Det fokuseras mycket på skjutningar, utsatta områden och polisens arbete. Samtidigt ökar den ekonomiska brottsligheten kraftigt och är en stor källa för kriminellas organisering. För att bekämpa brottsligheten behövs mindre ”tunnelseende” och mer av ”samhällelig mobilisering”, menar forskare.
I en ny rapport beskriver Amir Rostami, docent i kriminologi vid Högskolan i Gävle, och Hernan Mondani, docent i sociologi vid Umeå universitet, hur den organiserade brottsligheten rör sig över hela landet.
– Tidigare har det lite slentrianmässig antagits att det inte förekommer organiserad brottslighet norr om Uppsala. Men vi noterar att den organiserade brottsligheten förekommer i alla geografiska sammanhang. Tätort och glesbygd samt norra och södra Sverige, säger Amir Rostami.
De som står för spridningen av brottsligheten är främst personer som forskarna kallar ”mobila individer”. Enligt rapporten rör sig dessa individer i stora geografiska områden och är väldigt brottsaktiva.
– Dessa individer står för 45-65 procent av alla brottsmisstankar och har mellan 3 och 7 gånger fler brottsmisstankar i ekonomisk brottslighet än icke-mobila individer, säger Amir Rostami.
Stor spridningseffekt av brotten
Han framhåller att vad gäller MC-gängen har de en betydligt större räckvidd och finns representerade i alla delar av landet. De är som en ”franchise” med sina klubbhus och för att göra affärer räcker det med ett telefonsamtal, menar Amir Rostami.
– Grupper med stark lokal närvaro behöver däremot röra sig utanför sina områden för att göra affärer, som att sälja eller köpa narkotika, i andra delar av landet. De rör sig från Stockholm till Umeå, och Göteborg till Stockholm, säger han.
Samtidigt som många av dessa grupper är lokaliserade i klassificerade utsatta områden som Botkyrka eller Södertälje finns det en stor spridningseffekt av brotten. Och tittar man på de absoluta talen begås de flesta brotten inte i utsatta områden, konstaterar Amir Rostami.
Rapporten visar att samarbeten mellan kriminella har ökat kraftigt sedan 1995. Vad gäller våldsbrottslighet har samarbeten ökat med mellan 60 och 111 procent. I ekonomisk brottslighet har de ökat med så mycket som mellan 116 och 371 procent. Det handlar då om bedrägerier mot staten, som välfärds- och skattebrott, men även mot individer. Och det är lönsamt för grupperna.
”Behöver en samhällelig mobilisering”
– Den ekonomiska brottsligheten omsätter omkring 100 till 150 miljarder kronor varje år, säger Amir Rostami.
Det är enligt honom viktigt att inte ha ett tunnelseende om man ska förebygga och bekämpa brottsligheten. Samtidigt som det krävs insatser från polisen behövs det också en större förståelse för den ekonomiska brottsligheten och vilken roll den spelar för gruppernas organisering och finansiering.
När det fokuseras för mycket på narkotika, utsatta områden och skjutningar missar vi en stor del av den organiserade brottslighetens ekosystem, och då kommer vi aldrig åt det, framhåller Amir Rostami.
– Vi behöver mer eller mindre en samhällelig mobilisering för att försvåra brott. Inte bara enstaka skärpta straff här och där. Vi behöver stärka specialistmyndigheter och kontrollmyndigheter och inte fokusera så mycket på att polisen ska lösa allting, säger han.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
