Utredare: “Gravidas ställning på arbetsmarknaden är väldigt omodern”

Uppemot 3 000 gravida kvinnor blir varje år avstängda från jobbet på grund av risker i deras arbetsmiljö. Det kan innebära många förlorade tusenlappar i månaden. Det här är en av frågorna som en statlig utredning snart presenterar förslag om. 

Varje år hindras 2 500 – 3 000 gravida från att arbeta på grund av risker i arbetsmiljön, och tar ut graviditetspenning. Då utgör de ändå bara en minoritet, 10-12 procent, av alla som tar ut graviditetspenning, enligt Arbetsmiljöverket. Den absoluta merparten tar ut graviditetspenning de sista två månaderna av graviditeten, men då på grund av att de hindras att arbeta eftersom arbetet är fysiskt tungt snarare än att arbetsmiljön som sådan innebär en risk.

– Ju mer jag har läst desto mer tänker jag att gravidas ställning på arbetsmarknaden är väldigt omodern. Inte mycket har hänt på 40 år, säger Kristina Nilsson, som i början av juni ska lägga fram en statlig utredning om förändringar i graviditetspenningen.

Uppdraget har bestått bland annat i att se över ersättningsnivån och i vilken utsträckning arbetsgivare gör vad de kan för att anpassa arbetet eller omplacera en anställd vid graviditet, så att den kan arbeta kvar, samt att granska hur Försäkringskassan hanterar ansökningar om graviditetspenning.

Orättvisan i inkomstnivå för gravida som inte kan arbeta sker på två plan, menar hon.

– Dels finns en skillnad i ersättningsnivå mellan graviditetspenning och sjukpenning. Men det är heller inte ovanligt att man har kollektivavtal som fyller ut nivån i sjukpenningen, medan det är väldigt ovanligt inom graviditetspenningen.

Svårare för gravid att ses som sjuk

Kristina Nilsson säger också att de misstänker att kvinnor blir diskriminerade i sjukpenningsystemet, eftersom graviditetsrelaterade besvär traditionellt inte har ansetts vara sjukdomar, utan en del av “det naturliga livsförloppet”. Det har gjort det svårare för gravida att beviljas sjukpenning, även om de har nedsatt arbetsförmåga. Försäkringskassan dömdes för direkt könsdiskriminering 2010 eftersom myndigheten varit mer restriktiv vad gäller sjukpenning för gravida än för en hypotetisk icke-gravid.

Utredningen kommer att föreslå att taket höjs till sjukpenningnivå, det vill säga upp till 1 116 kronor om dagen. Att komma fram till högre ersättning har inte varit möjlig inom ramen för direktivens ekonomiska ram.

– Det är önskvärt att gravida kan arbeta genom en större del av graviditeten, det skulle stärka den ekonomiska jämställdheten. Arbetsgivare och arbetstagare har olika bild av hur ofta omplacering och anpassningar är möjliga.

Att döma av de ansökningar som utredningen granskat är det dock inte helt lätt att veta om arbetsgivaren gjort vad den har kunnat för att anpassa eller omplacera.

– För att en gravid ska kunna få graviditetspenning krävs att arbetsgivaren intygar att omplaceringsmöjligheterna är uttömda. Utredningen har granskat 300 ansökningar om graviditetspenning, och kommit fram till att de ofta är väldigt knapphändiga i beskrivningen av varför anpassning av arbetsuppgifter eller omplacering inte är möjlig. Det här behövs det mer kunskap och information om, säger Kristina Nilsson.