Farlig underbemanning satt i system

Vård, omsorg och kollektivtrafik hankar sig fram trots för lite personal. För de anställda blir konsekvensen ständiga oklarheter om när de ska jobba.

Arbetslivet har blivit alltmer slimmat. Ofta beskrivs förändringen i förskönande ordalag. En återkommande eufemism är uttrycket ”precisionsbemanning”. Grundtanken är att arbetsgivaren anställer färre personer än vad som egentligen behövs. För att ändå få verksamheten att fungera krävs timanställda som snabbt kan kallas in, hastiga ändringar i schemat för befintlig personal och beordrad övertid.

För flera fackförbund har schemafrågorna hög prioritet i den kommande avtalsrörelsen

Inom olika branscher tar sig problemen olika uttryck. På pendeltågen och lokaltågen i landet har det blivit vanligare med beordrad övertid. Intrycket är att arbetsgivarna försöker testa gränserna. Den bilden ger bland annat anställda på Krösatågen i södra Sverige och på pendeltågen i storstadsregionerna.

Mikael Hedlund, ordförande för Seko Lokförarna på SJ i Stockholm, menar att arbetsgivarens uppfinningsrikedom är stor när det gäller hur man ska få ihop schemat trots underbemanning.

– Man tänjer på reglerna till det yttersta. Jag pratade häromdagen med en kollega som skulle sluta klockan 19.00 en fredag och sedan vara ledig över helgen. Strax innan han skulle avsluta arbetet fick han ett meddelande om att han skulle jobba övertid under kvällen. Han klagade men arbetsgivaren hävdade att meddelandet trots allt nått honom före arbetspassets slut. I ett sådant läge är det svårt att säga nej. Det finns alltid en oro för att det skulle kunna vara arbetsvägran, vilket kan leda till uppsägning.

Hampus Andersson är Kommunals expert på arbetstidsfrågor. Han menar att problemen vuxit, särskilt inom vård och omsorg. Där är det vanligt med delade turer och minutstyrning, där tiden för varje moment i jobbet är utmätt på förhand.

– Det är ett försök att pressa ut mer av underbemannade enheter. Men i realiteten är minutstyrningen en omöjlighet. Även om det enligt reglerna får ta högst 20 minuter att duscha en brukare så går det inte att efterleva i praktiken eftersom människors behov inte gå att förutse. Resultatet blir att de anställda tvingas att springa snabbare och hoppa över raster.

Hampus Andersson betonar att den konstanta underbemanningen inte bara leder till att de anställda blir utslitna och mår dåligt. Den är också förödande för verksamheten. Av Kommunals medlemmar inom barnomsorgen anser i dag över en fjärdedel att den tunna bemanningen leder till att barnen utsätts för risker minst någon eller några gånger i veckan.

För flera fackförbund har schemafrågorna hög prioritet i den kommande avtalsrörelsen. Monika Roll, också hon lokförare och aktiv i Seko, säger att anställningstryggheten länge stod i fokus i det fackliga arbetet men att ”schemafrågorna numera har blivit det nya las”.

Men att påverka scheman i arbetslivet är inte bara en avtalsfråga. I offentligt finansierad verksamhet kan politikerna styra upp. Av högerblocket är inte mycket att vänta, men i de kommuner och regioner där de rödgröna har ett starkt inflytande kan vi förvänta oss mer.