Ledare Sverige måste tänka om både vad det gäller priser och tillgänglighet, annars kommer den onda spiralen fortsätta nedåt.
Vi borde resa mer kollektivt. Ändå har det blivit svårare. Och dyrare. Tidigare i år rapporterade SCB att bussbiljetter och andra lokaltrafikbiljetter har ökat mer i pris än bensin under 2000-talet. Bensin har visserligen också blivit dyrare, priset har ökat med 70 procent under de senaste 20 åren. Men biljettpriserna i lokaltrafiken har ökat nästan dubbelt så mycket under samma period.
Det gör att Sverige har dyrare kollektivtrafik än jämförbara länder. När DN jämförde priserna i kollektivtrafiken i olika 12 europeiska huvudstäder häromåret hamnade Sverige på tredje plats: bara Dublin och London hade dyrare enkelbiljetter och månadskort.
Sedan dess har priserna höjts ännu mer, inte bara i Stockholm utan runt om i Sverige. Nu kostar ett månadskort i Stockholm 970 kronor. Enligt Transportstyrelsens sammanställning kostade ett länskort med Värmlandstrafik 1 699 kronor, och ett länskort med Västernorrlands länstrafik hela 2 361 kronor.
Sverige går mot strömmen. I flera länder har kollektivtrafiken blivit billigare. Radikalt mycket billigare. I Luxemburg är den helt gratis sedan 2020. Förra året införde Österrike en klimatbiljett enligt principen 1-2-3: en euro om dagen för resor inom en region, två euro om dagen för resor i två regioner, tre euro om dagen för resor i hela Österrike.
En euro om dagen, det är drygt 300 kronor i månaden, mindre än en tredjedel av vad ett månadskort kostar i Stockholm.
Nyligen tog införde Tyskland ett månadskort för 9 euro, motsvarande ungefär 90 kronor. Giltigt i en månad. I hela Tyskland.
Det går att sänka priserna, och det är nödvändigt. Men kanske trots allt inte det viktigaste. Det är inte höga priser som är det största hindret för att få fler att resa kollektivt. Det är trots allt inte gratis att äga och köra en bil. Istället tyder forskning på att det som är mer avgörande än priset är själva tillgången: att det finns en busshållplats i närheten, att det går att ta sig från A till B rimligt snabbt. Att det går att lita på att tågen går i tid, så att man hinner fram till det viktiga mötet eller kan hämta på förskolan.
Både när det gäller priser och tillgänglighet måste Sverige tänka om. Idag är dogmen att regionen står för hälften av kostnaden och resenärerna för den andra hälften. Ur egen ficka, resa för resa. – En höjning av taxan är nödvändig för att vi ska kunna finansiera en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken i Stockholms län, menade trafikregionrådet Kristoffer Tamsons (M) när Stockholms lokaltrafik höjde sina priser i början av året.
Efter pandemin har fler börjat jobba hemifrån fler dagar i veckan, och färre köper månadskort. Med logiken ”resenären betalar hälften” innebär det att priserna kommer att behöva höjas. Viktiga investeringar i kollektivtrafik kommer inte att bli av. Än värre: busslinjer kommer att dras in, tågtidtabellen kommer att bli ännu glesare.
Det blir en ond spiral: sämre service, färre resenärer, ännu sämre service.
Om det ska bli åka av är det, som Dagens Arena rapporterade häromdagen, helt avgörande att staten skjuter till resurser. Tåg i tid och billigare buss – det är ett samhällsansvar.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
