debatt I dag sörjer vi att alla människor inte får utveckla sitt modersmål. I dag blir vi också varse om att antalet språk blir allt färre, skriver Gulan Avci, Kurdo Baksi, Amineh Kakabaveh, Farasat Salehi, Vildan Tanrikulu och Anders Österberg.
Smaka på ordet ”modersmål”. Vackert.
Ett språk, en tonklang, en satsmelodi som barnet hör redan i sin mors mage. Ett ofött barn talar alla språk i världen utan att möta några juridiska bekymmer.
Men när barnet väl har satt sina fötter på jorden – asfalt eller lerig bygata – kan problem torna upp sig. Inte för alla, men för väldigt många.
Idag, på Internationella modersmålsdagen som instiftades av Unescorådet 1999 ”för att påminna om alla människors rätt att fritt tala och skriva på sitt modersmål”, tänker vi extra mycket på vikten av ett modersmål. Klockan 14.00 anordnas en manifestation på Mynttorget i Stockholm för att hylla modersmålet.
40 procent av världens 7 139 talade språk är hotade
I dag sörjer vi att alla människor inte får utveckla sitt modersmål. I dag blir vi också varse om att antalet språk blir allt färre. Enligt webbplatsen Ethnologues förteckning är 40 procent av världens 7 139 talade språk hotade.
Samtidigt tvingar flera despotiska regimer minoriteter att tala majoritetsspråket. Kina, Turkiet och Iran är tre av de länder vars syfte är att motarbeta och eliminera andra folkgruppers modersmål.
I Kina motarbetas uigurernas och mongolernas språk. Nyligen genomförde kinesiska myndigheter en kritiserad skolreform som hotar att tränga ut det mongoliska språket från skolundervisningen.
I Turkiet tillåts vare sig armenier, assyrier/syrianer eller kurder få utöva sitt modersmål på ett sunt sätt. Människor som sjunger på kurdiska bröllop misshandlas. Polisen förbjuder gatumusikanter att sjunga på kurdiska. Kurdiskspråkiga böcker och tidningar förbjuds osv. Förbudet av det kurdiska språket har nästan 100 år på nacken, mer exakt förbjöds språket i Turkiets första författning den 3 mars 1924.
En annan despotisk stat som motarbetar flera minoriteters modersmål är ayatollornas Iran. Människorättsaktivisten och språkläraren Zahra Mohammadi arresterades i maj 2021 för att ha undervisat barn i det kurdiska språket i Nojins kulturella sällskap. I början av året dömdes hon till fem års fängelse. Det blev ett massivt stöd för Zahra. Modersmålslärare i staden Sanandaj protesterade efter domen och hundratals gick till fots till fängelset dit hon förts.
Enligt artikel 15 i andra kapitlet i den iranska grundlagen tillåts kurdiska vid sidan av det persiska språket, som är det officiella myndighetsspråket i landet. Kurdiskan får användas som ett lokalt språk i tidningar och medier och vid undervisning i minoriteternas litteratur. Vad det handlar om är att Teheran-regimens domstolar inte verkar våga fatta beslut enligt den iranska grundlagen. Rätten till ett eget modersmål är en grundläggande rättighet.
Eftersom domen mot Zahra Mohammadi alltså strider mot landets egen grundlag måste den ogiltigförklaras och Zahra Mohammadi omedelbart försättas på fri fot. Att döma en ung, kvinnlig lärare till fem års fängelse för att hon undervisat barn i deras modersmål är ett brott mot både FN:s konvention om mänskliga rättigheter och iransk grundlag.
Den som inte ställer upp för alla hotade modersmål i dag kommer vara ensam när dennes/dennas modersmål hotas.
Gulan Avci (L), riksdagsledamot
Kurdo Baksi, författare
Amineh Kakabaveh, oberoende socialistisk riksdagsledamot
Farasat Salehi, modersmålslärare i kurdiska och persiska
Vildan Tanrikulu, modersmålslärare och lokal ombud-LR
Anders Österberg (S), riksdagsledamot
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
