nyhet Arbetsgivarorganisationen SKR redovisar i en ny rapport att kommunerna anser att samarbetet med nya Arbetsförmedlingen präglas av stora brister. “Regeringen följer utvecklingen noggrant”, betonar statssekreterare Roger Mörtvik.
När Januariavtalet kom till under vintern 2019 beslutades att man skulle reformera Arbetsförmedlingen, och den slutgiltiga reformen är tänkt att träda i kraft under december i år. Efter beslutet och under det efterföljande året påbörjades arbetet med att avveckla stora delar av den tidigare verksamheten.
I sin nya form ska verksamheten främst utgöras av privata leverantörer som i sin tur ska lyda under Arbetsförmedlingen, och som komplement är även tanken att kommunerna ska kunna agera utförare av arbetsmarknadspolitiska insatser genom överenskommelser med myndigheten.
Redan i höstas uttryckte Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) oro över en del problem som kommunerna lyft under den omställningsperiod man befunnit sig i sedan våren 2019. Till exempel understryker man behovet av en likvärdig tillgång till service och ändamålsenlig lokal närvaro från Arbetsförmedlingens sida, något som kommunerna då inte upplevde var säkrat i den utsträckning som myndigheten tidigare hävdat.
Roger Mörtvik, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet, menar att man från deras sida för en löpande dialog med SKR och Arbetsförmedlingen angående detta:
– Kommunerna har en central betydelse för arbetsmarknadspolitiken och Arbetsförmedlingen har i regleringsbrevet för 2022 fått ett antal uppdrag som syftar till att öka den fysiska närvaron och säkerställa en fungerande samverkan med kommuner, säger han.
Kommunernas kritik har nu fått nytt liv genom den rapport som SKR publicerade under förra veckan, där man redovisar kommunernas syn på arbetsmarknadspolitiken under omställningen och samverkan med Arbetsförmedlingen. I denna framgår att endast tio procent av de tillfrågade kommunerna anser att Arbetsförmedlingen uppfyller uppdraget om att bistå de som befinner sig långt från arbetsmarknaden.
Roy Melchert, chef för arbetsmarknadssektionen på SKR, menar att Arbetsförmedlingen måste finnas lokalt i någon form för att bistå med dessa arbetsuppgifter, och att detta ur kommunernas perspektiv fortfarande inte fungerar som tänkt.
– Det vi försöker peka på med den här enkäten och de frågor vi ställer är vad som måste fungera för att det ska finnas en likvärdig arbetsförmedlingsservice, och i vilka delar av landet som det krävs en lokal närvaro för att uppnå detta. Den visar helt enkelt på de behov som kommunerna upplever att de har. Målet med detta är i förlängningen att få ett bättre samspel med Arbetsförmedlingen i de lagstadgade uppdrag man har som kräver ett samarbete med myndigheten, säger han.
Bland de tillfrågade kommunerna tycks intrycket av hur den operativa samverkan med Arbetsförmedlingen fungerar bero starkt på om det finns kvar ett arbetsförmedlingskontor i kommunen i fråga eller inte. Detta då de flesta kommuner som i SKR:s enkät uppgav att de ansåg Arbetsförmedlingens lokala resurser som tillräckliga för att åstadkomma operativ samverkan kring individer med behov av stöd från de båda, även hade kvar ett arbetsförmedlingskontor på orten.
Arbetsförmedlingen uttryckte under hösten 2020 att de ansåg sig ha säkrat en ändamålsenlig lokal närvaro på alla de orter där man avvecklat sina kontor, något som SKR skriver att de fortfarande inte håller med om baserat på de enkätsvar som de nu fått från kommunerna.
Maria Kindahl, verksamhetsområdeschef på Arbetsförmedlingen, tar allvarligt på den kritik och oro som kommunerna uttrycker i rapporten, men poängterar också att hon ser att samarbetet fungerar gott i många kommuner.
– Man måste också komma ihåg att vi har haft en pandemi och den har ju försvårat möjligheterna att ha fysiska möten med arbetssökande. Och jag ser det som jätteviktigt att vi nu när pandemin börjar klinga av nyttjar möjligheterna att ha fysiska möten för de arbetssökande som vi bedömer har det behovet.
SKR och Roy Melchert hoppas nu att regeringen i den proposition som förväntas hamna på riksdagens bord i mitten på april, tydliggör vad som gäller och en gång för alla underlättar för upprättandet av överenskommelselösningar mellan kommuner och Arbetsförmedlingen.
– Framför allt handlar det om att vi ser ett behov av att regeringen gör det som man sagt att man ska göra, säger han och framhåller en debattartikel från i fjol av arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.
– Det vill säga, underlätta för överenskommelser och överenskommelselösningar där Arbetsförmedlingen ska kunna ersätta kommunerna för de insatser som kommunen gör å deras vägnar. Och då pratar vi inte om att gå in och konkurrera tillsammans med privata leverantörer och matchningsföretag, utan om andra insatser som kommunerna kan göra för att komplettera för de som står långt ifrån arbetsmarknaden.
Roger Mörtvik från Arbetsmarknadsdepartementet försäkrar att regeringen följer utvecklingen gällande Arbetsförmedlingens samverkan med kommuner och dess lokala närvaro noggrant, och att man i nuläget inväntar underlag som myndigheten ska förse regeringen med.
– Alla arbetssökande ska få ett ändamålsenligt stöd. Arbetsförmedlingen har en bredd av arbetsmarknadspolitiska insatser som kan utföras av externa leverantörer, kommuner, arbetsgivare och idéburna aktörer, men även i Arbetsförmedlingens egen regi, berättar han och fortsätter:
– Hur det reformerade systemet närmare ska se ut, till exempel när det gäller omfattningen av matchningstjänster, andra arbetsmarknadspolitiska insatser och Arbetsförmedlingens verksamhet i egen regi, är också en budgetfråga och en fråga om styrning från regeringen.
Text: Oskar Göhlman
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
