På onsdagen deltog landets högskolerektorer på ett möte med utbildningsministern Mats Persson (L). Kritiken kvarstår efter mötet, som enligt deltagare inte gav mer klarhet i varför förändringen i styrelserna görs.
Förra veckan var Dagens Arena först med att avslöja att regeringen med kort varsel beslutat att förkorta mandatperioderna för styrelseledamöter i högskolor och universitets styrelser – från tre år till 17 månader.
Reaktionerna har varit många och kraftfulla, och kommit från medier, den politiska oppositionen och högskolorna själva.
Från regeringens håll motiveras förändringen med att högskolorna behöver mer säkerhetskompetens i dagens politiska läge. Därav möjligheten att byta ut nuvarande styrelseledamöter genom kortare mandatperioder.
På onsdagen deltog landets högskolerektorer i ett möte som Mats Persson kallat till.
Maria Lantz, rektor på Konstfack, var en av dem. Hon berättar att mötet inte i huvudsak utlysts för att diskutera de ändrade mandatperioderna, men att det kom att handla en del om det.
Ingen klarhet i sakfrågan
Ministern uppges ha betonat att flera institutioner anser att forskningen och industrin är särskilt utsatt, då Kina, Iran och Ryssland gärna vill ha tillgång till forskning och teknik. Men Maria Lantz tycker inte att de fick någon mer klarhet i sakfrågan, och varför förändringen görs.
– Vi fick inte mer svar än vad han sagt tidigare i frågan, det var lite antiklimax.
Ministern ska också ha sagt att om regeringen vetat om säkerhetssituationen tidigare, så skulle beskedet ha kommit tidigare till universiteten.
– Då undrade vi: vad har hänt, säkerhetsmässigt, senaste halvåret som förändrat läget? Den frågan blev hängande i luften.
Maria Lantz tycker att den osäkerhet som råder nu om hur styrelserna ska skötas, riskerar att leda till mindre akademisk frihet – tvärtemot ministerns uttalade ambition.
– Det är ju just den fritt tänkande kulturen och de fritt tänkande människorna vi ska försvara gentemot auktoritära hot från regimer vi misstror. Att möta det hotet med att ställa om till likande metoder – kontroll av enskilda och akademier – gynnar inte säkerheten, säger Maria Lantz.
Hon säger att det redan nu påverkar Konstfacks tankesätt, till exempel i arbetet med en ny vice ordförande. Behövs någon med säkerhetskompetens, frågar de sig. Det finns också en osäkerhet vad gäller ledamöter som själva har kopplingar till exempelvis Kina, Iran eller Ryssland – ska de framöver ses som ett säkerhetshot?
Lars Bengtsson, prorektor på Högskolan i Gävle, var också med på mötet med Mats Persson. Han säger att rektorerna framförde unison kritik mot reformen under mötet.
– Både mot det principiella ingreppet i autonomin, att vi ser en ökad risk att regeringen framöver vill styra mer över styrelserna och ha synpunkter på kompetensen, och mot effektiviteten i reformen. Vi ser att det är ett säkerhetspolitiskt känsligt läge, men det är ett ineffektivt sätt att hantera den frågan, säger Lars Bengtsson.
Fel sätt att hantera säkerhetsfrågor
Han berättar att Mats Persson svarade att han har viss förståelse för kritiken, men framhöll att varje sektor måste göra vad kan för att säkerställa att känslig information inte sprids, och att lärosätena varit lite naiva.
En rektor ska ha påmint om att lärosätena redan fått i uppdrag att se över säkerheten, och att det sannolikt är mer effektivt än att tillsätta en person med säkerhetspolitisk kompetens i styrelsen.
– Vad ska en sådan person göra? Hur ska den driva frågor? Styrelsen behandlar inte alls den typen av information och beslut. Vi vill att man lägger reformen på is och tänker om, säger Lars Bengtsson.
Maria Lantz håller med:
– Säkerhetskompetens är inte en fråga som någon eller några i styrelsen kan svara upp mot. Styrelsen är inte med i det dagliga arbetet.
Elsa Persson och Olle Bergvall
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
