EU På torsdag röstar EU-parlamentet om ett direktiv som ska binda företag att identifiera risker för brott mot mänskliga rättigheter och miljöförstörelse längs sina värdekedjor. Men konservativa ledamöter, från bland annat M och KD, vill att det ska omfatta färre företag och tona ned möjligheten att ställa företagen till svars.
– Svenska Moderaterna brukar framstå som nykoloniala, de är minst beredda att vidta några som helst åtgärder för att reglera företagen, säger Vänsterpartiets europaparlamentariker Malin Björk.
På torsdag röstar EU-parlamentet om ett nytt direktiv, CSDD, tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet. Direktivet ska binda företag att kontrollera sina värdekedjor så att det inte pågår eller finns risk för miljöförstörelse och kränkningar av mänskliga rättigheter. Direktivet anses av många som viktigt för att kunna säkerställa att den gröna omställningen i Europa sker så hållbart som möjligt.
– Det är tänkt att leda till en förbättring på marken. Det handlar om att företag behöver ta ett ansvar så att till exempel människor som jobbar i gruvorna i Kongo inte exploateras. Att människor inte skadas, att företag inte tar över mark utan medgivande från de som berörs eller att miljön förstörs, säger Marja Wolpher, sakkunnig på Naturskyddsföreningen.
Direktivet innebär också att om det ändå skulle pågå miljöförstörelse och kränkningar mot mänskliga rättigheter så finns det möjlighet för de drabbade att ställa företagen till svars.
I dag finns frivilliga riktlinjer, utifrån FN:s konventioner om mänskliga rättigheter och OECD:s rekommendationer för multinationella företag. Men när inte alla följer samma principer innebär det en ofördelaktig konkurrenssituation för de som följer dem. Fler än 100 företag, bland annat IKEA och Ericsson, har därför uppmanat till en lagstiftning som binder alla att följa reglerna.
Ett omstritt direktiv
Men direktivet har varit omstritt och har förhandlats i nio olika utskott i EU parlamentet sedan 2022. Det som ligger på bordet nu är en kompromiss mellan de som vill att direktivet ska gå ännu längre och de som vill att det ska omfatta färre företag och tona ned det civilrättsliga ansvaret. Lagstiftningen skulle enligt förslaget som parlamentet ska rösta om imorgon omfatta företag med fler än 250 anställda och en omsättning på minst 40 miljoner euro.
Men nu finns risk att direktivet inte kommer att gå igenom, trots kompromisserna. Förra veckan lade flera ledamöter från den konservativa parlamentsgruppen EPP, däribland ledamöter från Kristdemokraterna och Moderaterna, fram flera ändringsförslag.
De vill att direktivet endast ska omfatta företag med 1000 anställda och en omsättning 150 miljoner euro. Och att det bara är leverantörskedjan som ska kontrolleras i stället för hela värdekedjan. Något som Naturskyddsföreningen menar är en allvarlig försämring av direktivet.
– Ofta finns riskerna längre bort än leverantörerna. Det kan handla om oansvarig försäljning av bekämpningsmedel eller övervakningsutrustning till auktoritära stater, som kan påverka miljö och människors rättigheter negativt, säger Marja Wolpher.
”Krångliga rapporteringskrav”
Ledamöterna vill också att det civilrättsliga ansvaret, möjligheten att kunna ställa företagen till svar, endast ska gälla om företagen uppsåtligt eller utifrån grov oaktsamhet misslyckats förebygga risker.
– Om en majoritet skulle rösta för de här ändringsförslagen riskerar direktivet att urvattnas, säger Marja Wolpher.
Den moderata europaparlamentarikern Tomas Tobé skriver i ett mejl till Dagens Arena att det är ett viktigt direktiv för mänskliga rättigheter och miljö, men att det är för långtgående och ställer krångliga rapporteringskrav på företag.
”Vi valde därför att lägga det här förslagen för en bättre avvägning mellan ansvar och ansvarsbörda och för att värna europeisk konkurrenskraft”, skriver han.
Att de vill ändra från att direktivet omfattar företag med 250 anställda till endast dem med 1000 anställda handlar om att många företag saknar förutsättningar att leva upp till regelverket, skriver Tomas Tobé. Han menar också att det kanske är hos de största företagen riskerna finns.
Vill gynna schyssta företag
Vänsterpartiets europaparlamentariker Malin Björk säger att man från vänstern har gått med på en hel del invändningar från EPP för att i slutändan få med gruppen på direktivet.
– Det är sorgligt. Svenska Moderaterna brukar framstå som nykoloniala, de är minst beredda att vidta några som helst åtgärder för att reglera företagen. Nu har de fått igenom att till exempel finansiella tjänster ska uteslutas, ändå kommer de med det här, säger Malin Björk.
Hon säger att om förslagen går igenom kommer vänstern att rösta nej till hela direktivet. Och hon understryker att det är viktigt att få igenom en lagstiftning som gynnar företag som har schyssta arbetsvillkor och respekterar planetens gränser.
– Vi ska inte gynna företag som beter sig som skurkar, det ska inte ens svenska högern känna sig bekväm med. Vi kan inte tänka att vi ska delta i ett race to the bottom, säger Malin Björk.
Borde agerat mer skyndsamt
Centerpartiet säger att de i stort är nöjda med direktivet som det ser ut i dag. De ska dock analysera förslagen från EPP-ledamöterna och vilka implikationer de har för lagstiftningens helhet.
– Vi håller i sak med i några av delarna i förslagen, bland annat om bolagsstyrning. Vi vill ha en lagstiftning som inte är omöjlig att implementera, eller som skapar rättsosäkerhet. Och det finns nationella regler vad gäller bolagsstyrningar. Om du sitter i en styrelse är det väldigt svårt att hålla dig personligt ansvarig för ett beslut som den operativa chefen fattar, särskilt om du sitter i ett multinationellt företags styrelse, säger europaparlamentarikern Abir Al-Sahlani (C).
Hon menar att ansvaret ska ligga hos personer som är direkt involverade i ett beslut som lett till att mänskliga rättigheter kränkts eller miljö förorenats.
Men för Centerpartiet är det väldigt viktigt att det kommer en lagstiftning på plats, framhåller Abir Al-Sahlani. Därför kommer de inte att rösta på förslag som gör att vänstern säger nej till hela direktivet. EU borde ha agerat mer skyndsamt än vad de gjort, påpekar hon.
– Det här är superviktigt och alla företag jag pratar med efterfrågar det, säger Abir Al-Sahlani.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
