Intervju I Nicaragua blir yttrandefriheten allt mer begränsad. Dagens Arena har träffat författaren och regimkritikern Gioconda Belli som lever i exil. Hon var med i revolutionen med Sandinisterna på 1970-talet men kämpar nu mot Ortegas förtryckande regim.
De auktoritära tendenserna i Nicaragua har blivit allt starkare de senaste åren. Oppositionella röster mot den tidigare revolutionsledaren Daniel Ortegas regim blir tystade, kritiker fängslade eller bannlysta. Författaren, poeten och den politiska aktivisten Gioconda Belli, 73 år, är en av dem och lever i dag i exil i Spanien. Dagens Arena har träffat henne under ett besök i Stockholm för att prata om Nicaraguas utveckling.
– Det är väldigt sorgligt, och jag är väldigt ledsen över vad som händer i Nicaragua. Det är inte första gången i historien en förment hjälte blir diktator, säger hon.
Gioconda Belli var själv aktiv i Sandinisterna under och efter revolutionen mot diktatorn Anastasio Somoza på 1970-talet. Under 1980-talet var hon mediechef och talesperson för Sandinisterna. Hon övergav det politiska arbetet efter 1986 och hängav sig åt sitt skrivande. Men den politiska aktivismen och kampen för yttrandefrihet har hon fortsatt med.
– Jag är ett politiskt djur. Politik och vad som händer i mitt land är väldigt viktigt för mig. Jag kan inte säga att jag har redan gjort min plikt. Jag känner inte så. Jag tänker att jag har en röst och tillgång till människor som kan hjälpa, så det är min plikt att använda den tillgången.
Daniel Ortegas auktoritära tendenser började att uppmärksammas 2018, efter massiva protester mot försämringar av socialförsäkringarna och pensionerna. Demonstranter möttes av polisförtryck och våldsamma milisgrupper. Sedan dess har Ortega successivt undanröjt politiska motståndare och strypt yttrandefriheten. Bara förra veckan stängde regeringen ned 25 regimkritiska organisationer.
Men Gioconda Belli menar att Ortegas ambitioner att ensam regera började redan när Sandinisterna förlorade valet 1990.
– Han började sin väg tillbaka som president genom att överge alla principer och ingå smutsiga överenskommelser. Till exempel lovade han katolska kyrkan att förbjuda aborter. Han gav med sig för allt tryck från katolska kyrkan och offrade den rättigheten som kvinnor haft sedan 1800-talet.
Daniel Ortega kom också överens med dåvarande president Arnoldo Alemán att sänka tröskeln till att bli vald till president från 45 till 35 procent. Under 2000-talet beslutades också att Ortega skulle kunna ställa upp för omval obegränsat.
– Vad som händer är att dessa regeringar börjar att korrumpera människor. Ge bort saker och involvera dem i affärer som gör att de inte kan lämna. Om de gör det kan de avslöjas och deras liv bli förstörda. Toppen av Ortegas regering är full av människor som är väldigt engagerade, för att de har fått fördelar som inte varit berättigade.
Den oberoende journalistiken finns inte längre i Nicaragua, säger Gioconda Belli. Medierna har antingen köpts upp eller konfiskerats av regeringen och styrs i dag av Ortegas barn. Opinionsprogrammen har lagts ned och en av landets stora opinionsjournalister sitter fängslad.
Gioconda Belli säger att Sandinisterna inte existerar som ett parti längre. Att det är ett totalt vertikalt mandat. Makten är koncentrerad till Ortega och hans fru Rosario Murillo, alla andra bara lyder. Men många har också lämnat partiet i takt med att Ortega blivit mer maktfullkomlig. Och de har förlorat stöd från gamla sandinister, berättar Gioconda Belli.
Kritiker blir deporterade eller får inte sina pass förnyade, vilket gör att de inte kan lämna landet eller resa tillbaka dit. Detta drabbar inte bara kritikerna, utan också deras familjer, förklarar Gioconda Belli. En mamma till en politisk fånge behandlades för cancer i Costa Rica. Hon kom inte tillbaka in i Nicaragua sen.
