Oligarker New Yorks fastighetsmarknad är en lekplats för ryska oligarker. Den brutala invasionen av Ukraina har ökat trycket på att konfiskera deras tillgångar, men dessa är ofta väl dolda. Nu försöker en grupp ryska dissidenter avslöja oligarkernas hemliga bostäder i New York, skriver Jonas Cullberg.
Tre byggjobbare i hjälm tar en cigarettpaus på East 75 Street på norra Manhattan. Fönstren på den ornamenterade fasaden är täckta av spånplattor och plast. – Det här är det dyraste objektet på vår karta, säger Alex Noskov, en ryskfödd it-tekniker, och nickar mot huset.
Oligarken Roman Abramovitj, som gjorde en förmögenhet på att ta över statliga olje- och aluminiumbolag efter Sovjetunionens fall och som står Vladimir Putin nära, donerade den här fastigheten till sin exfru Daria Zhukova 2018. Fyra intilliggande hus på en av Manhattans dyraste gator som nu byggs ihop till ett enda lyxboende, till ett värde av 91 miljoner dollar, berättar Alex Noskov.
I Ryssland var han volontär för oppositionspolitikern Aleksej Navalnys antikorruptions-arbete, men fick ”problem med regeringen” som han inte vill gå in närmare på. Efter en flytt till USA och New York har han fortsatt på samma bana. Sedan ett år tillbaka spårar han tillsammans med en grupp andra exilryssar fastigheter tillhörande ryska oligarker i USA. Efter Putins invasion av Ukraina har de trappat upp arbetet med att hitta de platser där oligarkerna gömmer sina tillgångar,
En torsdagsförmiddag ger Alex Noskov mig en rundtur bland oligarkernas New York. De har en förkärlek för fastigheter intill Central Park. Alex pekar ut den guldglänsande fasaden till den Trump-ägda skyskrapan One Central Park West. Där har Vjatjeslav Fetisov, legendarisk rysk hockeyspelare på 1980- och 1990-talen, som senare blev politiker för Putins maktparti Enade Ryssland, köpt en lägenhet till sin dotter för 6,4 miljoner dollar. För tre veckor sedan hamnade han på USA:s sanktionslista och är förbjuden att resa in i landet.
Ryska oligarker shoppade lyxlägenheter som om de vore Chanel-väskor.
Granne med One Central Park West ligger en skyskrapa med en diskret, grå och inte särskilt lyxdoftande fasad. För tio år sedan köpte konstgödselmagnaten Dmitrij Rybolovlev en takvåning här för 88 miljoner dollar, under sin 22-åriga dotters namn. En då rekordhög siffra som förändrade fastighetsmarknaden i New York, framförallt kring Central Park och andra attraktiva delar av Manhattan. Affären skapade en boom för ”ultralyx-bostäder”, med en prislapp på 10 miljoner dollar och uppåt. En rad tandpetarsmala skyskrapor poppade upp längs med West 57th Street, vid Central Parks sydspets, på vad som kom att kallas Billionaires row, miljardärernas aveny. Målgruppen: den rikaste procenten av den rikaste procenten. Ryska oligarker shoppade lyxlägenheter som om de vore Chanel-väskor.
Skyskraporna blev världens dyraste bankfack: en trygg plats att förvara stora mängder kapital utan att riskera värdesvängningar. Shoppingyran skapade under 2010-talet fenomenet ”spökskyskrapor” som stod tomma större delen av året eftersom de inte var bostäder utan investeringsobjekt.
För de ryska oligarkerna lockade anonymiteten. Fastighetsbranschens lobby, som har starkt inflytande i Washington, har sett till att det går att köpa lyxlägenheter med mycket måttliga krav på transparens. Ofta används skalbolag i affärerna, vilket gör det möjligt för köparna att hålla sig hemliga. USA:s rättssystem står i regel på fastighetsägarnas sida. Allt detta försvårar Joe Bidens löften efter invasionen av Ukraina att ”hitta och beslagta oligarkernas yachter, lyxlägenheter och privatplan”.
Sista stoppet på Alex Noskovs rundtur är en fastighet som tillhör Valerij Gergijev, chefsdirigent för Mariinskijteatern i Sankt Petersburg och god vän till Vladimir Putin sedan många år tillbaka.
Gergijev har öppet stöttat Putin samtidigt som han turnerat på operahus världen över.
Det är en lyxlägenhet nära New Yorks stora operahus Metropolitan, med utsikt över Central Park. Valerij Gergijev är ingen ekonomisk storspelare i sammanhanget. Lägenheten är värd 3,2 miljoner dollar. Men Gergijev har genom åren fyllt en propagandafunktion genom att öppet stötta Putin samtidigt som han turnerat på operahus världen över och spridit mjuk makt. Under våren har han tappat uppdrag på konserthus i Rotterdam, Wien, Milano och på New Yorks Carnegie Hall eftersom han vägrat fördöma Rysslands invasion av Ukraina.
Sanktionerna mot ryska miljardärer har inte stoppat invasionen av Ukraina. Men Roman Abramovitj har deltagit i fredsförhandlingar och en rad andra oligarker har uttalat sig mot kriget.
– Jag vet inte om de är ärliga, men det visar att sanktionerna har effekt, att de är pressade, säger Alex Noskov.
Han och hans kollegor använder sig av offentliga register, fastighetssajter och ryska nyhetsartiklar för att hitta ledtrådar kring var oligarkerna placerat sina pengar. Gruppens ledare Dimitri Valuev, en exilryss i Washington, förklarar när vi hörs på telefon att poängen med arbetet dels är att informera den amerikanska allmänheten om storleken på de rikedomar som människor med kopplingar till Putin och Kreml döljer i USA. Men också om att nå ut i Ryssland, säger Dimitri Valuev:
– Det handlar om att avslöja hyckleriet bland personer som i rysk statlig tv skyller allt dåligt som händer i Ryssland på väst, samtidigt som de äger fastigheter, shoppar, semestrar och låter sina barn studera i väst.
Jonas Cullberg är journalist och författare. Han bor för närvarande i New York.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
