jämställdhet Kvinnor som i åldern 20-24 år utsätts för grovt våld löper större risk att vara arbetslösa i flera år efteråt. Bland våldsutsatta unga män finns inte samma samband. Det kan bero på att våldsutsatta unga kvinnor ofta har en familjebakgrund med flera sociala riskfaktorer.
Unga i åldern 20-24 år löper högst risk av alla grupper att drabbas av våld som är så allvarligt att det kräver sjukhusvård. Men vilka konsekvenser våldet får hänger till stor del samman med om man är kvinna eller man. Det visar en ny avhandling från Institutet för social forskning (SOFI) som Anna Kahlmeter nyligen lade fram.
Hon har studerat hur våldet påverkar sannolikheten att etablera sig på arbetsmarknaden närmsta åren efter att man varit utsatt, med nedslag vid 25 års och 30 års ålder.
Vad tror du det beror på att de här kvinnorna har så svårt att ta sig in på arbetsmarknaden?
– Det är en svår fråga. Det kan handla om långvariga psykologiska faktorer, från nedsatt självkänsla till posttraumatisk stress. När det gäller kvinnor som utsätts för våld i nära relationer så funkar det ofta bra direkt när de söker skydd. Men senare finns det ofta inte så mycket hjälp, så man kanske blir kvar i skyddat boende för länge. Om man ska kunna få ett jobb eller gå en utbildning måste man ha ett stabilt boende, säger Anna Kahlmeter.
En gemensam faktor för de våldsutsatta kvinnorna i studien är att de är utsatta på många sätt, jämfört med andra kvinnor och våldsutsatta unga män.
– Våldsutsatta kvinnor utmärker sig som en utsatt grupp sett till bakgrundsfaktorer. De kommer i högre utsträckning från familjer med sociala riskfaktorer som social utsatthet och låg utbildningsnivå och de lever oftare som ensamstående föräldrar.
När det gäller män finns ingen förhöjd risk för att varken arbeta eller studera några år efter att de drabbats av våld, med ett undantag: män som både blivit utsatta för våld och utsatt andra för våldsbrott.
– I gruppen unga män som dömts för ett våldsbrott var risken att stängas ute från arbetsmarknaden cirka 40 procent högre för de som var våldsutsatta jämför med de som inte hade utsatts för våld.
Att både ha drabbats av våld och vara skyldig till våldsbrott mot andra är mycket vanligare för män än kvinnor. Av våldsutsatta män hade drygt 20 procent också begått våldsbrott under samma period (20-24 år). Bland våldsutsatta kvinnor var motsvarande siffra 6,5 procent.
Studien svarar inte på vad det beror på att konsekvenserna av att bli utsatt för våld skiljer sig så mycket åt mellan kvinnor och män. Men Anna Kahlmeter pekar på att en möjlig förklaring är att kvinnor ofta lever med sin förövare, och att våldet då är en del i ett bredare sammanhang med tvång och kontroll. För män sker våldet ofta i krogmiljö, av män de inte känner sedan tidigare eller är vagt bekanta med.
– Det kan också handla om vad man har för strategier att hantera våldet och vilket nätverk och stöd som finns runtomkring.
När det gäller mäns våld mot kvinnor som feministisk och politisk fråga brukar framhållas att våldet finns i alla samhällsklasser, att männen som slår kan vara vem som helst. Hur väl stämmer det överens med dina resultat där våldsutsatta kvinnor så tydligt är socialt utsatta i övrigt?
– Det finns förstås våld i alla samhällsklasser. Men man kan tänka sig att vid våld i nära relation har olika kvinnor olika resurser att lämna en sådan relation, genom att skaffa ett annat boende och kunna försörja sig. kvinnor med missbruksproblem kan till exempel vara väldigt beroende av män när det gäller boende och hyra.
Även undersökningsmetod och typ av data kan göra att kvinnorna i Anna Kahlmeters studie så tydligt lever i social utsatthet på många plan.
– Ofta när man mäter våld på gruppnivå använder man enkäter. Då kan man få en skevhet åt andra hållet, för de som har hög svarsfrekvens på enkäter är ofta mer etablerade. Då finns ofta en underrepresentation av socialt utsatta grupper, som lever med missbruk och hemlöshet. I enkäter är också våld ofta definierat väldigt brett. Min studie bygger på allvarligt våld som kräver sjukhusvård, det kan göra att jag ser en så tydlig utsatthet bland de här kvinnorna.
Anna Kahlmeter tycker att man ska tala om en social utsatthet hos våldsdrabbade kvinnor, men inte av det dra slutsatsen att män med lägre socioekonomisk status är mer benägna att misshandla.
Tidigare studier i närliggande frågor har framförallt tittat på våldsutsatthet kopplat till hälsa och sjukdom, eller undersökt våldsutsatthet oavsett ålder. Enligt Anna Kahlmeter finns en särskild betydelse av att studera våldsoffer som utsätts som unga vuxna, kopplat till senare situation på arbetsmarknaden.
– Jag undersöker våldsutsatthet under den period i livet när man lägger grunden för sitt arbetsliv, säger Anna Kahlmeter.
Hur kan dina resultat användas för att förbättra livet för de här utsatta personerna?
– När man gör bedömningar av behov av långsiktigt stöd, till exempel för att komma ut på arbetsmarknaden, så kan man det här vara en indikator om att vissa grupper har det behovet mer än andra grupper. Det kan också vara viktigt att tänka på att unga män som begår våldsbrott också är väldigt utsatta för våld. Det kan vara något att screena för inom socialtjänst, kriminalvård och frivård.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
