När ekonomin krisar för kommuner och regioner drabbas anställda som omfattas av sifferlösa avtal. På olika håll i landet vittnar fackliga företrädare om att årets lönerevisioner landar på nivåer som ligger en bra bit under industrimärket.
Merparten av de anställda i kommuner och regioner har kollektivavtal som löper ut nästa år. De omfattas alltså inte av den avtalsrörelse som fortfarande pågår. Men lönerevisioner ska ändå ske. För Kommunal och Läkarförbundet har det varit en tämligen okomplicerad process eftersom deras avtal stipulerar att årets löneökningar ska följa nivån på industrins märke. Alltså 4,1 procent. Men för tjänstemännen i Vårdförbundet, Akademikerförbundet SSR, Vision och Sveriges Lärare har det inte varit lika lätt.
Samtliga förbund har kollektivavtal utan siffror, så kallade sifferlösa avtal. De här avtalen har funnits i flera år och syftet är att de lokala parterna bestämmer nivåerna på löneökningar. Det finns alltså inte någon angiven siffra i avtalen.
Och nu verkar kommunala arbetsgivare som är pressade av hög inflation och uteblivna statliga bidrag passa på att spara in på löneökningarna till de kommunala tjänstemännen. Enligt rapporterna i fackförbundens egna tidningar erbjuder många arbetsgivare löneökningar på runt 2 procent, alltså hälften av märket.
Vårdförbundets tidning Vårdfokus visar att i 9 av 14 regioner där löneöversynen är klar ligger löneökningarna på runt 2 procent. Lärarnas tidning rapporterar om liknande nivåer för lärarna. Visions tidning hävdar också att nivåerna är lägre än märket. På flera håll hävdar fackliga förhandlare att de blivit så provocerade av arbetsgivarnas bud att de helt enkelt frånträtt de lokala förhandlingarna.
Att de kommunala tjänstemännen får betydligt lägre löneökningar i år än till exempel Kommunals och Läkarförbundets medlemmar beskrivs dessutom som orättvist och något som ökar risken för att fler anställda byter jobb.
Men utanför den här kretsen finns det säkert en och annan som tycker att det är dags att de som omfattas av sifferlösa avtal får uppleva risken med dem. Under flera år har Facken inom industrin och alla LO-förbund riktat hård kritik mot de sifferlösa avtalen. De används för att klättra på märket, är uppfattningen. Och trots att Medlingsinstitutet hävdar att det inte finns några tecken på att de sifferlösa avtalen leder till högre löneökningar, hävdar kritikerna att så är fallet.
Problemet är att den officiella statistiken är minst sagt bristfällig när det gäller fördelningen av löneökningar inom den offentliga sektorn. Inom privat sektor redovisas löneutvecklingen separat för arbetare och tjänstemän – men så sker inte i den offentliga.
Därmed går det alltså inte av statistiken att utläsa om och hur löneutvecklingen skiljer sig åt mellan tjänstemän och arbetare inom kommunerna. Men av och till har enskilda förbund eller sektorer släppt siffror som tyder på löneökningar som ligger en bra bit över märket. Ett exempel är Vårdförbundet som enligt förbundets tidning fick mer än dubbelt så mycket som industrimärket förra året – 5,2 procent i stället för märkets 2,2 procent.
I inofficiella sammanhang kan också enskilda företrädare för kommunala tjänstemän motvilligt medge att deras medlemmar nog haft högre löneökningar än märket.
Nu kommer protesterna från de kommunalt anställda tjänstemännen. Många är kritiska till de låga löneökningarna och kräver att de sifferlösa avtalen sägs upp.
Frågan är därför vad som händer nästa år, när det är dags att omförhandla avtalen inom den kommunala sektorn.
Det som kan hända är att facken med sifferlösa avtal kommer med rejäla kompensationskrav. Men det är inte säkert att de får stöd för sådana krav. Dessutom finns ett märke också för 2024. Industrins avtal är som bekant tvåårigt och för nästa år gäller löneökningar på 3,3 procent. Kommunal, som omfattas av LO-samordningen, har redan konstaterat att det löneutrymme som förhandlas fram nästa år ska sättas i linje med märkets andra år.
Men fortsätter medlemskritiken kan sannolikt vissa förbund bestämma sig för att byta fot och kräva att få träffa avtal med siffror. Det är något arbetsgivarna inte vill – de kommunala arbetsgivarna är mycket nöjda med att merparten av deras anställda omfattas av sifferlösa avtal. Men det kan ändå bli en oväntad effekt av den ekonomiska krisen.
Anna Danielsson Öberg
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
