Marshallplan 2022 Sverige bör föreslå en Marshallplan för EU:s säkerhet istället för att bli Nato-medlem. Regeringen bör låta Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) göra en oberoende säkerhetspolitisk analys. Och SIPRIS blivande styrelseordförande Stefan Löfven blir rätt person att leda den.
Socialdemokraterna bör utnyttja sitt historiska kapital av fredsdiplomati, fredsmedling och alliansfrihet för att göra Sverige till EU:s röst för fred och därmed utveckla EU till en global fredsfrämjare. Regeringen skall därför inte hasta fram ett beslut om eventuellt Natomedlemskap som skulle smula sönder 200 år av fredstänkande. I det följande inlägget föreslås ett 14 punkts program för säkerhetspolitik som ett led i Sveriges arbete med att utveckla en ny säkerhetspolitisk strategi för EU och medverka till en fredsorienterad säkerhetspolitisk Marshallplan för EU istället för att bli Nato-medlem.
Princip 1: Säkerhetspolitisk Marshallplan istället för Natomedlemskap
En central aspekt i den svenska självbilden och Sverigebilden i världen bygger på att Sverige är en fredsnation. Sveriges historia med mer än 200 år av fred är unik. Socialdemokratins kulturarv är fred och deras kulturkapital är alliansfrihet, fredsdiplomati och fredsmedling. Att göra Sverige till Nato-medlem är därför att förstöra Sveriges fredskapital och göra ett kraftigt och radikalt avsteg från partiets eget kulturarv. Som alternativ till NATO-medlemskap har Sverige som alliansfritt land unika förutsättningar för att kombinera sitt eget historiska arv i form av diplomatikapital och EU:s historiska arv i form av fredskapital för att lansera en ny säkerhetspolitik för EU. Socialdemokraterna har idag en historisk chans att lansera en säkerhetspolitisk Marshallplan för EU.
En strategisk utgångspunkt är att att Nato:s renodlade militära allianser per definition bäddar för krig och alltid slutar i krig, medan EU:s försvarsallians baserad på ekonomisk union och ekonomiskt samarbete per definition bäddar för fred och alltid slutar med fred.
Princip 2: Radera inte bort fredsdiplomatins historia
Sverige bör i enlighet med sin egen historiska identitet som fredsnation satsa på fredsdiplomati och medling i väpnade konflikter i stället för att ansöka om Nato-medlemskap. Det finns nämligen flera diplomater och medlare som har svensk bakgrund. Vissa av dem har arbetat uteslutande inom internationella organisationer som FN medan andra har varit inblandade även i svensk politik.
Ska Sverige kunna inleda ett förnyelsearbete angående säkerhetspolitiken för EU bör en kommande säkerhetspolitisk analys lyfta fram att Sveriges tradition av fredsdiplomati och fredsmäklarkapital är helt oförenliga med ett Nato-medlemskap. Sveriges vägval står därför mellan att att bädda för krig eller för fred!
Princip 3: Vidare utveckla Sveriges diplomatikapital
Sverige har tack vare sin alliansfrihet haft en långvarig historia av medling sedan andra världskrigets slut. Sveriges engagemang inleddes med Folke Bernadotte 1948.
Sedan 1960-talet har Sverige deltagit i ett flertal militära fredsinsatser och sammanlagt har över 80 000 svenskar gjort FN-tjänst under åren. Den svenska FN-diplomaten Staffan de Mistura med team har bland annat varit sändebud i 19 länder, såsom Afghanistan, Irak och Somalia. Mellan 2014 och 2019 var han Förenta nationernassändebudi Syrien. I september 2021 accepterade Marocko utnämningen av Staffan de Mistura till FN: s personliga sändebud i Västsahara.
Princip 4: Feministisk utrikespolitik för fred bör stärkas och vidareutvecklas
Sverige verkar för att fler kvinnor ska få möjlighet att delta i alla aspekter av medlingsprocesser, fredsbyggande och återuppbyggande efter konflikt. Maj Britt Theorin var en av Sveriges främsta fredsmäklare.
