Besvärlig avtalsrörelse väntar

Krönika Det är tyst om den kommande avtalsrörelsen. Intensiva förberedelser pågår, men läget är mer oförutsägbart än på länge.

Nästa år, 2023, ska cirka 450 avtal för drygt 2,2 miljoner anställda omförhandlas. De allra flesta avtal löper ut i mars och april. Industrins avtal, som ju är märkessättare för övriga, löper ut sista mars.

Det är alltså ett drygt halvår kvar innan avtalen ska ligga klara. Inför varje avtalsförhandlingar genomför fack och arbetsgivare en rad förberedelser. Det interna läget kollas av – vad säger och vill medlemmarna? Hur utvecklas svensk och utländsk ekonomi? Hur går det för exportindustrin och Sveriges främsta konkurrent- och exportländer? Parterna har egna ekonomer och anlitar experter som gör prognoser över hur ekonomin kommer att utvecklas de närmaste åren. Den sammanlagda bilden tjänar som underlag för vilka krav som formuleras. Med tanke på den stora osäkerhet som råder om vart svensk och internationell ekonomi är på väg just nu sker säkert mycket grundliga analyser.

Det som händer i ”Europas motor” påverkar de ekonomiska förutsättningarna i Sverige 

Men det är alltså svårare än på mycket länge att göra rimliga prognoser. Det räcker med att titta bakåt i tiden för att inse hur mycket som kan hända på kort tid. Vem kunde till exempel för ett år sedan förutse att Sverige skulle uppleva konsumentpriser som stigit med över 8,5 procent sommaren 2022 och en styrränta på 0,75 procent?

Eller att de svenska reallönerna (löner minus inflation) som stadigt ökat de senaste 25 åren minskat med hela 5,5 procent det senaste året?

För att inte förvärra läget bör kommande löneökningar vara återhållsamma, enligt en rad experter. Höga löneökningar riskerar att förvärra inflationen och försämra svensk konkurrenskraft. I praktiken betyder det att svenska löntagares reallöneförsämringar inte kan kompenseras i den kommande avtalsrörelsen Samtidigt går svenska företag fortsatt bra, med goda vinstmarginaler.

Ett land som svenska fack och arbetsgivare har stenkoll på när prognoser görs inför avtalsrörelser är Tyskland. Det som händer i ”Europas motor” påverkar de ekonomiska förutsättningarna i Sverige. I juni träffades ett nytt kollektivavtal inom stålindustrin i Tyskland som innebar att lönerna höjdes med 6,5 procent från augusti i år. Enligt facket IG Metall är avtalet det bästa som träffats inom stålindustrin på 30 år. Och nivån är hög – men årstakten blir 4,3 procent eftersom avtalet är 18 månader långt.

Avtalet innehåller också ett engångsbelopp på 500 euro, alltså drygt 5 000 kronor. Det handlar om en utbetalning som sker vid ett tillfälle och som inte innebär några permanenta löneökningar. Och det här är en ny trend i Tyskland, enligt en rapport från Medlingsinstitutet. Lönerna ökade till exempel med i genomsnitt 3,9 procent inklusive engångsbelopp mellan januari och maj i år i Tyskland. Men räknas engångsbeloppen bort handlar det om ökningar på 1,8 procent, enligt rapporten.

I Sverige brukar fackförbunden säga nej till engångsbelopp. Den intressanta frågan är hur svenska fackförbund kommer att agera om inflationen fortsätter att ligga på extremt höga nivåer. Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog konstaterade häromdagen i Arbetet att det inte handlar om att kräva löneökningar som spär på inflationen. Däremot underströk han att de lägsta lönerna måste höjas. Och då kan inte lönehöjningar formuleras i procent utan i krontal. Han varnade också för att den svenska lönebildningsmodellen kan falla samman om det visar sig att svenska tjänstemän får betydligt högre löneökningar än arbetare de kommande åren.

I Storbritannien har olika yrkesgrupper strejkat eller lagt strejkvarsel med krav på löneökningar på 10 procent som kompensation för den brittiska inflationsutvecklingen. Enligt Ekonomiekot extra talas det om en ”strejkhöst” bland lärare, postanställda och jurister.

Och snart är det dags för skarpt läge i förhandlingarna inom den omfattande verkstadsindustrin i Tyskland. IG Metall kräver löneökningar på drygt 8 procent per år.

Om några månader ska svenska fack och arbetsgivare inom industrin växla krav och strax efter årsskiftet inleds förhandlingarna. Räkna med att det blir besvärligt – både i Sverige och på andra håll i Europa.

Anna Danielsson Öberg, är journalist med inriktning på arbetsmarknadsfrågor