Bostad Ny rapport visar att allmännyttan i mindre utsträckning inkluderar resurssvaga hushåll. Och att den säljer ut lägenheter i snabbare takt än den bygger nya. Sveriges Allmännytta svarar på hur de ser på utvecklingen och utmaningarna.
En ny rapport pekar ut flera motsägelser och utmaningar i allmännyttan. Det handlar bland annat om att trots att allmännyttan ska tillhandahålla goda bostäder åt alla inkluderar den i mindre utsträckning ekonomiskt utsatta grupper, på grund av strikta inkomstkrav.
Det handlar också om att allmännyttan säljer ut lägenheter i snabbare takt än den bygger nya. Det innebär att dess marknadsandel minskar, och billigare hyresrätter försvinner, samtidigt som dyr nyproduktion ökar.
Jörgen Mark-Nielsen, samhällspolitisk chef på Sveriges Allmännytta, menar att det inte finns någon riksnorm för hur stor marknadsandel allmännyttan ska ha. Men den får inte bli för liten, framhåller han.
– Då är risken att det främst blir människor som har svag ekonomi som hamnar hos allmännyttan och det skulle bidra till en ökad segregation som ingen vill ha. Exakt hur stor marknadsandel det bör vara beror på lokala omständigheter, säger Jörgen Mark-Nielsen och poängterar att det är kommunen som bestämmer vilka aktörer den ska upplåta mark till.
Striktare krav hos privata hyresvärdar
Rapporten visar att tre av tio kommunala bostadsbolag inte godkänner försörjningsstöd som inkomst. Och att en tredjedel inte accepterar bostadsbidrag som inkomst vid uppräkning av inkomstkravet. Något som Jörgen Mark-Nielsen reagerar starkt på.
– Det är självklart att acceptera bostadsbidrag och bostadstillägg, det är vad samhället erbjuder så att låginkomsttagare ska ha en bra bostad, säger han.
Jörgen Mark-Nielsen framhåller dock att kraven är ännu striktare hos de privata hyresvärdarna, och att allmännyttan oftare erbjuder sociala kontrakt som i de flesta fall övergår till vanliga hyreskontrakt efter ett par år. De jobbar också mer vräkningsförebyggande för att kunna behålla hyresgäster, påpekar han.
Vill inte ha tydligare bostadssocial roll
Även bosättningslagen, som infördes 2016 och har som syfte att tillhandahålla bostäder åt nyanlända, har enligt Jörgen Mark-Nielsen lett till att ganska många personer med låga inkomster flyttade in i allmännyttan och de bor inte sällan kvar.
Enligt rapporten både driver och motverkar allmännyttan segregation. Driver genom att vara koncentrerad i utsatta områden och motverkar genom att finnas i innerstäderna, så att de med lägre inkomst har möjlighet att bo i attraktiva områden.
Jörgen Mark-Nielsen tycker inte att det är rättvist att säga att allmännyttan driver segregation. Det är snarare ekonomiska, sociala och politiska förändringar som ligger bakom, menar han.
Rapportens förslag om reformering av bostadsbidraget, utveckling av hyresgarantierna och översyn av hur lediga lägenheter fördelas tycker Jörgen Mark-Nielsen är bra. Däremot är han kritisk till att ge allmännyttan en tydligare bostadssocial roll, eftersom det kan förstärka segregationen. I stället bör privata hyresvärdar och andra upplåtelseformer ta större bostadssocialt ansvar, menar han.
– Vi har en förhoppning om en långsiktigt hållbar bostadspolitik. Tillsätt en parlamentarisk kommitté som ser över hur bostadsmarknaden fungerar och även skattefrågor, så att vi får en brett förankrad bostadspolitisk överenskommelse, säger Jörgen Mark-Nielsen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
