Tuffa tider väntar många kommuner nästa år, efter skenande kostnader och statsbidrag på nivåer som långt ifrån kan täcka dem. Trots det stöttar många borgerliga styren regeringens strama politik för att bekämpa inflationen.
”Det blir att hålla näsan ovanför vattenytan”, säger John-Erik Johnsson (C), Söderhamns kommun.
I år väntas kommuner och regioner gå sex miljarder minus, enligt en prognos från SKR. 2024 blir underskottet 28 miljarder ”om inga åtgärder vidtas”. Nästan alla regioner i Sverige väntar sig gå med underskott i år, och många kommuner – även om läget är något bättre där.
I flera städer så som Stockholm, Göteborg och Umeå har lärare demonstrerat mot väntade stora nedskärningar i skolan.
Dagens Arena har pratat med kommunstyrelseordföranden i sex borgerligt styrda kommuner i olika delar av landet. Det ekonomiska läget skiljer sig åt kommunerna emellan; vissa tvingas till stora besparingar, andra försöker skydda välfärden som vård och skola, och kan göra överskott trots läget. Gemensamt är att ökade pensionskostnader är ett hårt slag för alla. Samtliga politiska företrädare uttrycker förståelse för regeringens strama budget i syfte att begränsa inflationen.
Flera uttrycker dock att det i höst krävs större tillskott från staten, för att hålla verksamheten igång.
John-Erik Jansson (C), ordförande för kommunstyrelsen i Söderhamns kommun
Söderhamn är en gammal industriort i Gävleborgs län, som i dag har hög arbetslöshet och en krympande befolkning. Förutsättningar som inte gör det lättare i tider av snabba kostnadsökningar. Kommunstyrelsens ordförande, John-Erik Jansson från Centerpartiet, säger att de avvaktar prognosen inför hösten innan de lägger budget, men det står klart att det kommer att bli generella sparkrav på alla nämnder. I värsta fall kan viktiga insatser för barn och unga få stryka på foten.
– Vi ser att satsningar och idéer vi har inte kommer kunna genomföras, det handlar om förebyggande arbete inom socialtjänst och på fritidssidan. Egentligen behöver vi satsa, för vi når inte betygsmålen ens idag, säger John-Erik Jansson (C).
En grupp kommunen skulle vilja satsa på är hemmasittare, som blivit fler sedan pandemin. Samtidigt ökar behoven inom äldreomsorgen, men även där behöver man nu spara.
– Vi kanske får bygga annorlunda för att få mer effektiva enheter, med färre anställda på fler boenden. Även välfärdsteknik kan hjälpa, men det är en inledande kostnad innan man kan skörda frukten av det. Vi har svårt med bemanningen redan i dag.
John-Erik Jansson hade hoppats på generella statsbidrag från regeringen – men hoppas framförallt att det kommer till hösten.
– Jag hoppas verkligen att man ser hur läget ligger i landet, och kommer med tillskott till den här sektorn. Annars skjuter vi kostnader framför oss och det tenderar att ge ökande kostnader framöver.
Magnus Gunnarsson (M), kommunstyrelsens ordförande i Ljungby kommun
Politikerna i Ljungby i Småland har ändrat resultatmålet i budgeten till en procent i överskott, istället för två som det brukar vara. Budgeten förstärks av att 10 miljoner kronor plockas ut från det kommunala energibolaget.
– Varje förvaltning har på sig att gå plus minus noll, säger kommunstyrelsens ordförande Magnus Gunnarsson (M).
2024 ligger en besparing på 1,8 miljoner på kommunledningen för administration. Dessutom kommer kommunen att börja ta betalt för besök på sina utebad.
Barn- och fritidsnämnden överskred sin budget förra året, och dessutom hade de då ett extra tillskott som försvinner i år. Därför har nämnden lagt flera besparingar på skolan, motsvarande sex miljoner kronor.
– Vi får fler och fler elever som behöver mer och mer stöd, i all välmening tillsätts det då extra stöd och då håller inte budgeten. Vi har tagit i så lite vi kan, men det kommer att märkas. Elevassistenter och heltidsmentorer kommer vi behöva spara in lite på.
