LEDARE En ny SOM-undersökning visar att stödet för vinster i välfärden minskar även bland moderaternas väljare. Det borde vara läge för radikal politik på området.
I söndags rapporterade flera medier att högerväljare blir alltmer negativt inställda till vinster i välfärden. För tredje året i rad. Det framgår i den årliga SOM-undersökningen som publicerades förra veckan.
Särskilt förvånande är det inte. Redan i höstas visade Lärarnas Riksförbund i en undersökning att bara var fjärde moderatväljare stödjer friskolornas vinstuttag.
Inte heller är det någon nyhet att svenska väljare i bred bemärkelse motsätter sig vinstutdelningar inom välfärdssektorn.
– Det har egentligen aldrig funnits en särskilt positiv opinion för vinstutdelning från skattefinansierad vård, skola, omsorg, säger Johan Martinsson, SOM-institutet, i en kommentar till Svenska Dagbladet.
Frågan är bara hur stort intresset är för att minska klyftorna
När väljarna i 2017 års SOM-undersökning tillfrågades om sin inställning till förslaget “Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg” svarade en övervägande majoritet – i alla ålders- och utbildningsgrupper, män som kvinnor, storstads- och landsbygdsbor – att de var emot. Hur kan då välfärdsföretagen få fortsätta göra hutlösa vinster?
Göran Therborn, professor i sociologi vid universitetet i Cambridge, pekar i sin bok Kapitalet, överheten och alla vi andra (2018) på en skrämmande tendens för demokratins vidkommande. I likhet med amerikanska politiker tar också svenska politiker i allt högre utsträckning i första hand hänsyn till de rikas preferenser. Therborn ser utvecklingen som problematisk ur demokratisk synpunkt och menar att en sammankopplad politisk-ekonomisk elit håller på att utvecklas.
De västsvenska statsvetarna Mikael Persson och Mikael Giljam har visat på en liknande tendens. I en undersökning om åsiktsöverensstämmelse mellan väljare och folkvalda 1956–2014 framgår att både borgerliga och socialdemokratiska regeringar i huvudsak gynnat höginkomsttagare med sin politik.
Det är en möjlig orsak till att svenskarna haft så svårt att göra sig av med vinstuttag i välfärdssektorn, trots att det haft ett så svagt stöd.
Vill politikerna å andra sidan föra en politik som ligger närmare folkviljan, kan de läsa Jämlikhetsundersökningen som utkom för ett par år sedan. På uppdrag av Jämlikhetsfonden och Katalys utförde Novus en opinionsmätning där hela 73 procent av de svenska väljarna uppgav att de tycker det är viktigt att nästa skattereform leder till minskade ekonomiska klyftor.
Frågan är bara hur stort intresset är för att minska klyftorna. Personligen tror jag att de svenska väljarna är betydligt mer mottagliga för större genomgripande ekonomiska reformer än vad socialdemokratiska politiker verkar tro att de är.
Som sagt finns det nu alltså även bland moderatväljare stöd för att göra upp med vinstutdelningarna inom välfärdssektorn.
Låt oss därför hoppas att Socialdemokraterna och de övriga partierna i riksdagen kan möta väljarnas förväntningar och krav på den punkten. Det vore att ge uttryck för folkviljan.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
