Arbetsmarknad Socialdemokraterna kritiserar regeringen för att vara för passiva på det arbetsmarknadspolitiska området och kräver att fack och arbetsgivare inkluderas i det nya arbetsmarknadspolitiska rådet. Regeringen avfärdar kritiken.
– Jag träffar parterna i en mängd olika sammanhang. Däremot finns det inte på samma sätt självklara sammanhang för att träffa forskare och akademiker, säger Johan Pehrson (L).
Socialdemokraterna lyfte under under en pressträff på tisdagen tre exempel där man menar att regeringen undergräver den svenska partsmodellen och nonchalerar fack och arbetsgivare.
Dels handlar det om etableringsjobben. Redan 2018 kom den S-ledda regeringen och arbetsmarknadens parter överens om att etableringsjobb skulle införas med syftet att bryta långtidsarbetslöshet bland nyanlända. Tidigare anställningsformer med samma syfte har av arbetsgivare kritiserats för att vara för byråkratiska och tanken med etableringsjobben är att den subventionerade lönen ska gå direkt till den anställda. På så sätt ska den nya anställningsformen innebära minimal administration för arbetsgivaren.
Men mycket kom emellan, bland annat behövdes grönt ljus från EU, och ett slutligt avtal från parterna dröjde till december 2022. Då trodde man att de första etableringsjobben kunde komma på plats tidigt 2023. Men än så länge har ingenting hänt, trots att det enligt Socialdemokraterna är klappat och klart och bara för regeringen att ändra i förordningen och trycka på startknappen.
– Regeringen har fått årtiondets jobbreform serverad på silverfat men levererar inte då SD, som inte vill ha etableringsjobben, har gjort reformen till en förhandlingsfråga med minst sagt oviss utgång, säger Teresa Carvalho, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Socialdemokraterna och vice ordförande i arbetsmarknadsutskottet.
Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) framhåller att det kollektivavtal som parterna kom överens om i december frångår regelverket om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb. Regeringen analyserar nu det nya avtalets konsekvenser och hur det förhåller sig till gällande regelverk, säger Johan Pehrson.
– Sammantaget finns det ett antal aspekter regeringen måste beakta som tar viss tid.
CSN ska korta handläggningstider
Socialdemokraterna menar att regeringen nonchalerar parternas hårda arbete med reformen och att det är ”ett flagrant svek”.
Regeringen får också kritik för att inte ge CSN de ekonomiska förutsättningarna som krävs för att kunna möta efterfrågan på det nya omställningsstudiestödet. Detta menar Socialdemokraterna sätter hela det nya huvudavtalet, i vilket stödet utgör en stor del, i gungning.
Johan Pehrson menar att regeringen genomför omställningsstudiestödet stegvis, som det enligt propositionen var tänkt att göras. CSN har tillförs enligt arbetsmarknadsministern omfattande medel för utveckling och administration. Däremot menar Johan Pehrson att handläggningstiderna är alltför långa och att CSN därför har fått i uppdrag av regeringen att korta dem omgående.
– Till exempel genom effektiviseringar eller omprioritering av resurser från andra delar av myndighetens verksamhet, säger Johan Pehrson.
”Försummar svenska modellen”
Socialdemokraterna kräver vidare att regeringen nu inkluderar fack och arbetsgivare i det nya arbetsmarknadspolitiska rådet som nyligen inrättades. Att utesluta dem menar partiet väcker frågan om det är en medveten strategi från regeringen att undergräva den svenska modellen.
– Med nästan kirurgisk precision har regeringen exkluderat parterna. De som alltså kan arbetsmarknaden bäst har fått kalla handen. Det är en plågsam signal om regeringens bristande respekt för parternas roll på den svenska arbetsmarknaden, säger Teresa Carvalho.
De exempel partiet radade upp menar man visar på ett oroväckande mönster.
– Regeringen tycks snarare försumma än försvara den svenska modellen. På ett övergripande plan måste regeringen skärpa sig när det gäller att hålla sin del av ingångna överenskommelser, när parterna levererar måste regeringen göra det för statens räkning, säger Teresa Carvalho.
Johan Pehrson avfärdar kritiken.
– Jag träffar parterna i en mängd olika sammanhang. Däremot finns det inte på samma sätt självklara sammanhang för att träffa forskare och akademiker. En liberal arbetsmarknadspolitik baseras på kunskap och i dialog med flera olika aktörer inklusive forskare och akademiker samt med parterna. Det är därför jag har skapat det här rådet. säger han.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
