet, skriver partiet.
På ett liknande sätt motiverar KD en obligatorisk a-kassa. De skriver att det är en stor grupp av dem som arbetar som inte är med i a-kassan och därför bara kan få ersättning på grundnivå när de blir arbetslösa.
Även Liberalerna vill ha en obligatorisk a-kassa. I skuggbudgeten skriver partiet att ”det är i grunden problematiskt att en i huvudsak statligt finansierad försäkring är frivillig och omfattar alltför få, samtidigt som alla skattebetalare står för notan”.
– Vi tycker att det är viktigt med en obligatorisk a-kassa. Det ska fungera precis som med föräldraförsäkringen och sjukförsäkringen, säger Malin Danielsson (L).
Det handlar om likvärdighet och att a-kassan ska täcka alla, menar hon.
– Ja, vi såg under pandemin att medlemmar i vissa a-kassor fick gå längre perioder utan ersättning.
Socialdemokraterna vill behålla a-kassornas koppling till fackförbunden. Riksdagsledamoten Patrik Björk (S), som också sitter i arbetsmarknadsutskottet, menar att argumentet att a-kassorna skiljer sig åt i likvärdighet inte väger tungt.
– Det var en del kö-tider och vissa a-kassor var bättre än andra, men så blir det ju alltid om du har ett system med många utövare. Frågan är väl här vilken myndighet som gör det bättre i så fall?
Hans argument för att bibehålla dagens system är att det ökar antalet medlemmar och att de fackliga a-kassorna har en närhet till arbetsmarknaden och specifika branscher. De kan därför ge en bättre service och stöd till medlemmarna.
– Dessutom måste man fråga sig varför man ska ändra något som fungerar bra?
På frågan om han bedömer det som troligt att a-kassan bli obligatorisk vid ett regeringsskifte svarar han att det beror på Moderaterna. De partier som vill detta har ju inte tillräckligt många mandat för att driva igenom ett nytt system.
– De partier som visat korten är för små för att ändra systemet. Moderaterna har då en nyckelroll, och de visar inte korten riktigt i den här frågan, säger Patrik Björk (S).
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
