Försäkringskassan Med ökad belastning inom flera områden kan Försäkringskassan behöva dra ned på arbetet för att upptäcka fusk. ”Vi riskerar att inte identifiera de ärenden som vi borde utreda mer”, säger myndighetens ekonomidirektör.
Försäkringskassan är ofta i hetluften för olika politiska debatter. Men under senaste åren har flera reformer genomförts inom exempelvis sjukförsäkringen som ger möjlighet till fler att vara sjukskrivna länge. Det innebär också ökad arbetsbelastning inom myndigheten.
Ett område där Försäkringskassan räknar med högre tryck än vad man kommer kunna hantera inom rimlig tid, är assistansersättningen. På grund av ändrade regler som ger ökad rätt till assistans väntas fler ansöka om och beviljas assistansersättning.
Myndigheten och regeringen är överens om vad reformen väntas kosta, men inte om hur snabbt ökningen kommer att ske.
– Nu går det mer enligt vår prognos, det var många som sökte från början. Då får vi ett problem, säger Per Eleblad, ekonomidirektör och avdelningschef för ledningsstöd på Försäkringskassan.
Förra året varnade ni för att det här kan leda till långa handläggningstider och att ni tvingas nedprioritera arbetet mot fusk inom assistansersättningen. Hur ser läget ut nu?
– Vi omprioriterar resurser internt till den här verksamheten. Jag kan inte säga hur vi kommer klara det 2023, det är lite beroende på hur ärendetillströmningen blir, men det är klart att det kommer att bli ansträngt.
Vid hög belastning får det effekt på hur noggrant handläggarna kan kontrollera varje enskilt ärende.
– Det handlar om att vi riskerar att inte identifiera de ärenden som vi borde utreda mer. Att fånga upp impulserna om misstänkta oegentligheter. Så blir det oavsett om det gäller assistans eller någon annan förmån, säger Per Eleblad.
I förra årets budgetunderlag lyfte Försäkringskassan ett antal områden som ansågs behöva särskilt stora tillskott. En del av dem saknar fortsatt tillräcklig finansiering.
– Bekymren kvarstår vad gäller omställningsstudiestödet, som delvis är ofinansierat. Det finns en kvarstående underfinansiering av delar av sjukförsäkringen. Ett antal reformer har genomförts där vår bedömning är att vi inte har fått den finansiering som krävs för att hantera dem.
Förra regeringen tryckte mycket på att vägen till färre sjukskrivna skulle gå via samordning och rehabilitering, säger Per Eleblad. Det innebär att Försäkringskassan har ett ansvar att se till att olika aktörer kring en sjukskriven, som till exempel arbetsgivare eller Arbetsförmedlingen, tar sitt ansvar och samarbetar i den mån det behövs.
– Och det är den här ambitionshöjningen vi inte riktigt känner att vi har kunnat svara upp mot. För man har lyft fram det här och påtalat att det är en väldigt viktig väg, men det har aldrig kommit några pengar för att höja ambitionen.
En nytillkommen uppgift för Försäkringskassan är att administrera elstödet, som började betalas ut igår.
– Jag har jobbat här sedan 1999 och trodde aldrig att vi skulle administrera elstöd. Det var ingenting som kändes helt naturligt i vårt ordinarie uppdrag.
För arbetet med elstödet kommer 100 nya personer att anställas från 1 mars. Myndigheten får finansiering för uppgiften, men viss personal hos Försäkringskassan, som annars skulle haft andra uppgifter, kommer att vara sysselsatta att utveckla de här systemen.
– Tanken är att det inte ska belasta vår vanliga verksamhet. Vi får finansiering från Svenska Kraftnät för flaskhalsavgifterna också, som man använder till att finansiera själva transfereringarna.
Regleringsbrevet för 2023 är det första från den nya regeringen. Men det innehåller knappast några förändringar jämfört med året innan, säger Per Eleblad.
– Nej, det är en ny regering som satt väldigt kort tid innan de skulle ta fram det regleringsbrevet. Jag skulle tro att i nästa regleringsbrev kanske vi kommer att se större skillnader.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
