Karensavdraget förstärker klassamhället

Ledare Regeringen har tillsatt en utredning för att granska karensavdraget. Men det är att skjuta frågan i långbänk. Avdraget borde avskaffas.

Regeringen har fel. Frågan om karensavdraget behöver inte utredas ytterligare. Vi vet redan att det är en klasslagstiftning som slår ensidigt mot arbetstagare i LO-yrken. Regeringen borde i stället föreslagit att avdraget tas bort. Det hade varit ett välkommet ställningstagande inför den stundande valrörelsen och tvingat ut oppositionen på banan.

Tidigare fanns en karensdag som innebar att arbetstagaren inte fick sjuklön under sin första sjukdag. I början av 2019 ersattes karensdagen av ett så kallat karensavdrag. Orsaken var att karensdagen fick orättvist stora konsekvenser för de arbetstagare som råkade ha en särskilt lång arbetsdag den första sjukdagen. Det var ett steg i rätt riktning, men otillräckligt.

Nästan alla LO-jobb kräver fysisk närvaro på en arbetsplats

Under pandemin blev det möjligt för arbetstagare att få ekonomisk ersättning som kompensation för karensavdraget. Avdraget skapar nämligen incitament för personer som känner sig sjuka att fortsätta arbeta. Det leder alltid till ökad smitta, men ansågs orimligt när covid-19 spreds.

Den sista mars i år avskaffades definitivt möjligheten att få ersättning för karensavdraget. Det betyder att avdraget åter fungerar med full kraft.

Det har hela tiden funnits starka skäl för att ta bort karensen i sjukförsäkringen. Nu har argumenten stärkts ännu mer. Under pandemin blev det tydligt att de flesta tjänstemän kan sköta åtminstone delar av sina jobb hemifrån medan nästan alla LO-jobb kräver fysisk närvaro på en arbetsplats. Även framöver kommer många tjänstemän att kunna utföra delar av jobbet på distans. Vid lättare sjukdom kan de arbeta hemifrån. För LO-arbetare finns inte samma möjlighet. Antingen får de trots sjukdom gå till ett ofta fysiskt krävande arbete med risk att smitta andra och själv försämra sin hälsa. Eller stanna hemma och bli ekonomiskt bestraffad. Mycket tydligare kan en klasslagstiftning inte bli. Det behövs inte någon utredning för att komma till den insikten.

Återinförandet av karensavdraget har också lett till skarp kritik. I en artikel skriver ordföranden i flera LO-förbund om de kvinnor i LO-jobb som kommer att tvingas jobba trots dålig hälsa. I en annan artikel undrar Sekos ordförande Gabriella Lavecchia hur det kommer sig att Sverige måste ha en karens i sjukförsäkringen när Danmark, Norge eller Finland klarar sig utan.

En sista utväg för LO-förbunden är att försöka förhandla bort karensavdraget. Men för att få arbetsgivare att gå med på det krävs att de fackliga organisationerna gör eftergifter inom andra områden, exempelvis sämre ledighet. Den kniven har LO-medlemmar på sin strupe, medan tjänstemän med förkylning kan jobba på distans och slippa avdraget.