Opinionsbildning Allt talar för att Sverige kommer att ansöka om medlemskap i Nato. Slutgiltigt besked från Socialdemokraterna väntas 15 maj. Men hur ser opinionsbildningen från intresseorganisationer ut och vilka tycker vad? Dagens Arena har sammanställt.
Sedan Ryssland startade krig mot Ukraina den 24 februari har Nato-frågan snabbt kommit upp som den kanske viktigaste politiska frågan i Sverige. Många har funnit anledning att omvärdera sin syn på Nato, och viktigast av de aktörerna är Socialdemokraterna som nu med all sannolikhet kommer att ställa sig bakom en ansökan om medlemskap.
På sociala medier har ett uppsving märkts för försvarspolitiska inlägg, och inte minst har traditionellt försvarsintresserade personer fått en ökad synlighet i debatten. Många, inte minst på nej-sidan, har ansett att debatten är hätsk och hård.
Aftonbladets socialdemokratiska ledarsida och debattören Daniel Suhonen (tankesmedjan Katalys) har öppet deklarerat att de har svängt i frågan – från nej till ja till Nato. Samma med Jan Eliasson, tidigare utrikesminister [S] och biträdande generalsekreterare i FN.
Reformisterna uppger i ett mejl till Dagens Arena att de inte tänker ta ställning för eller emot Nato-anslutning. Men att om Socialdemokraterna ska byta linje måste det göras med demokratisk förankring i partiet.
Bland socialdemokratiska ledarsidor över landet ser det lite olika ut: Norrländska Socialdemokraten (NSD) och Tidningen Ångermanland har svängt och stödjer numera ett Nato-medlemskap. Folkbladet Västerbotten, Dala-Demokraten och Värmlands Folkblad håller fast vid ett nej – även om Susanne Sjöstedt, politisk redaktör för Värmlands folkblad främst är ”emot ett ja nu”, som hon uttrycker det.
Jonas Bergström, politisk redaktör för Tidningen Ångermanland, säger att det som avgjorde frågan för honom var Finlands beslut att gå med, vilket förändrar allt, menar han. Men beslutet är kluvet.
– Nato är fortfarande är en organisation med många stora problem, där man till exempel inte alltid delar synen på en rättsstat. Nato bygger på Kalla krigets logik och det är svårare med till exempel Turkiets roll, och Ungern som har stoppat EU-sanktioner mot Ryssland.
Vad har du fått för reaktioner från läsare?
– Vissa tycker att det är klokt, andra tycker att det är ett beställningsjobb från Sveavägen 68 (Socialdemokraternas huvudkontor, reds anm.).
Andra ledarsidor som tagit ställning mot Nato är oberoende socialistiska Flamman och tidningen Syre, som kallar sin politiska inriktning frihetligt grön.
Leonidas Aretakis, chefredaktör för Flamman, motiverar tidningens ställningstagande med att det skulle förhindra en möjlig öppning till en demokratisk utveckling i Ryssland, om de förlorar kriget.
– På 90-talet uppstod möjligheten att integrera Ryssland i den europeiska säkerhetsordningen, men den togs inte. Om vi får en ny chans är Nato fel väg att gå, då organisationen har varit till för att isolera Ryssland, säger han.
Även Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson har, i motsats till ledarsidan, tagit ställning mot Nato. Dagens Arenas ledarsida har inte tagit ställning i frågan.
Vad gäller organisationer finns på sidan som arbetar för ett Nato-medlemskap tankesmedjan Fri värld, som opinionsbildar inom säkerhets- och utrikespolitik. Finansiär är Stiftelsen Fritt Näringsliv, som också finansierar Timbro, och bakom stiftelsen står i huvudsak Svenskt Näringsliv. Frivärlds tillförordnade chef Emanuel Örtengren vill inte svara på vilken budget tankesmedjan har, men uppger att han är den ende heltidsanställde.
Den tidigare moderate politikern Gunnar Hökmark är ordförande, och försvarsdebattören Patrik Oksanen är knuten till Fri värld som ”senior fellow”. Oksanen skriver rapporter, är redaktör för debattsidan och programleder en podd för Frivärld. Han är också en av de mer aktiva i debatten på Twitter.
Enligt Emanuel Örtengren har fokus för tankesmedjan förskjutits från EU och Kina under hösten, till att handla mest om Ryssland och Nato sedan krigets början:
»Våra insatser har inte förändrats i sin natur, men vi märker ett betydligt större intresse från såväl debattredaktioner som andra medier för Nato-frågan och har på så sätt haft lättare att nå ut än tidigare. Vår största insats sedan kriget bröt ut har dock inte haft så mycket med Nato att göra, utan bestått av de möten vi arrangerar till stöd för Ukraina varje måndag klockan 12 på Norrmalmstorg« skriver han i ett mejlsvar.
