demokrati Ett trendbrott skedde 2022: antalet auktoritära regimer i världen blev då fler än de liberala demokratierna. Sett till folkmängd lever dubbelt så många under auktoritära styren som i demokratier.
Det har skett en tillbakagång sett till demokratin i världen. Under 2022 var den tillbaka på 1986 års nivå sett till varje invånare, och till 1997 års nivå om man jämför länder. Det visar en rapport från V-dem (Varieties of Democracy), ett internationellt forskningssamarbete som mäter demokrati i olika länder.
Och under förra året skedde ett trendbrott, då antalet auktoritära regimer gick om antalet liberala demokratier. Sett till folkmängd lever en mycket större andel av världens befolkning under auktoritära styren jämfört med demokratiska. Och medan länder som klassas som på väg mot demokrati blir färre, nu enbart en handfull, är motsatt trend tydlig: många fler länder rör sig mot auktoritärt styre.
Konsekvenserna av autokratiseringen är flera. Yttrandefriheten begränsas, och censur av medier och åtgärder för att begränsa civilsamhället ökar i många fler länder nu än för tio år sedan. Rapporten visar också att frågor som rör yttrandefrihet är centrala för auktoritära regimer, men även akademin och kulturen är områden som hamnar högt när det gäller vilka institutioner auktoritära regimer helst angriper.
Även om Sverige inte rör sig i tydlig auktoritär riktning enligt V-dems mätning för 2022, ser Staffan Lindberg, föreståndare för V-dem, flera tecken på en anti-demokratisk utveckling i den politiska maktsfären.
– SD är en del av gruppen nationalistiska, reaktionära partier på högerkanten som i många länder är de som driver autokratiseringsvågen. Ungern – ett land som SD uttryckt beundran för – ligger på tio-i-topp-listan över de länder vilka autokratiserats mest i hela världen de senaste tio åren. Nuvarande diskussioner om att förändra vad ”armlängds avstånd till kulturen” betyder, att statligt finansierade medier måste ”omformas”, att det ska finnas en ”kulturkanon”, och naturligtvis den mycket hårda inställningen till migration, är exempel på precis de områden sedermera auktoritära ledare på andra håll i världen börjat med, säger Staffan Lindberg.
På det stora hela är världen ändå mer demokratisk i dag än under det tidiga 1970-talet.
Det hör ihop med att under 1980- och 90-talen rörde sig många auktoritära regimer i demokratisk riktning, och införde allmänna val med flerpartisystem. Sedan dess har dock en del av dem stannat av i sin demokratiska utveckling och förblivit autokratier med allmänna val eller till och med gått tillbaka till att vara en stängd auktoritär regim. Det här gäller till exempel Mali och Thailand, som har påverkats av en auktoritär trend.
Medan Mellanöstern är den region som tydligast består nästan helt av diktaturer eller auktoritära regimer, går utvecklingen mot auktoritärt styre snabbast i Afrika söder om Sahara.
Bland tio länder som bedömts vara snabbast på väg mot auktoritärt styre de senaste tio åren, har demokratin fallit samman i sju: Indien, Ungern, El Salvador, Serbien, Thailand, Turkiet och Tunisien. I Polen, Brasilien och Mauritius tycks däremot demokratin vara tillfälligt ”räddad”. Vad gäller Brasilien hänger det främst samman med Lula da Silvas valseger som styr om landet i mer demokratisk riktning, jämfört med utvecklingen under Jair Bolsonaros år som president.
I Västeuropa och Nordamerika är liberala demokratier den absolut dominerande formen av styre. Men EU-landet Grekland har tappar status som liberal demokrati 2022. Det beror på att institutionella kontrollfunktioner har urholkats över tid.
Slovenien var tidigare på väg mot mer auktoritärt styre, med premiärminister Janez Janša, som inspirerades av Orbáns Ungern. Men 2022 förlorade han makten i ett val där valdeltagandet ökade med 18 procentenheter, mycket tack vare ett aktivt civilsamhälle. Nu bedöms landet vara på rätt väg igen.
I Bolivia, Nordmakedonien, Maldiverna och Zambia bedöms demokratin ha fallit samman först, men i ett senare skede har länderna återinfört demokratiska regimer.
Forskarna bedömer att fem faktorer var särskilt viktiga för att åstadkomma en återgång till demokrati, efter att ett land drivit i auktoritär riktning. Det handlar om mobilisering mot den sittande regimen, möjligheter för rättssystemet att vända tillbaka ett politiskt maktövertagande, en stark opposition som gör enad sak med civilsamhället, kritiska vändpunkter – som allmänna val – och internationellt stöd.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
