Nyhet Du riskerar fortfarande att få investeringsråd som snarare gynnar banken än din egen plånbok. Det visar Finansinspektionens granskning. En tröst för dig som betalat för mycket för din pensionsförsäkring är att det ska bli lättare att flytta pengarna.
Trots nya och skarpare regler 2018 kvarstår fortfarande stora intressekonflikter inom den del av finansbranschen som ger råd om hur du bäst ska spara och investera.
Du som sparare kan i värsta fall vägledas till fonder, pensionsförsäkringar och andra sparprodukter som inte är optimala, och som ibland dessutom är väldigt dyra.
”Trots att kartläggningen visar på en viss positiv trend vad gäller hanteringen av provisioner i samband med rådgivning tar både värdepappersinstitut och försäkringsdistributörer emot stora provisionsbelopp från produktbolag”, skriver myndigheten i den delrapport som handlar om värdepappersbolag, banker och försäkringsförmedlare.
Här syftar myndigheten på att banker och andra aktörer i finansbranschen tar emot provisioner från bolag som säljer själva sparprodukten, oftast ett fondbolag. Eftersom det inte är säkert att de fonder som betalar bäst provision till det rådgivande bolaget är de bästa fonderna för dig som kund uppstår en intressekonflikt.
En liknande bild ges av de granskade försäkringsföretagen som säljer bland annat pensions- och livförsäkringar. I en separat rapport om just dessa bolag, ofta pensionsbolag, konstateras att dessa visserligen tagit bort vissa typer av provisioner, men att de inte har genomfört så stora förändringar vad gäller de fondprovisioner som de tar emot när placerar sina kunder inom fond- och depåförsäkring.
”Det innebär att ju dyrare fonder som försäkringstagarna väljer, desto högre ersättning får företagen. FI har sett exempel där fondprovisionen är tio gånger så hög för en aktivt förvaltad fond jämfört med en billigare indexfond”, skriver myndigheten.
Finansinspektionen anser att ersättningssystem ska utformas så att dessa intressekonflikter förhindras.
“Det är svårt att se hur bolagen kan motivera så pass mycket högre provision för vissa produkter än andra, särskilt när det ofta bara handlar om valet mellan en aktivt förvaltad fond och en indexfond”, sa Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen i en kommentar när rapporten släpptes.
Dagens Arena kontaktar Finansinspektionen för att höra om myndigheten planerar att vidta några åtgärder med tanke på problematiken som rapportförfattarna lyfter fram.
–Det här är ett viktigt område i vår fortsatta tillsyn och vad gäller rådgivning har vi också ingripit mot ett par bolag. Vi kommer noga följa utvecklingen på marknaden, svarar myndighetens pressekreterare Susan Vo Bergqvist i ett e-postsvar.
Finansinspektionens granskning utgår från införandet av två EU-direktiv 2018, Mifid 2 och IDD, och hur dessa har påverkat konsumenternas skydd. De har särskilt granskat provisionerna och hur vanligt det är med oberoende rådgivning.
Myndigheten kommer fram till att de nya regelverken har haft en viss effekt på provisionerna, men att den oberoende rådgivningen inte har ökat. Det är fortfarande mycket sällsynt att värdepappersinstituten och försäkringsförmedlarna erbjuder oberoende rådgivning till dem som vill investera i till exempel fonder eller kapital- och pensionsförsäkringar.
Av de 29 tillfrågade värdepappersinstituten, mestadels bank- och fondbolag, var det endast tre som svarade att de erbjöd oberoende rådgivning. De flesta av dem sa de inte sett någon efterfrågan och fem svarade att det finns en sådan efterfrågan.
Av de 23 som hade tillstånd att förmedla försäkringar var det endast ett av bolagen som sa att de erbjöd rådgivning som var grundad på en opartisk analys.
Vilken är FI:s analys av att det fortfarande finns så få oberoende rådgivare?
– FI har inte gjort någon särskild analys kring detta inom ramen för regeringsuppdraget, svarar FI:s pressekreterare Susan Vo Bergqvist, via e-post.
Kartläggningen visar också att antalet företag som tar emot provisioner i samband med investeringsrådgivning och försäkringsdistribution låg på ungefär samma nivå 2016 och 2020.
Granskningen visar även på positiva förändringar ur ett konsumentperspektiv. De mottagna provisionerna har minskat i relation till det totala värdet av hushållens finansiella tillgångar, vilket är positivt för konsumenterna då det i slutändan är kunderna som betalar fondprovisionerna genom fondavgifterna. En viss typ av provisioner som förbjöds 2018 har också försvunnit.
Ett annat exempel är att många företag har ändrat på sin affärsmodell till följd av de nya reglerna. I stället för provisioner jobbar de mer med att ta ut avgifterna direkt vid förmedlingen av sparprodukten.
När det gäller försäkringsföretagen konstaterar FI också att ”företagen ställer högre krav på mellanhänder, vilket bör ha stärkt konsumentskyddet” och att flera försäkringsföretag inte längre betalar provisioner till mellanhänder för delar av distributionen.
Provisionerna, mätt i procent av vad kunderna betalar i avgift, har också sjunkit. Före de två EU-direktivens införande var det vanligt för vissa produkttyper att andelen som gick från kundens avgift till provision åt sälj- eller förmedlarbolagen låg på mellan 10 och 26 procent. Nu är det betydligt vanligare att provisionen ligger mellan 1 och 6 procent. Att detta inte lett till att provisionerna totalt sett sjunkit lika kraftigt har att göra med att de produkter som var kopplade till mycket höga provisionsnivåer inte är så vanliga.
Samma dag som Finansinspektionen släppte sina två rapporter överlämnade regeringen propositionen En utvidgad rätt till återköp och flytt av fond- och depåförsäkringar till riksdagen.
Lagförslaget innebär att du som konsument får rätt att återköpa och flytta dina individuella fond- och depåförsäkringar oavsett när du ingick avtalet.
Bakgrunden till förslaget är att det länge har varit svårt eller dyrt att flytta sitt sparande om det legat inom vissa försäkringslösningar. I takt med att diskussionen om förvaltnings- och fondavgifternas betydelse växt har allt fler velat flytta sitt sparkapital, men många har upptäckt att det inte går, eller att det är väldigt dyrt.
En del förbättringar för konsumenterna har genomförts men många försäkringstagare har ännu i dag inte rätt att flytta sina fond- och depåförsäkringar. Det gäller till exempel de som tecknat individuell livförsäkring före den 1 januari 2006. Men nu ska de som sitter fast i äldre försäkringar få möjlighet att byta försäkringsgivare.
Framför allt rör det dem som sparar i privata pensionsförsäkringar och individuella tjänstepensionsförsäkringar, framhöll finansdepartementet i samband med nyheten om lagförslaget.
– Förändringarna berör omkring en halv miljon försäkringar. Det här är ett viktigt steg för att stärka konsumenters inflytande över sitt sparande, sa finansmarknadsminister Max Elger i en kommentar i samband med att propositionen skickades till riksdagen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.
Läs mer:
Robotrådgivare kan äta av din pension
Få fonder klarar myndighetens nya riktmärke
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
