Ledare Allt fler miljardärer, men ingen debatt om att minska klyftorna. Sverige utmärker sig på båda dessa punkter.
Varför har vi ingen stor, het debatt om folkhemmets förvandling? Att vi på några år fått 542 miljardärer, medan fattiga svenskar oavbrutet tappar mark ekonomiskt. I ekonomijournalisten Andreas Cervenkas lysande bok ”Girig-Sverige” kartläggs i detalj hur våra förmögenheter relativt sett ökat snabbare än de i USA.
Det är ingen slump att skattetrycket sänkts för de rikaste i Sverige. Det var politiska beslut när fastighetsskatten, gåvoskatten, förmögenhetsskatten och arvsskatten slopades och skattefria besparingsmöjligheter infördes för dem med kapitalinkomster.
Sammantaget har staten på 25 år tappat skatteinkomster på uppskattningsvis 400 miljarder.
Detta samtidigt som vanliga löntagare relativt sett beskattas hårdare och viktiga varor som mat och bensin nu i raketfart blivit dyrare.
Centern har bekrigat varje form av kompromiss
Varför blir det ingen revolt i spåren av de växande klyftorna? I flera av våra grannländer har multirika uttalat sin oro över samhällets möjliga sönderfall och krävt att bli beskattade hårdare. Liberala börstidningar i andra länder pläderar för ökad beskattning av de mest förmögna, liksom internationella ekonomiska organisationer, som fram till nu för det mesta okritiskt talat för höjda aktieutdelningar och bonusar till direktörerna.
Men i Sverige är det tystare.
När Cervenka i samtal med Dagens Nyheters reporter dundrat på ett tag om de växande orättvisorna frågar han: ”Alltså… tror du att jag kommer att tas emot som en vänsterextremist?” Det är en bild av det snåla debattklimatet i vårt land.
I går presenterade den fackliga tankesmedjan Katalys sin valstrategi. Ännu ett i raden av hoppingivande försök att formulera vad man skulle kunna göra med de skatteinkomster som gått förlorade – att ta tillbaka delar av välfärden, att skapa en investeringsdriven klimatomställning, att bryta segregationen och att få ett starkt folkförsvar.
Det mesta av förslagen känns igen från annat som Katalys publicerat på senare år. Nytt är att man låtit opinionsinstitutet Novus testa vad folk tycker om en mer vänsterinriktad politik, som i många fall bygger på större skatteinkomster.
Regeringen har sagt nej till en ny fastighetsskatt, men en majoritet av de tillfrågade vill enligt Novus ha en progressiv sådan. Häften kan tänka sig att beskatta fastigheter som är värda mer än 15 miljoner.
För ett år sedan dömde en rasande finansmarknad ut regeringens idé om att beskatta ISK-sparande. Nu har Novus frågat vad folk tycker om att beskatta konton på över 10 miljoner. 44 procent tycker det är ett bra förslag, medan bara en fjärdedel motsätter sig tanken.
Kontroversiellt i valrörelsen är också regeringens förslag om tillägg till garantipensionen. En majoritet av de tillfrågade väljarna gillar det hela. Trots att centern gått emot förslaget kan 76 procent av de tillfrågade centerpartisterna ändå tänka sig det.
Hur ska Katalys politik kunna genomföras med det skakiga regeringsunderlag som socialdemokraterna har idag? Tankesmedjans strategi bygger på att allt fler väljare tröttnat på de borgerligas avregleringar, privatiseringar och skattesänkningar. Vi ser det i att allt fler väljare enligt Katalys mätningar kan tänka sig att beskatta de rika hårdare än idag.
Då skulle – tror man – också centern med S, V och MP kunna skapa en majoritet. Men är det möjligt? Centerpartiet har ju fram till nu bekrigat varje form av kompromiss med vänsterpartiet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