Det här är olyckligt, menar han, eftersom andelen elever som går ut gymnasiet med godkända betyg och de som lyckats få godkänt ett år efter gymnasiet sjunker. En anledning är att arbetsmarknaden är stark i kommunen, så ungdomarna har lätt att få jobb, vilket sänker motivationen att satsa på skolan, menar Magnus Gunnarsson.
Han riktar kritik mot regeringen på en punkt: att arbetet med elstöd till kommuner har dragit ut på tiden.
– Jag kan tycka det är lite sent att vi först nu sista maj kan söka de här elpengarna och det är svårt att veta hur mycket vi får, och om vi kommer få ekonomin att gå ihop?
Även Magnus Gunnarsson, stöder den ekonomiska inriktningen.
– Det är högst nödvändigt att vara stram. Är det någonting som är positivt med en sådan här dipp så är det att man får se över: vad är det vi egentligen behöver? Vi måste tänka till innan vi skriker efter mer pengar.
Ann-Charlotte Stenkil (M) kommunstyrelseordförande i Varbergs kommun
– Det är ju tuffa tider. Vi kommer inte att säga upp några personer. Men vi försöker effektivisera verksamheterna, säger Ann-Charlotte Stenkil.
– Vi kompenserar våra nämnder för löneökningar, demografisk utveckling och inflation, men lägger även ett effektiviseringskrav på en procent.
Besparingskravet är inget nytt, utan något kommunen gör varje år. Eftersom Varberg har stora investeringar att göra i till exempel skolor och förskolor kommer det att prioriteras.
– Vi har gått upp till 800 miljoner per år i investeringsram. Eftersom vi lånar kommer det att innebära högre ränta och avskrivningar. Pengar som annars kunde ha använts till att anställa fler i välfärden.
Hur ser du på att regeringen inte skjuter till mer i statsbidrag?
– Det är klokt det man gör, man måste få bukt med inflationen. Men jag hoppas att det kommer generella statsbidrag till hösten.
Christian Orsing (M), kommunstyrelseordförande i Helsingborgs kommun.
Pensionskostnaderna kommer att bli en hård smäll för Helsingborg:
– Det allvarliga är att det är så många dimensioner samtidigt, inflation och att vi får så kraftiga smällar i pensionsprognoserna: kostnaderna ökar med en halv miljard på bara ett år från 2023 till 2024 i Helsingborg, säger han.
Samtidigt är kommunens ekonomi i grunden stark, som gör minst två procent i överskott årligen för att klara av stora investeringar i välfärd och skola, menar Christian Orsing.
– Vi föreslår nu en tillfällig sänkning till en procent för att balansera de kraftiga slagen vi ser nu och inte behöva skära i välfärden.
Han säger att de höjt anslagen i budgeten så att verksamheterna ”i hög grad ska kompenseras för lönekostnaderna”. Ingen verksamhet får mindre än 2,8 procent och vissa betydligt högre.
– Våra välfärdssektorer får de största beloppen men det är också där vi har flest anställda. Vi säkrar den personal vi har, men kommer kanske inte nytillsätta en pensionsavgång, säger Christian Orsing.
Vad tänker du om regeringens åtgärder?
– Jag har förståelse för att det finns begränsade resurser i statsfinanserna, och att de sänder signalen att alla behöver göra sitt. Jag förstår att man måste stärka försvaret. Inför hösten är osäkerheten när det gäller möjligheten att planera ekonomin det mest besvärliga. Jag ser framför mig att det kommer behöva komma oriktade statsbidrag då, och att besked kommer med rimlig framförhållning så man inte först behöver “bromsa in”, och sedan “gasa”.
Sophia Jarl (M), ordförande kommunstyrelsen i Norrköpings kommun
Norrköping kommun kommer att göra stora neddragningar, berättar Sophia Jarl (M). Prognosen är att kommunen kommer gå 350 miljoner kronor back i år – och då har man ändå lagt ett generellt besparingskrav på 1,35 procent.
