Höjda räntor, ökade bränslepriser och pandemin har gjort att världens fattigaste länder är i skuldkris. I snitt behöver länderna lägga 16 procent av sin statsinkomst för att betala av skulderna, enligt en ny studie.
— Situationen är mer komplicerad idag än under 1990-talet, säger ekonom Stefan de Vylder.
Skuldlobbygruppen Debt Justice publicerade i veckan en studie som visar på att världens låginkomstländer nästa år kommer att ha de högsta skuldnivåerna till utlandet på 25 år. Studien har gjorts på 91 länder som klassificeras som låg- eller mellaninkomstländer.
— Skuldbetalningar når krisnivåer i många länder, vilket hindrar regeringarnas förmåga att tillhandahålla offentliga tjänster, bekämpa klimatkrisen och svara på ekonomisk turbulens. Det finns ingen tid att slösa, vi behöver omgående snabba och omfattande skuldlättnader för alla externa fordringsägare, säger Heidi Chow, VD på Debt Justice, i pressmeddelandet.
Senast nivåerna var så höga gick världsledare ihop för att göra en generell skuldnedskrivning vilket ledde till att 60-80 procent av de mest skuldsatta ländernas skulder skrevs av. Därefter blev nivåerna stadigare och de lägsta skuldnivåerna ses under slutet av 00-talet, en tid vi i Sverige kanske kopplar till ekonomisk kris. Den krisen drabbade dock främst de rikare länderna och därför höll sig skuldnivåerna stadiga.
— Detta följdes av en tid där räntor var låga och dollarn var svag, så många länder tog ut nya lån då det såg billigt ut. Det är nog många som ångrar det idag, säger Stefan de Vylder, nationalekonom som bevakat skuldkrisen i många år.
Sri Lanka toppar listan
Sedan några år sedan har trenden alltså vänt. Höjda räntor, ökande bränsle- och matpriser samt covid-19 pandemin har slagit väldigt hårt mot världens fattigaste länder.
Värst nivåer på skuldbetalning har Sri Lanka som i år behövt använda 75 procent av sina statsinkomster för att betala av skulder. Senast i maj 2022 misslyckades Sri Lanka betala det de skulle efter en tids ekonomisk kris som lett till protester över bristen på el, bränsle och medicin. I mars 2023 beviljade IMF (International Monetary Fund) ett stödpaket till Sri Lanka på 3 miljarder dollar, men inte utan krav. Höjda skatter, en bantning av offentlig sektor samt avskaffandet av subventioner var en del av kraven. Detta har dock lett till ytterligare protester, speciellt från fackligt håll.
Justice Debt uppmanar i sin studie till större åtgärder för att göra ordentliga skuldnerskrivningar. Stefan de Vylder menar dock att det i dag är en mer komplicerad situation än den på 1990-talet. Då var det främst lån från en stat till en annan eller från Världsbanken och IMF. Det fanns då mekanismer för att lösa denna typ av problematik samt en vilja att samarbeta internationellt.
I dagens läge har privata aktörer gått in och lånat ut pengar till regeringar. 12 procent av de aktuella skulderna är till kinesiska staten och kinesiska privata aktörer och de är enligt Stefan de Vylder inte särskilt villiga att skriva av lån.
— Alla fordringsägare vill ju att alla andra ska skriva ner sina skulder så att de inte behöver göra det. Då är ju chansen större att de får pengarna, säger han.
De länder som följer efter Sri Lanka på listan är Laos (65,6 procent), Dominica (57,8 procent) och Pakistan (46,7 procent).
— Fattigdomen kommer att öka i länderna när de behöver spendera statsinkomsten på att betala skulder, säger Stefan de Vylder.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
