Valanalys Frankrike Första omgången i franska presidentvalet slutade som de flesta väntat med att sittande president Emmanuel Macron (LREM) och Marine Le Pen (RN) gick vidare till andra omgången. Det står dock klart att extremhögerns uppgång – och Macrons strävan att stå i konflikt med just den- fullständigt stöpt om det politiska landskapet i Frankrike.
De traditionella partierna ligger i ruiner samtidigt som en vänsterradikal lyckats ena något av den splittrade vänstern, men inte för att de röstat med hjärtat. Nu kan dessa väljare avgöra vem som blir Frankrikes nästa president.
Första omgången i franska presidentvalet slutade som de flesta väntat med att sittande president Emmanuel Macron (LREM) och Marine Le Pen (RN) gick vidare till andra omgången. Det står dock klart att extremhögerns uppgång – och Macrons strävan att stå i konflikt med just den- fullständigt stöpt om det politiska landskapet i Frankrike.
När de första valresultaten kom in klockan 20.00 på valdagen var det många som pustade ut. Opinionsmätningarna hade visat på ett minskande gap mellan sittande president Emmanuel Macron, La République En Marche ! (LREM) och den förhandstippade tvåan Marine Le Pen, Rassemblement National (RN).
I början av mars hade det sett ut som en promenadseger för Macron, men bara en vecka innan valet noterade Ipsos att avståndet krympt till 26,5 respektive 22,5 procent.[i]När alla röster var räknade stod det klart att sittande Macron ändå drygat ut ledningen något till 27,8 procent medan Le Pen ökat till 23,1 procent. Vänsterradikala Jean-Luc Mélenchon, som hade följt hack i häl på Le Pens stigning, kom inte långt efter med 22 procent av rösterna. Samtidigt imploderade Socialisterna i ännu ett presidentval, men fick den här gången också sällskap av republikanerna. Paris borgmästare Anne Hidalgo, Parti Socialiste (PS), slutade på 1,7 procent och Valérie Pécresse, Les Républicains (LR) på 4,8 procent.
För första gången knackar extremhögern också på allvar på Elyséepalatsets portar.
Valresultatet är inte sensationellt bara för att Frankrikes två traditionella maktpartier befinner sig i fritt fall. För första gången knackar extremhögern också på allvar på Elyséepalatsets portar: Det är tredje gången en Le Pen gått vidare till andra valomgången, men när pappa Jean-Marie Le Pen ställdes mot Jacques Chirac presidentvalet 2002 hade han fått knappt 17 procent i första omgången och fullkomligt krossats i andra omgången. Inför den andra valomgången 2022 spår Ipsos en knapp seger för Macron med 54 procent mot 46 procent för Marine Le Pen.[ii]Frågan är hur extremhögern blev så populär och vad som nu kommer avgöra andra omgången. Men det står samtidigt klart att oavsett vem som vinner den andra omgången så är det politiska landskapet i Frankrike förändrat i grunden.
Marine Le Pen har arbetat hårt för att förbättra bilden av sitt parti. 2018 ändrades namnet från ökända ”Front National” till ”Rassemblement National”. Den mer extrema Jean- Marie Le Pen, som grundat partiet och länge varit dess hedersordförande, uteslöts redan 2015. Men bortom försöken att tvätta partiets rykte har man också utvecklat sitt erbjudande till väljarna. Även om partiets valmaterial ger stort utrymme åt både invandringskritik och otrygghet, så har problembeskrivningen allt mer kommit att fokusera på minskande köpkraft, en degraderad sjukvård och sociala orättvisor.
Köpkraften har därmed gjorts till en huvudfråga och invandringsfientligheten tonats ner
Bland reformförslagen är det åtgärder för att stärka köpkraften som dominerar, med sänkt pensionsålder till 60 år, återindexering av pensionen och höjda ersättningar till fattigpensionärer. Det är sänkta löneskatter för unga under 30 år. Det är sänkta bränslepriser och vägtullar. Köpkraften har därmed gjorts till en huvudfråga och invandringsfientligheten tonats ner i kommunikationen, även om de nya förslagen ofta finansieras med minskad invandring.