Politiska fångar torteras i Nicaragua, och får utstå psykisk misshandel. Gioconda Belli berättar att fyra kvinnor fått sitta i isoleringscell i fyra månader, trots att det enligt internationell rätt endast är tillåtet i högst två veckor.
– Men regimen använder argumentet om suveränitet när den slår bort anklagelserna och hotas av sanktioner. Nicaragua är en skurkstat. Regimen har inga problem med att offra sitt folk. Den kräver att det internationella samfundet ska respektera landets suveränitet men de själva respekterar inte det egna folkets suveränitet.
I juli förra året blev hennes brors hem genomsökt av polisen när han var på resa. Dagen efter kom tio män dit och plundrade huset och försökte att våldta hans dotter. I dag bor de i Miami.
På 1970-talet levde du i exil i Mexiko på grund av revolutionen mot Somoza. Nu lever du i exil på grund av din kritik mot Sandinisterna. Hur känns det?
– Jag är inte den första som upplever det här. Jag tänker på franska revolutionen, åtminstone hugger de inte huvudet av mig. Det händer ofta att sådana här processer slutar i fel persons händer. Ortega känner sig som en kung och har gjort sig av med alla som ledde revolutionen. Just nu omger han sig bara med personer som är lojala mot honom. Han har en väldigt liten grupp i toppen. De är rädda för honom. Rädda att förlora sina jobb, bli utslängda, bannlysta. Han regerar på rädsla.
Daniel Ortegas fru Rosario Murillo har fått allt större politisk makt. Hennes inflytande började att växa efter 1998 då hon försvarade sin make efter att hans svärdotter, hennes dotter, anklagat honom för att sexuellt förgripit sig på henne när hon var elva år.
– Dottern behandlades väldigt illa och bor numera i Costa Rica. Många med höga positioner i Sandinisterna visste om detta men valde att hålla tyst. Jag har intervjuat henne och hon är väldigt trovärdig, säger Gioconda Belli.
Hon kallar Rosario Murillo för grym och nogräknad. Tidigare var hon ateist men har numera anammat katolska kyrkans språk. Varje dag talar hon till befolkningen via radio. Om Gud och heliga Maria.
– Hon har tagit personligheten som Nicaraguas moder, säger Gioconda Belli.
Rosario Murillo pratar mycket om jämställdhet och har tillsatt flera kvinnor på olika poster för att Nicaragua ska se bra ut utåt. Men i själva verket har dessa kvinnor inget inflytande, säger Gioconda Belli.
– Vi har mycket våld mot kvinnor och hög tonårsgraviditet. Många kvinnor blir mördade av sina nära släktingar. Våldet i samhället har ökat men polisen är upptagen med att kontrollera folket. De tar inte tag i dessa problem.
Gioconda Belli var ordförande för PEN Nicaragua, men de var tvungna att lägga ned sin verksamhet när Ortega införde en lag som tvingade alla organisationer som tog emot utländskt stöd att registrera sig som utländska agenter. En lag som infördes först i Ryssland av Putin.
– Som utländsk agent kan du inte göra någonting politiskt. Det var meningslöst för oss att fortsätta jobba som PEN, jobba mot förtryck. Allt vi gjorde, protestera vad som hände med journalister, var politiskt.
Gioconda Belli hoppas att fler länder ska hjälpa Nicaragua och ge sitt stöd. Men förstår att det inte är många som uppmärksammar vad som händer där nu med kriget i Ukraina.
– Det är viktigare för er i Sverige och Europa. Men som nicaraguan tänker jag att jag måste fortsätta påminna människor om att det finns andra strider och människor som lider fruktansvärt på grund av dessa regimer. Och att något måste göras. Det är en svår situation för hela världen, vad man ska göra med sådana här regeringar, säger hon.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
