Basinkomst Miljöpartiets Rebecka Le Moine vill att basinkomst utreds. ”Den dummaste idén vänstern har kommit med”, enligt statsvetaren Bo Rothstein som menar att det riskerar riva ned hela välfärden.
Basinkomst, även kallad medborgarlön, är en fråga som diskuterats länge inom såväl den politiska sfären som det filosofiska rummet. Att befolkningen skulle få en villkorslös inkomst från staten, som kan användas bäst de vill, ses av många som utopiskt och i Sverige har frågan varit tämligen nischad. Nästan obefintlig i den politiska debatten.
I andra länder som Brasilien, Finland, Nederländerna och USA har basinkomst väckt ett större intresse, och flera experiment har sjösatts. I Sverige är det främst Miljöpartiet, med riksdagsledamoten Rebecka Le Moine i spetsen, som på politisk nivå drivit frågan om att införa en basinkomst.
– Det är en fråga jag vurmar för och vi vill se en statlig utredning om basinkomst, säger Rebecka Le Moine.
Rebecka Le Moine menar att en basinkomst kan hindra arbetslösa från att tacka ja till dåliga arbetsförhållanden och att ta jobb som går ut på exploatering av miljö och människor. Människor skulle känna sig tryggare i att de klarar sig till nästa månad och ta tid på sig att hitta ett lämpligt långsiktigt jobb. I stället för något som inte passar och på sikt skulle kunna missgynna karriären.
Samtidigt skulle en ovillkorlig inkomst kunna hjälpa kulturarbetare att bygga upp sitt varumärke. Och människor skulle få tid och ork att engagera sig i det oavlönade föreningslivet och ideella arbetet, menar Rebecka Le Moine.
Hon medger att förslaget kan verka utopiskt men framhåller att dagens byråkratiska system, där människor ändå faller mellan stolarna, kostar mycket samtidigt som det missar behoven.
Ett exempel är det extra tillägget i bostadsbidraget som regeringen införde för att stötta barnfamiljer under inflationen. Hushåll med försörjningsstöd får inte ta del av det eftersom tillägget räknas som inkomst. Kommunerna drar därför av det från försörjningsstödet.
Kan man inte tänka sig varianten som prövats i Finland, där enbart arbetslösa får en basinkomst? I stället för en basinkomst för alla?
– Vi förespråkar basinkomst för alla, men det skulle göra mest skillnad för de som behöver det mest. Man vet aldrig vad som händer. Det kan finnas personer som har ett bra jobb och som inte behöver basinkomst, men situationer kan uppstå så att man faller mellan stolarna. Till skillnad från försörjningsstöd innebär inte detta en fattigdomsspiral, säger Rebecka Le Moine.
Forskningen är inte helt enig i synen på basinkomst. Statsvetaren Bo Rothstein menar att det rent av är en osedvanligt dum idé, som riskerar att skada hela välfärden. Det skulle leda till ett byråkratiskt mardrömsscenario och ta mycket pengar från andra verksamheter, enligt honom.
– Det är enormt dyrt och skulle innebära en överföring från fattiga, handikappade och ensamstående mödrar till medelklassen. Det är den dummaste idé vänstern har kommit med.
Enligt Bo Rothstein skulle en basinkomst behöva ligga på en nivå på 10 – 12 000 kronor per månad för att motsvara de basala levnadskostnaderna. En sådan hög nivå skulle aldrig få stöd eller ses som legitim hos majoriteten av befolkningen, menar Bo Rothstein.
– Och vilka ska få ta del av det? Hur ska man förhålla sig till gängkriminella? Ska invandrare som kommer hit som 16-åringar få det så fort de fyller 18, eller måste de vänta tills de är medborgare? Det blir orättvist i förhållande till de som är födda här. Det blir fel hur man än gör, det är ogenomförbart, säger han.
Men det största problemet, framhåller han, är att vi i framtiden kommer behöva mer arbetskraft inom vård och omsorg, i och med att vi har en åldrande befolkning.
– Varför ska en vanlig anställd betala folk för att inte göra någonting när det finns de här enorma behoven? Den här idén att arbetet håller på att ta slut, det kommer inte att hända. Inte i dag och inte imorgon.
Han menar att förslaget om en generell ovillkorlig basinkomst är som om medicinska forskare föreslog en behandling eller läkemedel utan att undersöka om det kan finnas allvarliga biverkningar.
– Det är ändå förvånansvärt många tänkare på vänsterkanten, som jag haft respekt för, som det är omöjligt att prata med om den här frågan. Det är lite som en egen religion, säger Bo Rothstein.
Vad tänker du om att göra som man prövade i Finland, och endast låta arbetslösa få basinkomst? Kan det vara ett alternativ till hårdare tag och större krav på motprestation?
– Jag tror inte på hårdare tag. Men det måste avgöras från fall till fall. Det är många som har psykiska problem till exempel, andra som är handikappade. Varje arbetslös har en unik situation och är en unik person. Det är lite svårt att ha en principiell åsikt om detta med ”hårda tag” , säger Bo Rothstein.
Simon Birnbaum, docent i statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola, har länge forskat om basinkomst och skrivit om de internationella försök som gjorts. Han tycker att den har många intressanta delar men vill inte kalla sig aktivist eller förespråkare för det. Däremot framhåller han att de experiment som har gjorts internationellt tyder på att en mer tillitsbaserad atmosfär är gynnsam för nödställdas hälsa och chanser att hitta ett mer långsiktigt jobb.
– Relationen med socialarbetare och handläggare präglades inte av kontroll och misstro, utan av konstruktivt stöd där nödställda slipper lägga energi på att vara oroliga över om de har rätt till ersättning, säger Simon Birnbaum.
Att debatten är så frånvarande i Sverige, och att det finns ett stort motstånd här, kan bero på att vi har en så stark emfas på arbetslinjen, menar Simon Birnbaum. Att utveckla ett ekonomiskt stöd till arbetsföra vuxna personer går emot grundprincipen att man ska försörja sig själv.
Men han menar att mycket beror på förslagets utformning. Vilken typ av basinkomst, vad den ska ersätta och hur den ska finansieras. Ett exempel han lyfter skulle kunna vara att låta intäkterna från miljöavgifter och miljöskatter återföras till medborgarna.
– Det skulle kunna leda till en grundtrygghet samtidigt som det kan innebära ett mindre motstånd mot omställningen. Social och ekologisk hållbarhet måste gå hand i hand, säger Simon Birnbaum.
Han tror inte att vi kommer att få se någon basinkomst i Sverige inom en nära framtid. Men diskussionen är viktig att ta på allvar, menar han. Och det skulle vara bra med fler försök så att debatten kan vara mer evidensbaserad.
– Låt oss ha något att jämföra kraven på motprestation med. Vilka lösningar är mest gynnsamma för hälsa och delaktighet? Sådana utvärderingar ger oss viktiga perspektiv och framtvingar reflektion över vilka värden och mål som bör vägleda välfärdspolitiken, säger Simon Birnbaum.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
