Skjutningar 2018 införde Malmö den brottsförebyggande insatsen Sluta skjut. En ny utvärdering visar att skjutningarna i genomsnitt varit 50 procent lägre varje år sedan dess. Brå vill att strategin sprids till de orter där det skjuts, men i Stockholm är man skeptisk.
I Malmö har skjutningarna minskat kraftigt sedan 2018. Det var då staden införde strategin Sluta skjut, eller gruppvåldsintervention (GVI), på prov. En ny utvärdering av metoden, den andra sedan den infördes, visar på att skjutningarna varit i genomsnitt 50 procent färre varje år sedan 2018.
Malmö har valt att fortsätta jobba med Sluta skjut och 2021 gav S-regeringen i uppdrag till Brottsförebyggande rådet (Brå), Polismyndigheten och Kriminalvården att sprida GVI till fler orter i Sverige. Nu implementeras den även i Uppsala, Järfälla-Upplands-Bro, Göteborg, Örebro och Huddinge.
– Polisregionen ville att den skulle finnas i norra och i södra Stockholm, och då ställde man frågan till Huddinge som ville implementera det. Vi har problem med skjutningar och har identifierat att det finns grupper vi kan jobba med, säger Milijana Bergqvist, samordnare på polisen i Huddinge.
Fokuserar på grupper i stället för individer
Den stora skillnaden i arbetet mot våldet blir att polisen, tillsammans med frivården och Huddinge kommun, kommer att fokusera på grupper och inte individer, berättar Milijana Bergqvist. Tillsammans kommer aktörerna att kommunicera ett budskap med målsättningen att reducera det grova/dödliga våldet.
– Det är en av de få metoder som med evidens visar att i städer och länder som infört den har man kunnat se en nedgång av det grova dödliga våldet, säger Milijana Bergqvist.
Karin Svanberg, chef för enheten för brottsförebyggande arbete på Brå, är positiv till att GVI sprids till fler städer. Hon understryker att det i första hand inte handlar om att stoppa nyrekrytering till gängen eller om en avhopparverksamhet, utan att det är förebyggande insats mot just det dödliga våldet.
Polisen försöker, tillsammans med verksamheter som socialtjänsten och kriminalvården, att ändra gruppdynamiken i gängen och få dem att lägga ned vapnen. Detta genom att myndigheterna kommunicerar till de som är involverade i det grova våldet att rättsväsendet är på dem och att polisen hela tiden har koll på dem.
– Den uppmärksamheten vill de inte ha och det skapar en gruppdynamik att vi lägger ned vapnen, vi hämnas inte den här gången, säger Karin Svanberg.
”En invändning som inte håller”
Men varken i Linköping, Eskilstuna eller Stockholms stad som haft problem med skjutningar den senaste tiden har man valt att införa GVI. Inom Stockholms stad används för det mesta i stället metoden Trefas, berättar socialborgarrådet Alexander Ojanne (S).
– Medan Sluta skjut handlar väldigt mycket om kollektivet är Trefas mer individanpassat. Polisen har varit tydlig med att i Stockholms stad har vi för lösa nätverk med individer som byter lojalitet för ofta för att kunna jobba med grupper. Då är det bättre att jobba med individer och individuella handlingsplaner.
Men det är en invändning som inte håller, anser Karin Svanberg.
– Den här strategin har provats i så många olika länder och städer i USA, Latinamerika och Storbritannien. Det ser olika ut överallt men metoden har ändå effekt. Har man koll på när lojaliteter skiftar så funkar strategin ändå, säger hon.
Dessutom menar hon att Trefas inte riktigt går att utvärdera eftersom det inte finns någon tydlig beskrivning av strategin. Brå har gett ekonomiskt stöd för att Stockholm ska ta fram en beskrivning av strategin och därefter går det att utvärdera vilken effekt den haft.
Vill motivera orter att införa den
Eskilstuna beskriver en liknande situation hos sig som i Stockholm, med lösa sammansättningar av individer med ombytliga relationer. Kommunen menar att GVI har ett oklart kunskapsläge i Sverige och att man hellre utvecklar strategier utifrån lokala förutsättningar tillsammans med polisen.
Karin Svanberg poängterar att vi har kommunalt självstyre och att ingen kommun kan tvingas införa GVI. Finns det inte vilja att införa strategin finns det ingen anledning av använda sig av den, menar hon.
– Men vi kan jobba med att motivera orter att implementera den, för det finns ingen brottsförebyggande insats som har så stark evidens som GVI har. För mig känns det självklart att man ska använda den där det skjuts, säger Karin Svanberg.
Rättelse: I en tidigare version stod det att skjutningarna i Malm minskat med 50 procent varje år sedan man införde Sluta skjut 2018. Det stämmer inte. Skjutningarna har varit i genomsnitt 50 procent färre varje år sedan strategin infördes, än tidigare år.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