– Vi har bland annat höjt delningstalet från 25 till 28, så det blir större klasser. Vi ser att vi kommer förtäta en del skolenheter, och det kommer ge effekt på nya stadier.
De klassrum och lokaler som på så sätt blir tomma ska användas till annan verksamhet eller säljas. Samtidigt försöker man undvika att skära ned på personal, men om så sker kommer det gälla visstidsanställda.
– Allt vi gör nu gör vi för att värna personal och särskilt behöriga lärare. Så vi sparar på allt vi kan: vilka upphandlingskrav ställer vi som fördyrar? Det kan handla om exempelvis ekologisk mat.
Kommunstyrelseordföranden riktar kritik mot tidigare s-majoriteter som inte ”anpassat skolan efter det fria skolvalet”, det vill säga inte dragit ned på kommunala skolplatser tillräckligt. Enligt Sophia Jarl har den kommunala skolan 1 400 tomma platser.
En snabbt förändrad befolkningsprognos gör att politikerna nu behöver se över planerna på nya skolor och förskolor, men även planerad infrastruktur som att bygga ut cykelbanor, menar Sophia Jarl
– Vi har fler och fler äldre, så vi har dels behov av att bygga fler boenden till äldre och ökad hemtjänst med tiden, men vi har en nedgång i födda barn. Regeringens sätt att strama upp migrationspolitiken gör att vi inte har en utveckling med inflyttning som tidigare, säger hon.
Vad tänker du om regeringens hantering av kommunernas ekonomiska situation?
– Jag delar finansministerns bedömning att vi måste vara försiktiga så inte den höga inflationen skenar mer. Regeringen har bedömt att mer statsbidrag skulle kunna öka inflationen. Det är tufft för många familjer i Norrköping just nu, och om priserna stiger ännu mer eller räntor går upp så är det mycket värre än en stram budget.
Finns det något annat som regeringen skulle kunna göra bättre för er som kommun?
– Det de alltid kan göra är att sänka skatten så att invånarna har mer pengar kvar i plånboken.
Roland Sjögren (KD), kommunstyrelsens ordförande i Lycksele kommun
I Lycksele kommun räddades resultatet för innevarande år av att man beräknat ett lägre belopp av skatteintäkter och utjämningsbidrag än vad man fick. För 2024 räknar man med att, som vanligt, göra ett överskott på två procent. Politikerna skjuter till drygt 40 miljoner, motsvarande ungefär 4 procent av budgeten, jämfört med 2023.
– Det täcker löneökningar och delar av nya kostnadsökningar. Nu måste förvaltningarna tänka till hur man kan jobba med effektiviseringar och kostnadsbesparingar, säger Roland Sjögren.
Verksamheterna kommer i själva verket få minskade ekonomiska marginaler 2024, eftersom kostnaderna har ökat mer än vanligt i år och 2022.
– Löner står för 65 procent av kostnaderna totalt och nästan en tredjedel av pengarna vi skjuter till för 2024 äts upp av ökade pensionskostnader.
Borde regeringen ha skjutit till mer pengar till kommunerna?
– Det är ju ganska vanligt att man gör de här åtgärderna i höstbudgeten så vi hoppas och tror att vi ska få mer. Samtidigt måste alla förstå läget där vi är, staten har inte en oändlig skattkassa.
Frågan nu är om kommunen ska hoppas på att 2025 och 2026 blir bättre år. I så fall kan kommunen kosta på sig att gå med underskott 2024 – reglerna för ekonomisk styrning medger nämligen underskott så länge det jämnas ut under kommande tre år.
Att i längden göra två procent i överskott innebär att kommunen behöver minska kostnaderna med 20 miljoner kronor varje år.
Finns det en gräns för hur mycket ni som kommun kan effektivisera, år för år?
– På sikt tror jag det är ohållbart. Men det är nödvändigt för oss att göra effektiviseringar där det går. Jag tror att vi mindre kommuner måste hitta mer samverkan för att till exempel spara pengar på administration och minska bemanningen där, för att kunna ha kvar bemanningen i verksamheter där vi behöver händer. Men ingen har en färdig lösning tror jag, säger Roland Sjögren.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
