Britterna anser att Brexit var dåligt för ekonomin och Labourledaren Starmer var emot utträdet, men inget talar för att Storbritannien återinträder i EU.
Nästa vecka är det exakt sex år sedan Storbritannien formellt begärde utträde ur Europeiska unionen efter folkomröstningen i juni året innan, 2016. En knapp majoritet sade då ja till att lämna EU och därefter följde långa och svåra förhandlingar, främst eftersom Storbritannien inte hade någon tydlig uppfattning om hur de framtida relationerna med EU skulle se ut.
När skilsmässan slutligen blev av, den första februari 2020, kastade Storbritannien av sig “oket av EU:s regler och var äntligen fritt att vara en självständig global spelare”, som premiärminister Boris Johnson då uttryckte det.
Den svåraste delen av förhandlingarna rörde Nordirland. På grund av sitt geografiska läge, och den blodiga historien, var det viktigt att gränshandeln och rörligheten mellan Nordirland och republiken Irland skulle kunna ske så smidigt som möjligt, men med vissa kontroller av varor som fördes in på den inre marknaden. Det struntade Johnson i och deklarerade nästan innan bläcket på överenskommelsen hade torkat, att han för sin del inte avsåg att följa avtalet. Nya förhandlingar – och nya premiärministrar – följde och i februari blev till sist ett nytt avtal klart, det så kallade Windsor Framework. Det väntas träda i kraft inom kort.
Premiärminister Sunak har visat sig vara pragmatisk och lämnat sina föregångares bombastiska retorik
Med denna överenskommelse, menade premiärminister Sunak, får Nordirland tillgång till det bästa av två världar – EU:s inre marknad OCH den brittiska marknaden, utan att nämna att denna förmån gällde för hela det förenade kungariket när det var medlem i EU. Formellt sett är nu Brexit klart.
För många britter är hela Brexitprojektet en stor besvikelse. Efter pandemin har de flesta länder i OECD återhämtat sig. Så inte Storbritannien. Naturligtvis har alla länder påverkats av kriget i Ukraina, energipriser och inflation, men effekterna är större i Storbritannien.
En studie från tankesmedjan Centre for European Reform menar att landets ekonomi är 5,5 procent mindre än vad den skulle ha varit utan Brexit, investeringarna 11 procent och handeln 7 procent lägre. Andra studier visar liknande resultat. En opinionsundersökning från Ipsos från februari visar att 54 procent av britterna menar att Brexit varit dåligt for ekonomin, endast 21 procent att det varit bra. Grönsakshyllorna har gapat tomma i affären och under en period fick tomater ransoneras.
Med Storbritannien förlorade EU ett stort och viktigt medlemsland, och inte minst Sverige miste en frihandelsallierad. På många sätt är britterna saknade, men det finns i Bryssel en påtaglig trötthet över att brexitförhandlingarna har tagit så mycket tid och kraft. Med den nya överenskommelsen på plats, och det nära och förtroendefulla samarbetet mellan London och Bryssel om Ukraina och de ryska sanktionerna, kan kanske ett nytt kapitel i relationerna börja.
Vad väntar då britterna? En återförening är knappast aktuell, i alla fall inte i närtid. Labour ser nu ut att vinna nästa val, men även om partiledare Starmer var emot Brexit, kommer inte partiet att driva på för en ny ansökan. Storbritannien måste helt enkelt läka ihop och gå vidare.
Premiärminister Sunak har visat sig vara pragmatisk och lämnat sina föregångares bombastiska retorik. Storbritannien behöver få ordning på sin ekonomi, satsa på investeringar, innovation och handel samt försöka locka tillbaka kvalificerad arbetskraft. Det finns alla förutsättningar att fortsätta samarbetet med EU för att stötta Ukraina, reformera WTO samt i frågor som den gröna omställningen och global hälsa. Det finns ett nytt löst alleuropeiskt samarbete, det så kallade European Political Community. Här kan gemensamma frågor diskuteras och London har till och med erbjudit sig att vara värd för mötet på våren 2024. Tre år efter skilsmässan är dags också för EU att lämna Brexit bakom sig och finna nya former för samarbete med en granne, vän och allierad.
Cecilia Malmström
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
