Som Dagens Arena avslöjat halverar regeringen lärosätenas styrelsers mandatperiod och ska se över nomineringsprocessen av ledamöter och ordförande. Detta för att få in säkerhetspolitisk kompetens i styrelserna. Beskedet möts av stark kritik från forskare, rektorer och politiker. Men utbildningsministern menar att ”vi inte har råd att vara naiva”.
Inför utnämningarna av externa ledamöter och ordföranden till universitetens och högskolornas styrelser, ringde regeringen upp de nominerade och berättade att mandatperioden förkortas från tre år till 17 månader. Detta för att man vill se över utnämningsprocessen och till nästa år få in personer med säkerhetspolitisk kompetens i styrelserna.
Att regeringen vill gå in och detaljstyra vilka kompetenser som ska sitta i styrelserna, och att den med kort varsel bestämt att förkorta mandatperioden med över halva tiden, har fått forskare, rektorer och politiker att reagera starkt.
Ylva Fältholm är rektor på Högskolan i Gävle.
– Det är med bestörtning vi tog emot det här beskedet. Vi ser väldigt allvarligt på att gå in och detaljstyra på det här sättet. Det försvårar styrelsernas arbete när mandatperioden i praktiken bara blir ett år. Och att bestämma att det ska finnas en sorts kompetens i styrelsen begränsar vår rådighet och vårt självstyre, säger hon till Dagens Arena.
Men ser ni inga säkerhetsrisker, med tanke på det säkerhetspolitiska läget i dag?
– Det ser vi också att det säkert finns risker med samarbetena, men det ska vi i lärosätena hantera själva. Vi har säkerhetsansvariga och har tidigare fått i uppdrag att göra säkerhetsanalyser. Regeringen visar ingen tillit till att lärosätena kan göra den här bedömningen själva, det är oroande, säger Ylva Fältholm.
Maria Lantz, rektor på Konstfack, säger till Dagens Arena att det är fullständigt obegripligt att regeringen med så kort varsel gör en så radikal omsvängning kring kompetenskraven i högskolestyrelserna.
– Fri akademi, fria domstolar, fri konst och fri press är alla grundstenar i upprätthållandet av demokrati och värnandet av mänskliga rättigheter. Därtill är akademins oberoende av politisk inblandning en förutsättning för fritt kunskapssökande och fri forskning, säger Maria Lantz.
Hon menar också att det inte är styrelsernas roll att syna den dagliga verksamheten. De ska ta del av övergripande strategiska beslut och av återrapportering kring verksamheten. Samt ge stöd till rektor och ledning. Om lärosätena behöver ökad kompetens eller kontroll av säkerhetsrutiner så ska detta uppdrag läggas på oss som myndigheter, inte på någon eller några i styrelsen, framhäver Maria Lantz.
Hon uppger också att Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, kallar till en extrainsatt förbundsförsamling med anledning av beskedet. Där kommer det att formuleras en skrivelse till regeringen från alla landets rektorer.
– Det är anmärkningsvärt att det är en liberal utbildningsminister som gör så här. Jag har inte känt mig orolig tidigare, för om någon står för individens frihet och vikten av akademi och det offentliga samtalet är det väl Liberalerna, eller jag missförstått någonting? säger hon.
Vänsterpartiets Lorena Delgado Varas, ansvarig för frågor om högre utbildning, forskning och innovation, menar att detta inte är någonting som lärosätena har bett om eller sett som ett problem tidigare. Det framstår mest som ett sätt för regeringen att utöva makt över dem, anser hon.
– Det är ingenting nytt att patent riskerar försvinna utomlands, lärosätena har redan bra koll på detta. Det här är helt taget ur luften. En demokratisk bas bygger på förtroende och vi ska ha förtroende för våra lärosäten, säger Lorena Delgado Varas.
Anders Ådahl, Centerpartiets talesperson för forskning och högre utbildning, tycker att regeringens besked är häpnadsväckande.
– Universitet och högskolor måste ha en kontinuitet i ledarskapet, det är vansinnigt att förkorta perioden med över halva tiden. Det är också märkligt och känns oproffsigt hur det har gått till. Vad finns det för bevekelsegrunder att förkorta?
Han menar att säkerhetspolitiska aspekter är viktiga, men att det knappast är i styrelsen som den kompetensen ska sitta. Det är något en rektor som myndighetschef ska hantera operativt, framhåller han.
– Ibland har jag tänkt att när Trump härjade som värst var det lyckligt att universiteten i USA står fria från politisk federal styrning. I Sverige, med en regering som vill detaljstyra, är det vanskligt med en konstruktion med myndighetshögskolor. Vårt system bygger på respekt och ödmjukhet inför akademins fria roll, säger Anders Ådahl.
Men han anser också att det är för tidigt att påstå att det här hotar den fria forskningen på kort sikt.
– Det är en osvensk och icke-akademisk tradition att gå in och detaljstyra så här. Men det är för tidigt att säga vilken betydelse det kommer ha för forskningen, men nog äventyrar det den akademiska friheten på sikt om en sådan här politisk klåfingrighet fortgår, säger Anders Ådahl.
Camilla Hansén är riksdagsledamot för Miljöpartiet och sitter i utbildningsutskottet. Hon skriver i ett mail till Dagens Arena att regeringens agerande är ”allvarligt och ett övertramp mot den grundlagsskyddade akademiska friheten”.
”Vi behöver uppenbarligen skydda lärosätenas autonomi och minska regeringens inflytande över utnämningar till styrelserna. Vi kan säkerställa att regeringens utnämningsmakt inte inskränker på oberoende myndigheters genom tydlig lagstiftning kring nomineringar och mandattider”, skriver Camilla Hansén.
Dagens Arena får en skriftlig kommentar på SMS från utbildningsminister Mats Persson (L).
”Regeringen står upp för den akademiska friheten. Samtidigt måste alla förhålla sig till det nya säkerhetspolitiska läget. Inte minst mot bakgrund av det krig som just nu pågår i vår närhet och kinesiska militärforskare som visat sig vara verksamma vid svenska lärosäten. Den säkerhetspolitiska förståelsen ska därför inte underskattas, särskilt inte i universitets- och högskolesektorn. Vi befinner oss i en tid där vi inte har råd att vara naiva”, skriver Mats Persson.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