Svenska Freds har som största fredsorganisation i Sverige, med tydliga ställningstaganden mot vapenexport, Nato och kärnvapen, märkt en kraftigt ökat intresse från medier, och organisationen har synts betydligt mer än annars.
Svenska Freds verksamhetskostnader för 2021 var drygt 11 miljoner kronor, och de har 12 anställda och en heltidsarbetande ordförande. Mer än hälften av intäkterna kommer från projektbidrag och verksamhetsstöd, drygt 10 procent från medlemsavgifter och 35 procent från gåvor. Gåvogivarna är i huvudsak privatpersoner, där några enskilda sticker ut med större belopp.
Trots 2 000 ny medlemmar sedan kriget började har Svenska Freds arbetat med de resurser de redan har. De ordnade tidigt flera demonstrationer, en före invasionen.
– Vi har inte prioriterat att arrangera demonstrationer utan landat i att vi påverka mest om vi fokuserar på opinionsbildning och mediedebatt, så vi har bland annat tagit fram frågor och svar om Nato både till följare och politiker. Vi har en pågående kampanj om att mejla till lokala S-politiker att stå upp mot Nato, med ett färdigformulerat förslag till brev, säger Agnes Hellström.
Under helgen som gick arrangerades en demonstration mot Nato i Stockholm av bland andra SSU Stockholm, Ung Vänster Storstockholm, Internationella kvinnoförbundet för frid och frihet (IKFF), Kristna fredsrörelsen, Folket i bild/Kulturfront och Feministiskt initiativ. Men Svenska Freds valde att inte vara med.
– I grunden har vi som policy att inte samarrangera om det inte finns en partipolitisk bredd representerad. I det här fallet var så många olika organisationer inbjudna, och det finns risker för oss att kopplas ihop med vissa mindre, problematiska fredsorganisationer, vilket vissa debattörer gärna gör. Majoriteten av de som medverkade var jättebra, vi uppmuntrade folk att gå dit och jag har tackat ja till att tala på en demonstration på lördag, säger Agnes Hellström.
IKFF som var med under demonstrationen säger att de står fast vid att Nato och militära allianser aldrig kan vara ett alternativ för fred. Samt att ett medlemskap skulle kunna innebära att Sverige börjar delta i kärnvapenplanering och övningar.
– Vi ser att ett Nato-medlemskap skulle försvaga Sveriges möjligheter att verka för fred och avspänning men också att driva en självständig utrikespolitik. Vi ser enorma risker med att behöva kompromissa med Polen, Turkiet och USA i den här typen av frågor, säger IKFF:s generalsekreterare Malin Nilsson.
IKFF menar att det är betydligt större risk att det uppstår konflikt mellan Ryssland och Nato än mellan Ryssland och Sverige.
– Vi anser, precis som många försvarsexperter, att det fortfarande är väldigt osannolikt att Ryssland skulle gå till enskilda angrepp mot Sverige, säger Malin Nilsson.
Många som har svängt menar att säkerhetsläget förändrats i och med Rysslands invasion, och att det därför inte går att hålla fast vid den alliansfria linjen. Håller ni inte med om det?
– Det är klart att det som hände den 24 februari har påverkat global fred och säkerhet enormt. Men jag skulle säga att vår analys aldrig baserats på att Putin skulle vara ofarlig. Vi har alltid sett Ryssland som en väldigt aggressiv aktör. Det här är det ultimata beviset på vad en diktator med kärnvapen kan göra. Men vår lösning på det har alltid varit nedrustning och diplomati.
Hur tycker ni att Nato-debatten har varit de senaste månaderna?
– Jag är besviken på hur media och public service har låtit ja-rösterna ta så mycket mer plats än de kritiska rösterna. Sen har fredsrörelsen fått ta emot väldigt mycket aggressiv kritik för att vi står fast vid vår analys. Nu är det plötsligt väldigt provocerande att stå upp för det som tidigare varit Sveriges paradgren, det vill säga fred och nedrustning. Det är lite skrämmande hur snabbt det har gått, säger Malin Nilsson.
IKFF uppger att de finansieras av Folke Bernadotteakademin, FBA, Jämställdhetsmyndighetens bidrag för kvinnlig organisering, Sida och medlemsintäkter. I dagsläget har IKFF mellan 800-900 medlemmar, men de uppger att sedan kriget startade har det tillkommit många nya. Organisationen säger att de inte lägger några extra resurser på att opinionsbilda om Nato.
Text: Elsa Persson och Olle Bergvall
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