Sveriges feministiska utrikespolitik är unik i världen och behövs mer än någonsin. Av den skrivelse som regeringen lämnade till riksdagen 2019 framgår att politiken ger resultat och genomslag. Den förra utrikesministern Margot Wallströms lanserade 2015 ett globalt nätverk av kvinnliga fredsmäklare som ett led i att utveckla den feministiska utrikespolitiken och kvinnors deltagande som en förutsättning för hållbar fred.
Statsminister Andersson talade om demokrati och feministisk utrikespolitik på USA:s demokratitoppmöte i december 2021. ”Jag är stolt över att Sverige har kunnat bidra till att etablera en feministisk utrikespolitik som en ny standard för utrikespolitik”, sade Magdalena Andersson i sitt tal.
Princip 5: Sveriges möjligheter att stå upp för en internationell rättsordning
Ett eventuellt Natomedlemskap skulle i praktiken innebär att Sverige tvingas att acceptera att misstänkta krigsbrott inte utredes av Internationella domstolen ICC. USA som har en dominerande ställning inom Nato har systematiskt vägrat att ratificera Internationella brottsdomstolen.
USA är, vid sidan av t ex Ryssland och Kina, en av de stater som står utanför domstolen. USA vägrar öppet att ICC utreder misstänkta krigsförbrytelser som begås av amerikanska soldater eller medborgare. När ICC i Haag i Nederländerna började utreda amerikanska soldaters misstänkta krigsbrott i Afghanistan reagerade USA kraftigt och motsatte sig detta. Under president Trump införde USA till och med sanktioner mot ICC:s åklagare, tjänstepersoner och deras familjer.
President Donald Trump godkände möjliga straffåtgärder mot ICC-anställda och andra som samarbetar kring utredningen. USA har hotat med att sanktioner kan bli aktuella för att frysa personers tillgångar i USA. Vidare hotade USA:s dåvarande utrikesminister med att sanktioner mot domstolens personal också kan bli aktuella om soldater eller personer från allierade länder utreds.
Även om USA under Bidens styre hävt sanktionerna mot Internationella brottmålsdomstolen ICC:s åklagare är landet fortfarande splittrat i denna fråga och det finns ännu ingen samsyn mellan demokrater och republikaner. Den säkerhetspolitiska analysen bör därför utreda eventuella konsekvenser av ett Natomedlemskap för Sveriges oberoendeställning och möjligheter att stå upp för och försvara en internationell rättsordning.
Princip 6: Sverige bör vidare utveckla EU som ett fredsprojekt
Från krig till ett fredsprojekt med gemensam marknad är själva logiken bakom EU:s uppkomst som började strax efter andra världskriget. Den ekonomiska samarbetslogiken har säkrat att EU fungerat som ett fredsprojekt i mer än 60 år. Och det är denna samarbetslogik som bäst matchar den svenska alliansfriheten och som behöver utvecklas vidare. Den Europeiska unionen var från början ett ekonomiskt samarbetsprojekt, skapat som ett svar på Andra världskrigets fasor och övergrepp.
Sverige kan utveckla sin traditionella militära alliansfrihet och fredsfrämjande roll till en ny säkerhetspolitisk plattform för att medverka till att vidare bygga ut EU som ett fredsprojekt. Sverige bör därför satsa på medling i väpnade konflikter som ett led i att vidare bygga ut EU som ett fredsprojekt.
Princip 7: Sverige bör lansera en säkerhetspolitik som bäddar för fred
EU:s ekonomiska samarbetslogik utgör en ideal plattform för Sverige för att kunna att lansera en ny säkerhetspolitik. Här fungerar det ekonomiska samarbetet som en möjliggörare för den fredsorienterade försvarsalliansen. Säkerhetspolitiken uppnås inte primärt genom att peka ut en potentiell militär fiende, utan i samförstånd och i ömsesidig dialog kring civila angelägenheter och ekonomiska samarbetsmöjligheter.
Den ekonomiska samarbetslogiken utgör själva existensberättigandet för den europeiska unionen och har säkrat att EU fungerat som ett fredsprojekt i mer än 60 år. En globalt inkluderande säkerhetsstrategi baserad på principen om icke-territoriell stigmatisering innebär således att ett land eller ett geografiskt område inte i förväg ska pekas ut som ett specifikt riskområde för säkerhet, utan som en potentiell part för ekonomiskt samarbete under vissa förutsättningar. Detta är en säkerhetspolitik med tvåstegslogik: ett primärt ekonomiskt samarbete som bäddar in och möjliggör en försvarsallians.
