Ledare I flera europeiska länder har klassiska konservativa partier tagit intryck av högerpopulismen. Konsekvensen har blivit en radikalisering av konservatismen.
Högerpopulistiska partier i Europa har påverkat de traditionella konservativa partierna. I en nyutkommen bok använder Natascha Strobl, österrikisk statsvetare och författare, uttrycket ”radikaliserad konservatism” för att beskriva transformationen. Strobl utgår från Österrike, Storbritannien, USA och Ungern, men likheterna med Sverige är påfallande.
Strobl lyfter fram förvandlingen av Österrikiska folkpartiet (ÖVP) under Sebastian Kurz ledning. Han valdes till ordförande för ÖVP 2017. Planen för att driva igenom maktskiftet har läckt ut (projekt Ballhausplatz). Dokumenten visar att Kurz kampanj bestod av mobbning, intriger och svartmålning av motkandidater. Just de medvetna regelbrotten kännetecknar den radikaliserade konservatismen. Strobl nämner bland annat att ÖVP under ledning av Kurz med råge översteg den lagstadgade valbudgeten.
Inte sällan innehar de höga ämbeten, men använder den ställningen för att demontera just det system som de nyttjat för att få makten
Ett annat drag hos den radikaliserade konservatismen är en grov retorik där människor ställs mot varandra i ett försök att skapa fiendebilder. Polariseringsstrategin utnyttjas vid varje tillfälle och det finns inget utrymme för nyanser. Målet är att förskjuta innehållet i det offentliga samtalet. Ytterligare kännetecken är dyrkan av de politiska ledarna och en medial teater i syfte att ständigt provocera. Välfärdssamhället uppfattas som en fientlig fästning som angrips för att livnära latmaskar och migranter på bekostnad av flitiga och arbetsamma.
Strobl sätter fingret på något väsentligt när hon beskriver hur företrädarna för den radikala konservatismen intar en dubbelposition. Inte sällan innehar de höga ämbeten, men använder den ställningen för att demontera just det system som de nyttjat för att få makten. Till angreppsmålen hör rättsväsendet, oberoende medier och fritänkande akademiker. I mångt och mycket förkroppsligade Trump denna dubbelhet. Även under tiden som president befäste han positionen som en företrädare för antietablissemanget och redan innan det senaste presidentvalet hävdade han att om han förlorade makten skulle det bero på valfusk.
Varje land är specifikt och de olika konservativa partierna skiljer sig åt. Men flera av de drag som Strobl beskriver stämmer in på både Moderaterna och KD. Moderaterna har låtit företrädare som Hanif Bali driva polariserande kampanjer på sociala forum medan Ebba förvandlat KD till en vulgär kampanjapparat som inte drar sig för att sprida falska uppgifter, som att förlossningsavdelningarna i Lycksele och Skellefteå hotas av nedläggning. Tydligast är emellertid Moderaternas och KD:s förändrade syn på SD. Från att hålla armlängds avstånd till att i dag samverka för att ta försöka ta regeringsmakten.
Alliansen mellan en radikaliserad konservatism och högerpopulistiska partier banar väg för ett mer auktoritärt och rått samhälle där den sociala ojämlikheten växer. För Strobl är dock en sådan utveckling inte nödvändig. Den politiska vänstern, i bred mening, kan forma ett alternativ som försvarar demokratin, öppenheten, välfärdssamhället och solidariteten med de marginaliserade. Den svenska valet den 11 september handlar om just detta.
Fakta: Natascha Strobls bok heter ”Radikaliserad konservatism”, utgiven av Atlas, 2022.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
