arbetsliv Som personlig assistent är Therese Käller en av de LO-kvinnor som har svårt att få ihop arbete och familjeliv. När hon jobbar natt måste dottern sova hos kompisar. Att bli inbeordrad till jobbet vid sjukdom är ett ständigt orosmoment.
Ett hus på landet utanför Timrå med hästar, höns och katter. Så lever Therese Käller med sin son på 16 år som hon bor med på heltid och en 10-årig dotter, som hon har varannan vecka. Hon är en av de många LO-kvinnor som har svårt att få ihop arbete, familjeliv och ekonomi, och som beskrivs i en ny rapport.
Som personlig assistent arbetar Therese Käller hela dygn, två gånger i veckan. Vilka dagar det är växlar från vecka till vecka. Fördelen är att hon får mycket fritid.
– Även om det var roligare innan barnen gick i skola; nu har jag mycket tid hemma själv, men förut kunde jag vara med barnen på lediga dagar.
När det gäller barnomsorg funkade det bra när barnen var i förskoleåldern eftersom kommunen erbjöd nattdagis som låg nära barnens vanliga förskola. Personalen följde barnen från förskola till nattis, och sedan tillbaka. Men sedan dottern började skolan är det för långa avstånd mellan skola och nattomsorg.
– Jag hade nattdagis till pojken för att det skulle gå ihop. Nu har jag tur att ha kompisar som kan ställa upp helt enkelt.
Men Therese Käller upplever många svårigheter med att kombinera sitt yrke med att ta hand om sin familj. Ett av de stora orosmomenten är att hon inte ska kunna lämna jobbat när arbetspasset är slut. Om den som ska avlösa henne blir sjuk med kort varsel måste hon invänta en vikarie.
– Det blir svårt om man ska skjutsa barnen någonstans eller hästarna behöver utfordras. Det är ett återkommande problem på alla ställen jag varit på, det händer i stort sett en gång i månaden, säger Therese Käller.
Hon kan också bli inbeordrad att jobba vid personalbrist. Om man säger nej ses det som arbetsvägran.
– Bara den här månaden har det hänt två gånger. Corona har ju varit hemskt, när folk vaknar och är förkylda. På förra bolaget blev jag till och med tillbakabeordrad på midsommarafton från Dalarna. Kompensationen är väldigt liten, inte ens 100 procent av lönen.
En annan gång blev Therese Käller tvungen att på kort varsel avboka en tävling där dottern skulle delta med sin ponny.
– Vi fick ändå betala alla avgifter och hon fick vara hos två olika barnvakter den dagen. Hon var väldigt besviken.
Eftersom Therese Käller arbetar hela dygn, varav många nattimmar som räknas som jourtid, kommer hon upp i 48 timmars arbetsvecka och får inte arbeta fler timmar. Samtidigt räknas en jourtimme bara som en fjärdedels timme vilket syns i lönekuvertet.
– Vi kan inte komma upp i 100 procent fastän vi spenderar tid motsvarande 110-120 procent på arbetet. Nätterna är inte pensionsgrundande. Jag vill helst jobba heltid så man kan få ut bättre pension, men det kan man inte.
Att Therese Käller har en 80-procentig tjänst har gjort det knapert under föräldraledigheten.
– Jag fick ut knappt 70 procent av lönen. Med dottern drygade vi ut med att jag jobbade helger under föräldraledigheten. Nu drar man sig för att vabba för vi får inte räkna med journätterna i vabbtid, säger Therese Käller.
Vilka förändringar skulle du vilja se som skulle göra det lättare att kombinera arbetsliv med att vara förälder?
– Det är mycket man skulle vilja ändra på. Helst skulle man ju inte ha jourtid på nätterna. Sedan har vi världens sämsta avtal överlag. Till exempel får vi bara semesterersättning på grundtimmarna, så varje semesterdag jag tar ut får jag mindre pengar än när jag jobbar.
Hon är medlem i Kommunal, men har upplevt att kunskapen om hennes yrke som personlig assistent är väldigt låg.
– Jag har försökt få svar från facket om semesteravtalet i två månader så man blir ju lite trött. Semesterlön ska utgå med 12 procent på den sammanlagda inkomsten och så blir det ju inte för oss.
Skulle du vilja byta jobb?
– För arbetstiderna och lönen, ja, men inte för trivseln.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.