Partierna i regeringen bryter gammalt löfte om att offentlighetsprincipen ska gälla även i friskolor. Friskolorna slipper krav som kommunala skolor måste uppfylla.
Regeringen säger nej till att offentlighetsprincipen ska gälla i fristående skolor och vill inte ens utreda frågan. Friskolorna finansieras med skattemedel, men ska ändå få slippa krav som ställs på kommunala skolor. Beklagligt, men väntat.
Beslutet att skriva om direktiven till Skolinformationsutredningen ligger i linje med vad som står i Tidöavtalet. Successivt har positionerna förflyttats. Under 2013 slöts en uppgörelse mellan alla partier utom V inom den så Friskolekommittén. I den stod svart på vitt att ”offentlighetsprincipen ska införas i fristående skolor”. Men det var då. Efter intensivt lobbyarbete från de stora skolbolagen har såväl Tidöpartierna som Centern ändrat uppfattning.
De som framför allt drivit lobbyarbetet för att stoppa kravet på offentlighetsprincip är de stora skolkoncernerna
En effekt av den uteblivna offentlighetsprincipen blev att Kammarrätten i Göteborg våren 2022 plötsligt meddelade att statistik om skolors betyg och liknande skulle betraktas som hemliga affärsdokument. Skolverket tvingades stänga ner sina databaser.
Lösningen blev en tidsbegränsad sekretessbrytande bestämmelse. Men den slutar att gälla den 1 juli 2023. Den förra regeringen tillsatte därför en utredning för att undersöka om offentlighetsprincipen skulle kunna införas i fristående skolor och om hur Skolverket ska få hantera statistiken. Det är den utredningen som nu har fått en nya direktiv.
Skolminister Lotta Edholm säger att fristående skolor i stället ska lyda under en mer urvattnad ”insynsprincip”. Hon försvarar beslutet med att offentlighetsprincipen blir ”svår att hantera framför allt för de små friskolorna”. Argumentet är obegripligt. Friskolesektorn domineras av stora skolkoncerner, men även de ska slippa använda sig av offentlighetsprincipen. Dessutom finns det gott om små kommunala skolor som anses klara av att överleva en offentlighetsprincip.
De som framför allt drivit lobbyarbetet för att stoppa kravet på offentlighetsprincip är de stora skolkoncernerna, Friskolornas riksförbund och arbetsgivarorganisationen Almega. Ytterst handlar det om att en del av friskolekoncernernas vinster återinvesteras i lobbyverksamhet för att skydda framtida vinster. Eller för att tala ännu mer klarspråk: skattepengar går till kampanjer som syftar till att skydda privata intressen.
De fristående skolorna har i dag rätt till samma skolpeng som offentliga skolor. Detta trots att de inte är skyldiga att ta emot nya elever (de kan tacka nej och i stället skicka eleverna till kommunala skolor) och inte följa offentlighetsprincipen. Nu permanentas detta orättvisa system som missgynnar de kommunala skolorna. För fristående skolor skapar det en möjlighet att ytterligare pressa upp vinsterna. Utan offentlighetsprincip blir det också svårare att granska vart dessa vinster tar vägen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