Marine Le Pen har lärt läxan efter gula västarna, den proteströrelse mot höjda bensinskatter och senare mot presidentens reformer i allmänhet som dominerade fransk politik från slutet av 2018 och fram till coronapandemin. Men Le Pen har också jobbat med sin personliga image. Försättsbladet på Le Pens kampanjmaterial visar en varmt leendes ”Marine presidente” en ”femme d’État”: Statskvinnan som kan bli Frankrikes första kvinnliga president. På Instagram har väljarna samtidigt kunnat få en mer personlig och ofarlig bild av Madame le Pen och hennes katter.
Många tror att Éric Zemmour förskjutit mittpunkten i fransk politik och bidragit till att normalisera RN. Under sin kandidatur har Zemmour bland annat föreslagit ett totalstopp för invandring men också att utvisa gömda flyktingar, kriminella och utlänningar som inte lyckats få jobb inom sex månader. I slutet av februari låg han jämsides med Le Pen i opinionsmätningarna kring 15 procent.[iii]Sen invaderade Ryssland Ukraina. Zemmour belastades redan av en rad vurmande uttalande om Putin och misslyckades nu med att ta entydig ställning mot invasionen och om huruvida Ukrainska flyktingar skulle vara välkomna i Frankrike.
Zemmour, som inte kunde konkurrera med Le Pen i sociala och ekonomiska frågor, förlorade stöd i varje mätning.
Marine Le Pen däremot, som även hon belastades av historiska kopplingar till Kreml, valde att tidigt fördöma invasionen och välkomna ukrainska flyktingar.[iv]RN:s löften om reformer för att stärka fransmännens köpkraft passade också perfekt när inflationen rusade som följd av kriget. Zemmour, som inte kunde konkurrera med Le Pen i sociala och ekonomiska frågor, förlorade stöd i varje mätning från slutet av februari. När alla röster var räknade återstod 7,1 procent.
Även Macron verkar ha stärkts av kriget i Ukraina. Han väntade in i det sista med att annonsera sin kandidatur och när den väl kom den tredje mars hade de andra kandidaterna och journalistkåren redan börjat bli frustrerade över hans frånvaro i debatten. Kriget blev en chans för Macron att samla nationen, visa statsmannaskap och sätta en annan dagordning. Genom att släppa bilder på sig själv från sitt ”war room”, orakad och iklädd jeans och hoodie, lyckades Macron både visa upp sitt engagemang för kriget och en mer avslappnad sida av sin person. På så sätt kunde han också motverka den utbredda bilden av sig själv som arrogant och alltför långt ifrån vanligt folks verklighet. Om Le Pens förslag om stärkt köpkraft passade med de stigande bränslepriserna och inflationen, så passade krigets samlande effekt väl med Macrons huvudbudskap ”Nous tous” – ”vi alla”.
Macron har lärt av gula västarna och vill dels inrätta en permanent medborgardialog och stärka köpkraften.
Macrons valprogram är ett försök att ena fransmännen kring en rad gemensamma framtidsfrågor med sig själv som ledare. Förutom löften om satsningar på bättre utbildning för barnen, höjda lärarlöner, bättre hälsa, fler sjuksköterskor och undersköterskor, lovar Macron en minimipension på 1 100 euro. Hans förslag om höjd pensionsålder till 65 år från dagens 62 år är inte populärt, men enligt Macron nödvändigt. Han vill också bygga nya kärnkraftverk. Även Macron har lärt av gula västarna och vill dels inrätta en permanent medborgardialog och stärka köpkraften genom att höja möjligheten för arbetsgivare att betala ut extra lön utan höjda arbetsgivaravgifter.
I första omgången i presidentvalet väljer man kandidat av övertygelse, säger man i Frankrike. I andra omgången eliminerar man. Men det är långt ifrån självklart den här gången. Enligt en opinionsmätning från OpinionWay[v]röstade nämligen en av tre fransmän ”utile” den första valomgången, det vill säga utifrån en nyttokalkyl snarare än utifrån ren övertygelse.
