Israel kokar av folklig vrede mot att premiärminister Netanyahu vill styra Högsta domstolen, men ännu bättre hade det varit om den palestinska frågan hamnat mer i förgrunden för protesterna.
I Israel pågår de största protesterna i landets 75-åriga historia. Den folkliga ilskan riktar sig mot premiärminister Benjamin Netanyahus förslag om att ta politisk kontroll över Högsta domstolen. Efter att Netanyahus parti Likud återkom till makten i slutet av förra året har frågan fått högsta prioritet. Orsaken är att Netanyahu numera ingår i en koalition med ett antal små högerextrema och ultraortodoxa partier som med drastiska reformer vill stöpa om landet.
De som demonstrerar på Israels gator är inte bara personer till vänster och liberaler, utan också många konservativa som anser att högerkoalitionen har gått för långt. Till och med i Netanyahus egen regering finns kritiker, däribland hotar försvarsministern Yoav Gallant att avgå om förslaget drivs igenom. Ännu mer anmärkningsvärt är att även många reservister i armén deltar har gått ut på gatorna med plakat i händerna.
Bakom konflikten om Högsta domstolen döljer sig ett antal konkreta politiska frågor
Relationen mellan politik och juridik har flera dimensioner. I många länder har personer till vänster varnat för en juridifiering av politiken, det vill säga att beslut som tidigare fattats av valda politiker i stället ska avgöras av domstolar. Men när väl lagar är antagna är det avgörande att politikerna inte lägger sig i domstolarnas arbete och försöker styra deras utslag. Denna princip om maktdelning är fundamental för demokratin och det är om den som konflikten i Israel handlar.
Bakom konflikten om Högsta domstolen döljer sig ett antal konkreta politiska frågor, däribland om HBTQI-rättigheter och jämställdhet. En annan central fråga är att högerkoalitionen vill legitimera ett 100-tal illegala bosättningar på Västbanken, det vill säga att ge grönt ljus för fortsatt annektering. Den politiska extremhögern i Israel har inte förlåtit den Högsta domstolens beslut 2005 om ett tillbakadragande från Gazaremsan. Det har triggat högern till att försöka ta kontroll över domstolen. Samtidigt har den slovenska filosofen Slavoj Žižek en poäng när han menar att det hade varit en fördel om demonstranterna mer uttryckligt hänvisat till den palestinska frågan.
Konflikten i Israel har många aspekter. Den handlar om en alltmer förbittrad motsättning mellan landets olika politiska krafter, men också om den intensiva global dragkampen mellan demokrati och auktoritära styren. På ett hörn finns även svenska SD med i spelet. Partiets tidning Samtiden beskriver Likud som ett av SD:s ”systerpartier”. En plattform för samverkan mellan de två partierna är sammanslutningen ACRE där SD är medlem och Likud har ett partnerskap. I ACRE återfinns även det högerradikala Vox i Spanien, Lag och Rättvisa i Polen och Italiens bröder, ett parti med neo-fascistiska rötter. Som nämnts ovan finns indirekta kopplingar mellan de israeliska protesterna och Palestinafrågan. Men – för att åter citera Žižek – det bästa hade varit om liberala israeler bildat en demokratisk koalition som också inkluderat palestinska representanter.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