Princip 8 : Stärka den fredsbevarande försvarsalliansen inom EU
EU:s försvars- och säkerhetspolitik är primärt baserad på ekonomisk union och innehåller aspekter som påminner om den svenska fredslinjen för säkerhetspolitiken. EU har kallats den ”mjuka makten” till skillnad från USA eftersom man framför allt gör civila insatser internationellt, snarare än militära. EU har dock traditionellt legat nära den amerikanska synen på omvärlden som representeras av NATO.
Natoorganisationen vilar på stormaktsrivaliteten och blockerar EU från att vara den effektiva fredsskapande samarbetsorganisation som den är tänkt att vara.Sedan 2016 har det dock skett en snabb utveckling av EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik och det övriga säkerhets- och försvarssamarbetet, som är i linje med Sveriges fredspolitik.
Därtill är det av vikt att det europeiska och det transatlantiska samarbetet stärks och att strategiska partners ges möjlighet att delta i EU:s projekt-, försvarsforsknings- och materielsamarbeten. Lika viktigt är samarbetet mellan EU och Nato.
Princip 9: EU:s utvidgningspolitik som plattform för fredsorienterad säkerhetspolitik
EU:s utvidgningspolitik är inkluderande till sin natur och omfattar de länder som just nu vill bli EU-medlemmar och potentiella kandidater. Utsikterna till medlemskap är ett kraftfullt incitament för demokratiska och ekonomiska reformer i de länder som vill ansluta sig till EU. Alla europeiska länder kan ansöka om medlemskap om de respekterar EU:s demokratiska värderingar och åtar sig att främja dem. Under utvidgningsprocessen hjälper kommissionen de länder som vill ansluta sig till EU att uppfylla de nödvändiga medlemskapskriterierna och att genomföra nödvändiga ekonomiska och demokratiska reformer.
EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik går hand i hand med utvidgningspolitiken och utgör därför en mer strategisk plattform för Sverige vid utformning av en säkerhetspolitik som kan bidra till en eventuell diplomatisk hantering av Ukrainakonflikten.
Syftet med EU:s och Sveriges internationella försvarssamarbeten är att försäkra långsiktig fred, skapa stabilitet och säkerhet när och var det än behövs samt att kämpa mot gränsöverskridande hot. Det finns en stark länk mellan vad som pågår utanför EU:s gränser och säkerheten inom unionen.
Princip 10: Ta fram en säkerhetspolitisk vision som inkluderar både Ukraina och ett Ryssland efter Putin
Ukraina gränsar både till Ryssland och EU och har därför i princip intresse av goda relationer med båda parter. Olika grupper inom Ukraina har olika uppfattningar om Ryssland, EU- och Natomedlemskap. Identitet spelar en viktig roll för vilken sida man förespråkar. De flesta EU-anhängare bor i västra Ukraina och de flesta Rysslandsanhängare bor i de östra delarna av landet. Det var valet mellan en nära relation med EU/väst eller med Ryssland som skapade krisen i Ukraina.
Att tvinga Ukraina att välja sida riskerar därför att skapa en motsvarighet till Koreakonflikten i europeisk tappning. När Koreahalvön 1945 befriades från japansk ockupation splittrades koreanerna i två stater. Sovjetunionen och USA gjorde Nordkorea och Sydkorea till varandras fiender i en konflikt som fortsatt in på 2000-talet. Samma situation kan idag uppstå i Ukraina om inte en säkerhetspolitiskt övervägd fredlig lösning uppnås.
Mot bakgrund av den komplexa situationen i Ukraina är det på längre sikt säkerhetspolitiskt önskvärt att inkludera både Ukraina och ett Ryssland utan Putin i det europeiska ekonomiska samarbetet.
Princip 11: Medverka till en inkluderande och säkerhetspolitiskt hållbar lösning av Ukrainakonflikten
En säkerhetspolitik som inkluderar både Ukraina och Ryssland kan utgöra nyckeln till varaktig fred i Europa.Ryssland måste dock genomgå en total förändring till ett annorlunda land för att relationerna skall kunna återställas.