Valets tredje vinnare, Mélenchon, blir centralgestalt inte bara i valets andra omgång utan också dess tredje.
Bland Jean-Luc Mélenchons väljare röstade så många som hälften ”utile”. Han var också den kandidat som lockade flest unga, om man inte räknar att avstå att rösta som en presidentkandidat. Hela 40 procent av Frankrikes unga under 34 år avstod nämligen från att rösta i första omgången, vilket i sig är ett misslyckade för fransk politik. Le Pen lockade strax över 25 procent i åldersgruppen, vilket borde oroa Macron som kom på tredje plats med strax över 20 procent.[vi]
Valets tredje vinnare, Mélenchon, blir nu en centralgestalt inte bara i valets andra omgång utan också dess tredje, som valet till den lagstiftande nationalförsamlingen brukar kallas.
Mätningar visar att 43 procent av Mélenchons väljare är beredda att rösta på Macron medan 28 procent väntas stödja Le Pen. 29 procent säger sig avstå från att rösta.[vii]
Den andra omgången blir en dragkamp där Macron fortsätter varna för extremhögern samtidigt som Le Pen försöker spela på anti-Macronska stämningar. Mélenchon själv uppmuntrade sina väljare på valkvällen att inte rösta på Le Pen, även om han inte medgav att han skulle rösta på Macron, som många andra kandidater både till höger och vänster. Faktum är att hans valprogram på några avgörande punkter stämmer bättre överens med Le Pens än Macrons. Mélenchons vill nämligen sänka pensionsåldern till 60 år, satsa mer på stärkt köpkraft och är i grunden skeptisk till både EU och Nato, som Le Pen.
Även om båda kandidaterna i andra omgången nu går in för att kapa åt sig delar av Mélenchons väljarbas, så fortsätter den dans mellan nationalism och progression som Macron och Le Pen påbörjade redan för fem år sedan.
Det är en dans som återigen tagit dem till andra omgången i presidentvalet, men som tillsammans med väljarnas nyttoröstande också trampat Frankrikes traditionella maktpartier till ruiner, politiskt och ekonomiskt. Gränsen för att en presidentkandidat ska få det statliga kampanjstödet på 8 miljoner euro går nämligen vid 5 procent[viii], vilket gör att en rad partier befinner sig i en komplicerad ekonomisk situation inför valet till den lagstiftande nationalförsamling i juni. Den 24 april går Frankrike till val igen för att välja president. Oavsett hur det går är en ny maktordning etablerad i fransk politik.
[i]https://www.ipsos.com/fr-fr/presidentielle-2022/presidentielle-2022-emmanuel-macron-et-marine-le-pen-favoris
[ii]https://www.ipsos.com/fr-fr/presidentielle-2022/1er-tour-intention-vote-2nd-tour
[iii]https://www.ipsos.com/fr-fr/presidentielle-2022/presidentielle-2022-emmanuel-macron-et-marine-le-pen-favoris
[iv]https://www.lemonde.fr/en/politics/article/2022/04/04/how-french-far-right-presidential-candidate-marine-le-pen-has-kept-a-low-profile-on-the-war-in-ukraine_5979703_5.html
[v]https://www.cnews.fr/france/2022-04-10/sondage-1-francais-sur-3-vote-utile-1202732
[vi]https://france3-regions.francetvinfo.fr/nouvelle-aquitaine/gironde/bordeaux/presidentielle-pour-l-abstention-est-le-premier-parti-chez-les-jeunes-2523572.html?fbclid=IwAR13lpg6Ldfgb0s0ZAZuzlWAbFUi8irbqxa4s7jp5nb5kaRviyDu8cuc0qU
[vii]https://www.lesechos.fr/elections/sondages/sondage-exclusif-presidentielle-43-des-electeurs-de-jean-luc-melenchon-prets-a-voter-pour-emmanuel-macron-1400174
[viii] https://www.vie-publique.fr/fiches/19431-election-presidentielle-comment-est-financee-la-campagne-electorale?fbclid=IwAR0NtUM_O76XUFqNYv9byx9JzYKqEIBX5S2LicRz6RGDAr4pzG4GelSfPaI
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
