Arbetsmarknad EU är överens om en europeisk minimilön. Regeringen vill att riksdagen röstar nej till direktivet. Något LO och Svenskt Näringsliv är positiva till eftersom de anser att det hotar den svenska modellen.
Efter tuffa slutförhandlingar i natt har EU nått en överenskommelse gällande europeiska minimilöner. Alla detaljer är inte kända men det står klart att länderna ska främja minimilön, antingen genom lagstiftning eller kollektivavtal, för att uppnå anständiga arbets- och levnadsvillkor för europeiska löntagare.
I förmiddags konstaterade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) att regeringen avser att rekommendera riksdagen att rösta nej till direktivet. Eftersom regeringen anser att lönesättning inte är en EU-fråga och att direktivet riskerar skada den svenska modellen, där arbetsmarknadens parter sköter det.
Mattias Dahl, Svenskt Näringslivs vice vd, är positiv till regeringens besked och instämmer i dess kritik mot överenskommelsen.
– Det är helt i linje med vad vi vill. Där delar vi bedömningen med PTK och LO, säger han.
Enligt Mattias Dahl är arbetsmarknadsfrågor som lönesättning nationella till sin karaktär och ett område där EU varken har rättslig kompetens eller kan bidra med förbättringar.
– EU behöver lägga kraft och energi på helt andra frågor där det finns stora behov, som konkurrenskraft för Europa och fri rörlighet. Det skulle gynna Europas löntagare och företagare bättre.
Ser ni något i förslaget som skulle kunna ha positiv effekt på andra EU-länder?
– Det är inte vår huvudkompetens. Vi kan bedöma vad det kan få för effekter på Sverige. Vi har inga synpunkter på om andra EU-länder vill ha minilöner, vi ser dessutom att de flesta redan har det. Därmed känns det som att frågan är hanterad av de länderna och något de får bestämma om det är bra eller dåligt att fortsätta med. Vi har valt att reglera det på ett annat sätt.
Det har sagts att hänsyn ska tas till Sverige och den svenska modellen. Anser ni att det inte har gjorts?
– Vi har hört att man inte vill skada den svenska modellen, samtidigt innebär den här typen av reglering per definition att det uppstår en osäkerhet och att det därmed skadar. Vår modell bygger på att lagstiftaren, oavsett om det är Stockholm eller Bryssel, inte ska göra någonting på det här området. Gör de någonting då uppstår hela tiden en risk. I det här fallet ska vi ha en EU-domstol som ska tolka de här sakerna. Vi vet inte var de kommer landa i om ett, fem eller tio år.
Torbjörn Johnasson, avtalssekreterare på LO, vill vara försiktig med att säga för mycket om överenskommelsen eftersom detaljerna inte är kända än, och det är där ”djävulen bor”. Men han säger ändå att det går för långt och att det har implikationer på den svenska modellen.
– Politiskt säger alla att de vill skydda den svenska modellen. Sen om texten gör det, det vågar vi inte ta gift på precis.
Varför är LO emot en europeiskt bestämd minimilön?
– Vi tycker att vi har en bra svensk modell. Folk kommer från hela världen för att lära om den och hela EU tycker den är bra. Likväl vill de gå in och peta i den och göra saker som rubbar den. Det är onödigt. Om du har ett fickur som går på sekunden hela tiden ska du inte låta vem som helst gå in och peta och flytta om kuggarna. Det är lite det det här handlar om.
Av de 28 medlemsländerna är det endast Sverige, Finland, Danmark, Italien, Cypern och Österrike som inte har lagstadgad minimilön. Statistik från Eurostat år 2020 visar stora skillnader mellan ländernas minimilön. I Bulgarien var den 311 euro i månaden, i Serbien 343 euro och i Rumänien 466 euro. I Spanien var minimilönen 1 050 euro och i Luxemburg så hög som 2 142 euro.
Kan det få några konsekvenser för det europeiska fackliga samarbetet, om Sverige sätter sig på tvären? Förslaget kanske hjälper löntagare i länder där minimilönen är väldigt låg, och där facken kämpar för att höja?
– Det är klart att det fackliga samarbetet får olika törnar. Men även de tycker vår modell är bättre. Det finns ingenting som gör att det går bättre i Rumänien för att det går åt helvete i Sverige. Det som är deras problem är att de har en modell där staten är inbyggd i deras system och nu bygger man in överstaten. Det blir inte ett skit bättre för det. Inte ur ett svensk perspektiv, säger Torbjörn Johnasson.
Han säger att han däremot har full respekt för att länder som har låga minimilöner försöker hitta lösningar.
– Men då har vi sagt att låt Sverige få ett undantag, då löser sig frågan. Men det har ingen velat vara behjälplig med kan jag konstatera.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