Inför en eventuellt kommande demokratiseringsprocess i Ryssland kan Sverige medverka till framtagande av en säkerhetspolitisk vision som kan bidra till en inkluderande och säkerhetspolitiskt hållbar lösning av Ukrainakonflikten.
Genom att medverka till att inkludera både Ukraina och ett Ryssland utan Putin kan Sverige skapa en diplomatisk och säkerhetspolitisk plattform för en varaktig lösning av Ukrainakrisen och lägga grunden för långsiktiga förutsättningar för fredlig samexistens i Europa. Handel mellan EU, Ukraina och Ryssland styrs av redan befintliga frihandelsavtal som kan utvecklas vidare som ett led i en fredlig lösning av Ukrainakriget.
Princip 12: Stabiliserings- och associeringsavtal för Ukraina och ett Ryssland utan Putin
En tänkbar plattform för att Sverige ska kunna initiera en EU- dialog om ekonomiskt samarbete som inkluderar båda Ukraina och ett Ryssland utan Putin är stabiliserings- och associeringsavtal av den typ av associeringsavtal som slutits mellan EU och länderna på västra Balkan.
Avtalen utgör ett förstadium till fullt medlemskap i unionen. Sverige bör kunna medverka till att de redan befintliga verktygen för samarbete mellan EU och Ukraina respektive Ryssland kan utvecklas till ett Stabiliserings- och associeringsavtal, som inkluderar båda länderna, enligt samma modell som har implementerats i västra Balkan.
Princip 13: En vision om EU-medlemskap för Ukraina och Ryssland efter Putinstyre
Ett säkerhetspolitiskt scenario i Sveriges arbete med en ny säkerhetspolitik för Europa borde kunna vara att medverka till att både Ukraina och ett Ryssland utan Putin erbjuds EU-medlemskap som ett led i att skapa varaktig fred i Europa. För detta behövs en vision av Ryssland efter Putin.
Sverige bör i framtiden kunna medverka till att EU för en dialog med ett Ryssland utan Putinstyre som kan ge landet ett klart löfte om att kunna bli en del av det europeiska ekonomiska samarbetet och en partner till Europeiska unionen, under förutsättning att landet stödjer demokratins villkor och accepterar Ukrainas suveränitet i enlighet med den internationella rättens regler. I detta bör även ingå att begångna krigsbrott i Ukraina ska kunna lagföras i internationell domstol.
Princip 14: Ett alliansfritt Sverige kan utveckla EU till en global fredsfrämjare
Sverige har agerat fredsmäklare i många konflikter. Ett eventuellt Nato-medlemskap skulle starkt begränsa Sveriges möjlighet att utgöra en global aktör i form av medlare och fredsmäklare. Den militära alliansfriheten ger däremot unika förutsättningar dels för att Sverige ska kunna behålla sin roll som en röst för fred dels för att använda alliansfriheten som en plattform för att bli EU:s fredsmäklare.
Aldrig har EU-institutionerna i Bryssel varit så stolta som när unionen vann Nobels fredspris år 2012, med prismotiveringen att EU i snart sex decennier bidragit till fred och försoning i Europa. Om EU vill bli en global fredsfrämjare har Sverige som alliansfri nation bäst förutsättningar för att vägleda EU mot detta säkerhetspolitiska mål.
Förslag: Regeringsuppdrag om säkerhetspolitisk analys till SIPRI
Mot bakgrund av ovanstående reflektioner borde det vara av största vikt att regeringen inte hastar fram ett beslut om eventuellt Natomedlemskap som skulle smula sönder 200 år av fredstänkande. Regeringen bör därför besluta om ett uppdrag om en oberoende säkerhetspolitisk analys som skulle kunna axlas av Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI).
Stefan Löven tillträder som ny styrelseordförande för SIPRI den 1 juni 2022. Stefan Löfvens mångsidiga och breda erfarenheter och gedigna kontaktnät kan garantera att SIPRI:s uppdrag om säkerhetspolitisk analys kan kombinera det svenska fredsarvet i fredsmedling med internationella erfarenheter av viktiga arbeten för fred och säkerhet.
Fotnot: Marshallplanen var ett amerikanskt initiativ för att ekonomiskt bidra till återuppbyggnaden av Europa efter andra världskriget. Planen uppkallades efter USA:s dåvarande utrikesminister George C. Marshall.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
