upphandling Många kommuner och statliga myndigheter ställer krav på arbetsrättsliga villkor i upphandlingar, men det är betydligt färre som följer upp om kraven efterlevs. Det visar en ny rapport från Upphandlingsmyndigheten.
Offentliga organisationer har lagkrav på sig att ställa krav på goda arbetsvillkor i upphandlingar, om det bedöms behövas. Här finns en skillnad när det gäller risker mellan olika typer av tjänster och branscher. Många offentliga organisationer ställer de här kraven, visar en enkät som Upphandlingsmyndigheten genomförde i oktober förra året, där 700 organisationer svarat.
Det ser sämre ut när det gäller att följa upp om kraven efterlevs.
Färre än hälften av organisationerna i enkäten uppger att de i hög utsträckning följer upp att leverantörerna lever upp till kraven som ställs.
– Utan uppföljning kan den upphandlande organisationen inte vara säker på att få det man avtalat om. När det gäller arbetsrättsliga villkor handlar det dessutom om att säkerställa att människor inte utnyttjas, säger Ellionor Triay Strömvall, hållbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten.
Olika upphandlingar – olika hög risk
Enligt enkäten är regioner de som oftast ställer krav på goda arbetsvillkor i upphandlingar, följt av kommuner och lägre ned statliga myndigheter. Offentliga bolag ligger ungefär i mitten. Men det har inte att göra med att regioner är mer noggranna med goda arbetsvillkor, tror Ellionor Triay Strömvall. Istället kan det handla om att kommuner och regioner gör fler upphandlingar där arbetsrättsliga krav är relevant.
– Kommuner och regioner gör kanske fler upphandlingar inom riskbranscher som bygg. Regioner bygger till exempel sjukhus, säger hon.
Upphandlingsmyndigheten gör nämligen riskbedömningar för olika yrken och branscher. Hög risk för exempelvis oskäliga arbetsvillkor finns i yrken som präglas av låg utbildning, många utstationerade från andra EU-länder eller låg anslutning till kollektivavtal. Sådana branscher är exempelvis bygg och städning.
Yrken med låg risk för dåliga arbetsvillkor är å andra sidan elektriker och glasmästare.
Dessutom måste varje upphandlande organisation göra en egen bedömning av hur riskerna för oskäliga arbetsvillkor ser ut inom en viss upphandling.
Oklart hur man ska kontrollera arbetsplatser
Kraven som ställs i en upphandling ska vara proportioneliga och relevanta. Det är en anledning till att skäliga arbetsvillkor inte finns med som krav i upphandlingar för tjänster som bedöms som säkra.
– Uppföljningen behöver verkligen förbättras på väldigt många områden , både arbetsrättsliga och miljörättsliga delar, säger Ellionor Triay Strömvall.
Upphandlingsmyndigheten har en del material med generellt stöd för hur man kan följa upp upphandlingar. Däremot finns ingen manual eller riktlinjer för hur en uppföljning ska se ut och hur den ska gå till. Det kan handla om allt från att be leverantören fylla i ett formulär till att fysiskt besöka arbetsplatsen.
– Det kan vara svårt att veta: Hur gör man kontroller på arbetsplatser? Och bör den upphandlande myndigheten göra kontroller – eller någon annan myndighet som polisen eller Skatteverket?
Myndigheten håller nu på att ta fram mer stöd inom är hur man kan följa upp att de arbetstagare som utför offentliga kontrakt verkligen har den lön, semester och arbetstid som de har rätt till. Och hur man kan kontroller att det inte är oseriösa eller kriminella företag som vinner kontrakten
– Vi jobbar med det stödet och ser över hur vi kan förbättra det.
Nyligen visade en undersökning att hälften av alla upphandlingar inom EU sker till lägsta möjliga pris, vilket kan leda till stora säkerhetsrisker men också till att staten går miste om stora skatteintäkter.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
